Lite sommarkänsla fortfarande...

 ...förmodligen de sista blåklockorna på ängen.

 Boll-X...

 ...vilket fult namn egentligen!! Tog tid innan jag lärde mej tycka om blomman också...har lite svårt för Krysantemum över huvudtaget. Men nu finns de här hemma i alla fall...

Några som jag däremot tycker väldigt mycket om, det är Stjärnflockan, i alla dess färger...

 ...tydligen fler än jag som gillar den!!

Höstanemonen hade också besök...

 ...ser ut som en liten geting, men inte vet jag...

Å bilden på Chokladblomman...

...inte alls lyckad egentligen, men det var så vackert när kvällssolen lyste genom dess blomblad. Den var inte längre brun, utan mörkt röd. Som sammet. 

Kyliga kvällar, kalla mornar, har vi numera. En morgon i veckan, +4 , ska det vara så redan i slutet av augusti...?? Trycker på "ogilla" knappen direkt...

Någon undrade om jag var arbetslös eller...Och jo, det är jag väl, eller inte...Förut gick jag på ett vik, schemalagda tider, man visste precis vilka mornar som klockan ringde...Nu, nu så går jag på timmar igen, rycker in när folk är sjuka eller lediga, med kort varsel...Svårt att hänga med...?? Inget mot vad arbetsförmedlingen har...har redan fått brev igen...

Typ... Vad gör du nu för tiden
varför hör du aldrig av dig
det var alldeles för länge sen vi sågs...
Önskar alla en trevlig helg!!

Jodå...de gula...de fanns allt där...

...bland mycket snår och grenar, så hittade vi en del. Räckte nog till både en och två varma mackor.
 Trollpackor...
 ...fanns det också!! Man kan nästan ana den hysteriska blicken i jakt på svamp...eller var det kaffet som hägrade mest??
För det som egentligen var trevligast, det var fikastunderna blandat med mysigt prat och många skratt med dot´ra. Det är så sällan det blir av, att det är bara hon och jag. När hon kommer "hem", det är många hon vill träffa och det är många som rycker i henne, men nu så...jag är sååå nöjd med vår dag!!

Å det här är väl lite typiskt mej...kaffekoppen blir ståendes för nu var det något som jag ville ha på bild igen...

På vägen hem träffade vi dessa trevliga...

...inte lätt i starkt solsken att få bra bild på någon som är så svart...men egentligen var det frisyren jag fastnade för!! Vilken kille!!
Å får han vara med på bild så...

...vill ju hela gänget det också. Synd på taggtråden, den förstörde hela bilden...
Å kommer man från storstaden så...

 ...bilden kräver ingen förklaring!! 
Men skrek...ja det gjorde hon, dot´ra alltså...
Nu är det onsdags morgon, jag ska skjutsa henne till tåget. Fast, jag kanske sätter henne på lokalbussen istället, som går tillbaka hit...

Ännu en jobbarhelg till ända...

När andra ligger och får sin skönhetssömn....

 ...så äter jag frukost och ser hur himlen fullkomligen exploderar och brinner när solen tränger sej upp bland molnen och ur morgondimman. Råne tror jag de gamla skulle säga om diset, dimman som ligger lite spöklikt utanför fönstret. Så en liten belöning fick jag för att jag gick upp före tuppen...

Att det regnat till och från hela helgen, rejält...
har väl inte undgått någon.
De få luktärter som jag har...

...blev dock vackra, smyckade med droppar.

Två färger endast...

...för "någon" har ätit upp resten!! 
Man får vara glad för det lilla...

Jätteglad, mer än det...

...blev jag nu i helgen när en kollega kom med denna lilla ljuvliga viol i en söt mugg...
med orden "...kommer att sakna dej..."
Det blev fuktigt i ögonvrån.

Små blyga violer, som kan bo utomhus tills hösten riktigt kommer.

Sen vill de flytta in.
Nästan utslagna....

...eller knoppiga...

spelar ingen roll, lika söta för det!!
Tack A för blomman, tack för de värmande orden!! 
Vi delar mycket, vi känner lika inför mycket, och ja...jag kommer att sakna dej också!!
Nu stundar några dagars ledighet, svampplockning står på agendan. Dot´ra från Kålle och Adas hemstad är på besök, nu ska hon få se att det nog var lite överilat att flytta så långt bort...vi har ju allt här i trakten, t.o.m. svamp!! 
Å vädret...det eviga samtalsämnet denna sommar och höst...det är med oss!!
Än så länge...

Med lite vemod...

 ...tog jag en sväng igen bort till de fågelrika områdena vid Kvismaren i går eftermiddag. Ovädret hängde över skogskanten, därav den mörka himlen ibland.

 Tranorna hade samlats i mängder...

 ...och som på en given signal så gick startskottet för den första flocken.

De taxade ut från gaten...

 ...och om än lite oeniga om målet så lyfte de tillsammans...

 ...fick ihop flocken och steg upp mot himlen.

Många var vi som stod där och andäktigt tittade på detta skådespel, det är ju verkligen en påminnelse om att det obönhörligen är höst på väg.

Mitt bland all denna uppståndelse gick det kor och lugnt betade...

 ...med sällskap av tusentals gäss.

 Jo...jag kan tycka att de är vackra så här, men jag vill absolut inte ha dem heller utanför mitt sovrumsfönster på morgonen!! De låter...

Tidigare i veckan...

...solnedgång över kanalen. Några redan då på resande fot...

Även om färgerna kanske inte blev riktigt rätt...

lite mäktigt med trädet i förgrunden!!

Jag vet inte om det är en liten hint från mannen i huset om vad som borde göras på min lediga dag...

...för under sängen så låg denna och stirrade storögt på mej igår när jag kom med dammsugaren!! Ibland har han humor, han som jag delar tidningen med.

Efter regn så kommer...

...sol, till slut, i går kväll!! 
Rosorna som jag köpte i våras, och som prydde fönstret ett tag...
...de trivs rätt bra i rabatten nu.

Om de kommer att klara kommande vinter är en annan fråga, får väl ge dom ett extra täcke...

Sen måste jag tjata lite...

...violrutan igen. Översållad, full med små blommor, ja mer än så, står den majestätisk och vippar i vinden.
Det blir en bild till...

...på den knappt en cm stora blomman, inte stilla en sekund...hundra bilder (nästan...) inte en med skärpa...
New Dawn...

...som deppade och hängde läpp efter allt regn. Har repat sej, har förstått att det gamla äppelträdet är till för att klättras på. Snyggt med barken bakom, det blev ett av de mer lyckade planteringarna.
Ja, jag har hört dom ett tag...

...de som är på resande fot. Eller vinge. De landar gärna i närheten, tidiga mornar...
För det vet jag...

...för jag sover med öppet fönster!!
Nu har jag återupptagit arbetet  som vinodlare. 
Rensat i bladverket på vinrakan. Två fulla skottkärror med blad blev det och det syns...INTE ETT DUGG!! Nästa etapp i odlingen blir att med stege försöka få ned det mesta från taket, där kan vi dels inte skörda och sen är det inte bra för uthuset. Så nu vet jag varför man har vinstockar och håller dom på en lagom höjd...
Sen en liten undran...om jag nu inte ska trampa vin hela hösten, vad gör jag med alla druvor?? Russin till julbaket känns ju sådär...

SEEEEG.....dag blev det efter en kväll och natt på verandan...

 i stearinljusens sken. Många var vi under dagen, trevligt var det, åt gjorde vi...(maten räckte och blev över...som vanligt!!)och frampå nattkröken var det bara några få kvar, nattgäster. Mannen i huset och två av hans systrar berättade gamla barndomsminnen, vi andra skrattade så tårarna rann, och allt medan natten gick över i ny dag, alltmer otroliga blev historierna...Så nu undrar jag, så här lite dagen efter, vem var det som gick i trappan i barndomshemmet, och vem var det som hunden såg...det lär vi aldrig få veta, och jag tror inte berättaren heller vet det, inte i dag i alla fall...

Söndagen...ja den går väl inte till historien som den mest arbetssamma dagen här i paradiset. Vi chillade som den yngre generationen skulle ha sagt...

En långpromenad blev det, välbehövligt, om inte annat för att få rum med resterna sen dagen innan...

Vinrankan funderade vi på att gallra...

 ...den har snart tagit över hela uthuset. Druvorna behöver sol, men det stannade vid en tanke, från altandäcket satt vi med vårt kaffe och konstaterade...jo, den behöver allt gallras...och så är det fortfarande när dagen börjar övergå till kväll.

Vackra blommor fick jag, men kan nästan tro att det var jag som fyllde...

...nu gäller det att rädda den. Vi är inte riktigt kontanta, brukar oftast bli en risbuske efter ett tag.

Svärmor...

hon hade med sej underbart flerfärgade rosor.

 byta vatten dagligen, ställa svalt nattetid...jo, jag vet...men det blir väl som med druvorna....stannar vid en tanke.

Vackert grönt i buketten...

 ...eller är det kanske också en blomma??

Nu gäller det att ladda för en riktigt mastig jobbarvecka, fylla på energiförrådet och vila ut...så ja, jag lägger mej nog på verandan med en bra bok...varför bryta dagens lugna tempo??

Så var man då tillbaka i vardagen...

En mjukstart den här veckan, kändes riktigt okey. Trevliga kollegor, kvällarna har gått fort. 

Fort gick även den här sommaren, men visst stannade den liksom upp och gav oss en liten sista sommarglimt de här sista dagarna?? Eller var det nästan som ett litet hån mot alla som börjat jobba...så här kunde det ha varit, om ni valt rätt period...?? Strunt samma, lika för alla. Men roligt...näe det är då inte, det skulle ju ha varit så här hela sommaren!!

Mycket har regnat sönder, rosorna, de få som jag har...

...är det då inte mycket med!! New Dawn, den kommer med små ynka nya knopparna nu, man får glädja sej åt det lilla...

Ulleternell...

...lever ett mycket riskabelt liv här i paradiset...

Flera gånger har den tagits för ogräs när jag gått fram i min iver. Nu lät det som jag sköter mina rabatter, det gör jag inte...men när jag passerar så brukar jag rycka lite i det som jag tror ska bort.

Å välberest, eller vad man ska kalla det...

...den vita jordgubben med ananassmak, som nu har kommit i jord. Nästa sommar...

...kanske jag kommer att sitta här och förundra mej över hur sjutton jag kunde köpa en gubbe med så udda smak, som sen fick fara runt halva västkusten innan den kom på plats. Men det är då det... 
Nästan lika berest är Harklövern...

 ...som nu hänger på tork, inomhus, mörkt.
Inte vet jag om  jag ska binda något vackert utav dessa ulliga gulliga...

...eller om de helt enkelt bara kommer att få ligga ovanpå ett köksskåp och vara fina...
och samla damm med tiden.

Blir nog inte mycket med bloggandet i helgen...

STORT släktkalas stundar. Vi har slagit ihop en massa födelsedagar, bekvämt och bra, och på lördag går det stora evenemanget av stapeln här i paradiset ( eftersom mannen i huset inte gärna lämnar "placet", och korsar femtiotvåan...riksvägen). Jag hade beställt bra väder, men förmodligen på fel "sajt", så för säkerhets skull ska mannen och svåger göra en provisorisk lösning över altandäcket idag. Kommer även att fungera som solskydd då...om så skulle vara fallet!!

Jo...men visst ska ni få se lite skulpturer, även om fåret dömde ut det!!

Nu har jag inte namnen framför mej på skulptörer, så ni får hålla till godo ändå.

Vackra huvuden, i brons tror jag. Ingen svensk mästare vad jag vill minnas.
The Heart Of Trees,

...tja...kanske inget för trädgården, men lite tjusig på sitt sätt.

Å se där...

...där är han ju igen, min vän och konstkritiker!! Men hallå...man får inte äta på utställningsföremålen!! Nu förstår jag varför trädet saknar blad nertill...
Det som jag nog gillade bäst var det här 400 år gamla kinesiska templet, 

högst upp på gravfältet. Man fick klättra och klampa runt i träskmark för att komma dit, men det var det värt, tror jag...Sen blir man lite fundersam...

...hur sjutton fick dom upp alla dessa delar?? Vilket jobb!!

Många fina detaljer att studera...

...å tänk, redan för 400 år sen fanns det kinesiska klottrare!! Undrar just vad det står...typ "jag var här..." eller nåt sånt kanske.

Sen en bild från Nordens Ark, på varg.

Nu är bilden inte av bästa kvalité, tagen genom en glasruta ifrån serveringen in mot varghänget. Men det som slog mej när vi satt där och helt hänförda såg dessa vackra djur, det är första stället jag är på och dessa vilda djur verkade trivas, verkade inte rastlösa och vandra fram och tillbaka, utan som om det var deras revir och inget annat. Det kändes skönt. Sen är det svårt att förstå, när man ser den här bilden, att dessa djur är rovdjur. Jag tänker inte ge mej in i vargdebatten, där kan jag för lite, men nog är det ett vackert djur??

Sen en liten rolig upptäckt från Skärhamn...

...ser ni kyrkan i bakgrunden? Ser ni även att det är utsmyckad med "smile" på tornet??!!

Så här ser en augustimorgon ut på Närkesslätta...

...vid sisådär halv fyra på morgonen. Tidningen har just kommit...
Å ja, det är jag som tagit bilden, inte mannen i huset. Å nej, jag är inte morgonpigg. Men jag hade glömt en kattdam ute...