Vill bara visa och skryta lite...blommorna lever än!!

De lyser verkligen upp i fönstret, jag vårdar dem ömt samtidigt som jag väser lite i mungipan "....jävlar om ni också vissnar ned..."

Har gjort ett nytt besök på arbetsförmedlingen idag, orkar inte dra alla turer, men så mycket är klart, det kommer inte att bli lätt att fylla i alla papper åt höger och vänster när man jobbar oregelbundet, man ska helst jobba 7-16 vardagar, punkt slut. Tjejen som ska bli min personliga handläggare (det lät väl tjusigt??) måste jag ge en tulpan, eller ja hon kan väl få en hel bukett, skittrevlig och tyckte själv att det är onödigt krångligt. 

Idag fick jag det bekräftad, jag ser ärlig ut! Efter besöket hos hon som egentligen skulle ha haft en tulpanbukett begav jag mig till ett varuhus för att inhandla diverse hyllor och konsoler, plus lite annats smått och gott som var absolut nödvändigt...Det här som var smått och gått tog större plats än jag tänkt mig, så det behövdes en kundvagn. Sagt och gjort, jag klev ut och hämtade en kundvagn, väl ute på parkeringen upptäckte jag att jag höll i konsolerna...Gick alltså ut genom kassan, med åtta rejäla konsoler helt öppet. Det kändes lite underligt att gå in igen...Självklart betalade jag för allt jag hade i vagnen sen!!

Ååååh vad jag har väntat...men inte kom det någon och hjälpte till med dammsugningen, lika lite som resten av städningen. Men jag är ganska nöjd ändå, jag har min go´a gubbe som liksom jag somnade i soffan framför tv:n igår kväll, tror jag såg lite mer av Let´s Dance än vad han gjorde...nu är det helg och vi är båda lediga. Jo, det är sant. Städa?? Hmm...

 Innan kvällsjobbet i torsdags blev det en rejäl promenad, broddar på och kameran på axeln. Om man tittar riktigt noga på bilden ser man faktiskt två rådjur...stod länge och iakttog dem, lite lättare verkar de ha att hitta mat, men jag är övertygad om att de också vill ha vår nu! Vackra djur, och de liksom räven vi har här utanför hoppas jag klarar livhanken när bössorna kommer fram. Det rimmar dåligt för jag älskar kött...Ja nu äter vi väl inte räv förstås, men ni förstår säkert vad jag menar.

Jaha, å blomsterhandlar´n ska väl leva han med...nytt försök med blommor i fönstret!!

Alldeles full med knopp, nu gäller det bara att hålla dem vid liv. nå´n som har något bra tips??

Solen skiner, jag fick sovmorgon och börjar inte förrän 16 idag, så livet känns rätt okey! Det är precis det här jag behöver ibland, en mjukstart på dagen alldeles själv, tidning behöver jag inte dela med någon, sitter hur länge jag vill i morgonrock med kaffekoppen. Ska försöka hinna med en promenad också, så kommer kvällspasset att gå som en dans!
Vi har fått en ny medlem i familjen!! En ny snabeldrake med sugförmåga så parketten nästan lyfter sig! Jag sa till mannen innan jag fyllde att jag inte önskade mig något speciellt, möjligen en ny snabeldrake. Han vart nog lite tveksam där, kan man ge det till hustrun utan att det misstolkas...??

Men så kom mannen med den i måndagskväll, lite försiktigt ställde han in kartongen, ifall jag kanske hade ändrat mig....Å nej, jag blev jätteglad, och nu väntar jag bara på att det ska dyka upp någon snygg manlig städare som tar tag i slangen och gör jobbet, för det måste väl ändå ingå....??
Kommer ni ihåg de där små söta blommorna jag köpte...?? Ranunkel....

Känns den igen?? Har tagit formen av en eternell kan man väl säga...Kan beskrivas väldigt kortfattat, TORR. Jävligt torr...ändå gav jag den chansen i ett fönster utan element under, dusch med jämna mellanrum, shit heller. Funderar på att leta fram de där trätulpanerna man hade för sisådär hundra år sen...

Att säga nej...har jag svårt för. Å jag vet, grodeländet har fått en lite mer bekymrad rynka mellan ögonen, men vad hjälper det? Att inte ha ett fast jobb innebär att man som vikarie: 1: vill jobba, men kanske inte jämt... 2: inte törs säga nej när jobb erbjuds...3: inte vet om du jobbar nästa vecka... Vilket nu gör att jag den här veckan jobbar väldigt mycket. Var det så här livet skulle bli efter 55...??
Det gör också att jag ibland kanske inte skriver lika mycket och ofta här, kanske inte lämnar så många kommentarer hos er, men läser era bloggar, det gör jag!!

Fick underbart vackra sammetsröda rosor av mannen när jag fyllde förra måndagen, och de står sig än!! Kvalitén på bilden är dålig, brusig och dan, men kvalitén på rosorna är det inget fel på! Att ta med blixt är inte min grej, så därför blev det som det blev.

Å nu ska jag med gott samvete ta en kopp kaffe, krypa upp i soffan och och äta en semla! Grodan?? Får stanna i köksregionen...

Vilken lugn helg!! Kan det bero på att jag jobbar kvällen och att mannen får gå omkring i lugn och ro i sina snickarbyxor och småpyssla??!! En stor anledning är i allafall att lillprinsen fått ett så bra besked.
Igår förmiddagen kom vännerna i torpet med en blomsterkvast med tillhörande urtjusig vas (perfekt till alla vilda sommarblommor lite längre fram!!) och sen den här nya kompisen...

...det är ingen hint om min figur, däremot kanske att jag uppnått den ålder i livet att man blir lite mer eftertänksam och kanske inte ska lägga i en växel till när man redan har overdriven i...det sista tror jag att jag kan skicka tillbaka till givaren, vi är lika duktiga på det om man säger så...Söt är den, och i morse fick den göra mig sällskap till frukosten, storögt tittade den på mig när jag glatt mumsade i mig mina smörgåsar, och då slår det mig, den jävlen tycker antagligen att jag äter för mycket!! Ja, ja, det där ska vi väl på något sätt komma överens om...

Morgon började vackert, trodde den här rosa himlen skvallrade om att solen var på väg, men ack vad jag bedrog mig!! Grått, snöflingor då och då, det är vad den här dagen bjöd på!!  Tur att vi har sjömansbiff på spisen, och grodjäveln ska jag vända på när jag äter....

Tack för alla varma kommentarer om lillprinsen, det värmer att så många bryr sig. Jag är väl medveten om att alla ni där ute har egna bekymmer, stora som små, och ingen kan mäta någons sorg eller oro, så jag är varm i hela kroppen av all er omtanke! Tack!!

Räven raskar över is...eller nej, åker´n...

å va´hittar han väl där...

hopp...så glad man kan bli!!

Genom fönstret, dålig skärpa, skrattade så hela jag skakade, inte lätt att ta bra bilder då!! Men kolla in vilken stilig rumpa, eller ja svans då, han har!! Hoppas jag slipper se den på nå´n mössa eller krage framöver...
Håll i er, idag ringde en jättetrevlig genomförkyld dam från arbetsförmedlingen!! Bokade om vårat möte eftersom hon skulle åka hem och dra täcket över sig, men förklarade att hon hade full koll på läget och att  hon visste vad som var felet, det skulle hon fixa och sen skulle vi träffas en annan dag. Vart kom hon ifrån...?

Fick sällskap till eftermiddagsfikat, delar av familjen i Odensbacken tittade in. Bjöd på smulpaj med blåbär och hallon, uppskattat. Minsta prinsessan fick en Mp3 i födelsedagspresent, intressant tycker prinsen...

Svårt att få plopparna att sitta kvar i öronen...

Gör mig redo för det viktiga uppdraget att skjutsa till herrarnas bastukväll. Glömde att köpa korv som mannen skulle ha med som tilltugg, det blir ingen bra start på helgen...

Kung Leopold

 Jag hade egentligen inte tänkt gjort något inlägg idag, för det kändes som en rätt händelsefattig torsdag. Men sen fick jag ett sms från stora dottern med alla prinsessor och en prins. ÄNTLIGEN fick de ett positiv besked, ett och ett halvt år har de kämpat med högdosbehandling för att trötta ut antikropparna han bildat, och nu äntligen har han fullt skydd tack vare sin medicin. Vilken underbar läkare de har som hela tiden kämpat för att han ska få fortsätta sin behandling, vilket inte alltid är så självklart. Han kommer alltid att vara blödarsjuk, han har sitt hjärtfel, men han kommer att i mycket större utsträckning kunna leva som en vanlig tvåårig kille, full med bus, full med nyfikenhet på livet. Tack gode gud för detta!! Har jag gråtit?? Ja, massor. Glädjetårar denna gång.

 

Jag var tvungen att ta en promenad i skogen för att samla ihop tankar och kropp, det kändes som om jag skulle spricka, vart skulle jag göra av allt som bubblade runt? Tog med kameran, det var inte lätt att gå...och dagens sinnesstämning tycker jag den här bilden får spegla, långt där borta finns det ett ljus, så underbart när man väl får se det!

 TACK för alla gratulationer!! Å NEJ, jag har inte fått något jobb, däremot hoppar jag runt som en ekorre bland olika vikariejobb, bland äldre och funktionshindrade, allt blandat i en härlig kompott. Och tiden som är över däremellan försöker jag få någon rätsida på arbetsförmedling och a-kassa. Ni vet den där reklamen för Comviq, han som sitter i en garderob sen förra nyåret...??!! Idag försökte jag få tag i någon på min a-kassa, och då blev det ungefär likadant som för han i garderoben..."...det är nu många som ringer, men du blir placerad i kö och vi tar emot ditt samtal så fort vi hinner, du har nu plats 46 i kön...." så fortsatte det ned till 21, sen vart det tvärstopp!! Ja men, tog alla rast samtidigt?? Tjugotre minuter senare kom jag fram, till en mycket vänlig dam, som efter mycket om och men konstaterade att något blivit fel när jag gick till arbetsförmedlingen första dagen...Så på fredag ska jag dit igen, och någon ska förhoppningsvis reda ut det hela. Man kan bli trött...så jag fortsätter väl på det lite vissnande temat efter födelsedag och allt...

Tulpanerna som jag fick av mannen när jag hade läst färdigt har stått sig ända tills nu, men nu är de redo för kompostpåsen.

Och blir det ingen ordning på på fredag är nog jag det också!

Det här kan nog symbolisera mig idag, lätt överblommad, lite skrynklig i lacken men fortfarande liv i knölen...

Om det är svårt att se, det är den vita tjusiga amaryllisen som blommat över!! Blomman har nästan blivit som rispapper, tunn och skir, och där ligger väl en viss skillnad, det är inte jag...Å eftersom det är min dag idag så går jag fortfarande i morgonrock fastän det börjar närma sig lunch, det tycker jag man kan få. Kvällen ska jag tillbringa på ett nytt jobb, hoppas att jag får stanna där som timvik efter fyra dagars inskolning. Firade gjorde mannen och jag efter jobbet igår. Vi tog en sväng in till den stora staden och åt en blodig biff på restaurang. Efterrätt klämde vi också till med, nå´n slags belgisk våffla med glass och varm jordgubbssylt till. Gott som tusan, orkade nästan med hälften...Kaffe på det, det var tur man hade sovmorgon idag, satt spikrak i sängen med uppspärrade ögon halva natten kändes det som, jävla kaffe...Men gott var det!!

Vulkanutbrott på paradiset...?? Het lava som väller upp, eller...??

Nej då...

Våren har flyttat in, eller åtminstone i fönstret, Ranunkel (absolut inget vackert namn på en så fin blomma!) inhandlades idag på vägen från jobbet. Har jag tur så torkar den inte ihop i bladen som den jag hade förra året gjorde, liksom julrosorna jag köpte till jul...ändå har vi inga element under fönstret! Tycker den är så fin, ser nästan ut som en kronärtskocka i blomman.

 

Tätt, tätt sitter bladen, kanske inte min älsklingsfärg, men jag föll för den direkt.

Nu ska jag ladda batteriet, ny jobbardag i morgon, krypa ned i soffan, lirka zapparen ur handen på han som snart sover framför tv:n,  titta på allt gott som står på soffbordet och sen hålla hårt i min lilla clementin...tror ni på det?? Jag gör ett försök.

TACK alla igen för att ni tror på mig, dels att jag kommer att fixa ett jobb och men framför allt att jag fixade att läsa!! Efter besöket på arbetsförmedlingen har många tankar farit som pingpongbollar i huvudet, och jag får fortfarande inte ihop det...

(bilden lånad...)

Att vårat land ska vara så bedrövligt krångligt, det begriper jag inte. Det som rör till det är att jag har beviljats studier till början på februari, därför kunde jag inte bli inskriven på arbetsförmedlingen som jobbsökande, fast jag är klar nu. Mannen som jag talade med kunde inte heller riktigt begripa varför det inte gick att skriva in att jag var klar nu (så det är absolut inte hans huvud jag är ute efter), det gick liksom inte att få datorskrället att fatta. Sen när han gick tillbaka in i maskineriet och kollade, jo då, det stod att studierna var avslutade, men nej, det gick inte att skriva in att jag var arbetssökande. Nu hoppas jag att jag slipper utnyttja alltför många stämplingsdagar i framtiden, att jag kan dra mig fram på vik tills det dyker upp något annat, nå´n som vill ha en mycket mogen kvinna (på snudd till övermogen...), lätt förvirrad, ser sällan sina begränsningar och tar livet ibland med en klackspark, som anställd...Tills dess får jag besöka arbetsförmedlingen och förundras över hur lite jag förstår...Visst vore det bra ibland med lite mer pappersSverige igen, där man skrev på ett förtryckt formulär och sen fanns det liksom svart på vitt. 

Igår var prinsen med föräldrar upp till Astrid Lindgrens för en sedvanlig kontroll. Detta innebär att alla vi i hans närhet går med en stor klump och en stor portion förväntningar i magen, som tillsammans virvlar runt som i den värsta centrifug. Måtte, måtte det komma ett positivt besked, ett litet åtminstone kunde väl han få såhär i början på det nya året, det är väl inte att önska för mycket?? Som lycklig mormor fick jag i allafall rå om de andra tre i barnaskaran,och än en gång skattar jag mig lycklig till att ha dem så nära, inte bara rent praktiskt!

 

Glömde ju säga, tårtan var okey, men inte mer...fram till nio på kvällen kunde jag hålla mej, sen blev det en kopp kaffe och en LITEN tårtbit, resten bjöd jag barnbarnen på.

TACK för alla go´a, glada och trevliga kommentarer jag fick igår!!
Idag har lite av glädjeruset lagt sig, jag börjar anta ett mer normalt liv...man kan ju inte gå runt och hålla ett champangeglas i handen hela tiden!!

Mannen i huset kom hem med ett helt fång tulpaner idag, jag tror han kom av sig lite igår när hustrun var alldeles till sig. Vårens första tulpaner här i huset,"det andas bara vår" skulle Ernst ha sagt...
Efter ett besök på arbetsförmedlingen, som inte gav något alls, så tog jag en sväng till vännen i torpet som inte var i torpet utan hemma.

Å den gullhönan (och hennes man var med på ett hörn också) hade blommor till lilla mig!! Så rart, nu kom det en liten tår i ögat igen. Förutom blomman så bjöd hon på kaffe och gott bröd, och vi fick en riktigt skön stund med mycket prat, precis som vanligt...
Gjorde ett besök även på den stora Icabutiken, när jag ändå var i farten. Det är ju så storslaget så ifrån den affären skickades det ut en kupong på både en tårtspade och tårtbit, alldeles gratis, bara att hämta ut!! Bara för att man fyller år snart...Å nu slår det mig, hur sjutton kan de veta det?? Hur mycket vet de om mig egentligen, hmmm....känns det riktigt okey?

Men om de nu har sån koll på mig, borde de då inte veta att jag borde ha en lite sundare livsstil så här efter alla helger...??

Så nu återstår det att se vilken frestelse jag faller för ikväll....fruktfatet som är välfyllt eller tårtbiten??

Idag tänker jag vara väldigt egoistisk och ägna det här inlägget till stor del åt mig själv!!

(det här var den enda bild jag hittade i mitt arkiv i ivern över att få tag i röda rosor...)

De här röda (eller ja näst intill...) rosorna tänker jag ge till mig själv, för idag gjorde jag sista provet i skolan och är nu färdig undersköterska!! Inte så märkvärdigt egentligen, men om knappt en vecka fyller jag femtiofem, och det här är första (och förmodligen enda...) utbildningen på dessa år förutom grundskolan. Det tycker jag är lite märkvärdigt, hur sjutton har jag klarat mig...?? Den frågan överlåter jag till andra att klura på...Men nu är det gjort, har inte alltid varit roligt och lätt, men för det mesta känts meningsfullt. För att sätta lite extra knorr på det hela lade jag till några extrakurser som jag fått läsa på sidan av, på distans, plus klämt in 120 timmars praktik nu på slutklämmen, utöver skoltiden...inte så bra planering (från min sida alltså...) men nu är det gjort! Kom inte och säg att jag inte är envis!! Så i morgon bär det av till arbetsförmedlingen för inskrivning, jag har inte stora förhoppningar om att det ska ge något jobb...och de kommer säkert att tjata om att jag ska söka över hela Sverige, men den kampen ska jag ta upp då!! Nu ska jag fira...

Igår blev jag extra rörd och glad, fick en så fin award från http://agnetha52.blogspot.com. En varm och mysig blogg med stundtals allvar, kika in så får ni se!

Eftersom jag är så rusig av dagens lycka så skulle jag gärna ge den till er alla, men efter vad jag förstår så ska jag skicka den till fem stycken utvalda, men sååå svårt att välja! Men jag gör ett försök, och ni andra som blev utan denna gång, er tur kommer...Så nu går den till:

http://fruvenus.blogspot.com en blogg som ger skrattmusklerna en extra omgång...

http://susannep.blogspot.com humor och hundar, allt på samma gång, kan inte bli bättre...

http://snackskalsdalen.blogspot.com en otroligt vacker blogg av en mycket kreativ tjej!

http://anki-nilsson.blogspot.com känner igen mej här i så mycket med renoveringar och allt vad det innebär...
http://rantamor.blogspot.com sist men inte minst, å jag vet att hon redan fått en, men ändå...läs den bloggen!!
Så, hoppas jag inte sårat någon, men som sagt va, eran tur kommer nästa gång... Å nu ska jag tillbringa den här dagen med att göra INGENTING, det har man rätt till när man firar...

När minsta barnbarnet efter frukost klappar mormor på magen och säger "...oj, oj..." och verkligen ser bekymrad ut, hur ska man tolka det...??Jag förstår iallafall att det är dags att ändra matvanor. Det är ju så, av småbarn och fyllehundar får man höra sanningen...
Idag har jag rotat lite i minnenas arkiv, istället för att göra något vettigt...För snart fem år sen var jag och mannen i London. Jag fyllde jämt, jobbarkompisar, släkt och vänner hade i smyg fixat resa och reskassa och helt plötsligt så var vi där!

 

Bodde gjorde vi på ett hotell här vid Piccadilly Circus, det är det man ser som en rosafärgade hästsko bredvid alla neonskyltar. Inget lyxhotell, men det centrala läget uppvägde det, helt klart. När det gäller storstäder är jag en hejjare på att gå, fråga de som vet...jag kan gå miltals, inga problem. Så blev det nu också, vi gick och vi gick och vi gick....mannen är tålmodig, han klagade inte en enda gång vad jag kan minnas. Vi besökte bland annat alla dessa stora skivaffärer som finns där, mannen vart helt salig över alla gamla rariteter han hittade, en del tror jag inte ens han hade hört talas om förr...oss emellan.

En dag var vi bjudna till en kompis, hon bor inte fullt lika centralt, men ganska ståndsmässigt. Tyvärr hade hon glömt öppna grindarna, så vi blev kvar utanför...Eller så här var det väl om sanningen ska fram, man ska inte försöka sticka in kameran emellan staketpinnarna och försöka ta bilder, då kommer de med uniform och barsk min och ser ännu barskare ut. Surputtar...Så många mer bilder blev det inte tagna, jag hade en liten pocketkamera på den tiden, och det inbjöd inte till samma frosserier i bilder som idag. Nu ligger Skottland etta på önskelistan över resmål, någon mysig kuststad med inte alltför mycket turister frampå vårkanten skulle vara perfekt. Vill så gärna se skottska landsbygden, tror den är fantastiskt vacker och lite karg.

Nu kan jag meddela till alla som undrade lite om drakfrukten i fruktkorgen jag gav bort. Den smakade...INGENTING! Enligt vännen så var den helt smaklös, så den ska man nog bara ha till prydnad i fruktarrangemang, däremot föll Marianne i korgen till belåtenhet...F-n vore väl annars!!

Ja, här bakom ska den tydligen vara, solen alltså. I morse så gjorde den ett tappert försök, men sen blev det inte så mycket mer...Å det kan jag förstå, de hotar med nytt snöoväder så jag skulle också krypa ned och dra täcket över mig igen om jag kunde...Sen har jag lite svårt att få till det idag, vad är det för idag egentligen?? Känns inte som fredag, fast bastugänget kör igång, så det måste det väl vara. Nu får mannen packa sin väska i lugn och ro, själv se till att han kommer både dit och hem, jag ska nämligen göra ett nattpass på äldreboendet. Får se vem som kommer först hem i morgon, han eller jag...

 

Inte nog med att kattdamen, den något lite vassare till sättet, är galen i morötter (som ligger i påse), hon stjäl också!! I ett av köksskåpen förvaras kattgodis, och luktsinnet är det då inget fel på, för det har hon letat sig fram till. Upptäcker nu samtidigt när jag tittar på bilden att skåpet nog behöver städas...

Kommer osökt att tänka på den gamla låten med Bernt  Staaf..."du är så söt när jag ser spetsen på din tuuungaaa..."

 

Ja, nu har jag ju behållit thehuset, ni var många med bra förslag annars...vännen i torpet fick istället en fruktkorg i två våningar som jag fyllde med lite smått och gott.

 

För att det inte skulle bli alltför mycket Cvitaminer så klämde jag in lite godis också, allra mest för dekoration...

 

...en drakfrukt!! Fråga mig inte hur man äter den eller hur den smakar, det hoppas jag på att jag får svar på så småningom! Trevligt kalas var det, men jag höll vad jag lovade, drog mig hemåt när det började strömma in alltför mycket folk, även om jag tror alla som var där var mer eller mindre snoriga, och alla har jag då inte delat säng med på nyårsafton så det hade de skaffat på annat håll!!

Sen for jag ner till det lilla samhället i närheten och hämtade mellanprinsessan, jullov och ganska uttråkad trodde jag i min enfald att snöskottning var precis vad en elvaåring ville roa sig med! Men miss igen, så nu sitter vi här och tittar ut genom fönstret, hon och jag, och konstaterar att det snöar mer än någonsin, och jag kan inte skotta för ryggen och hon vill inte...tur att det finns dator och tv då!!

När man har ena foten i sängen och det andra utanför så kan man passa på att städa upp lite i alla kartonger som samlats i all flyttiver som varit åt alla håll. Mannen i huset säger att vi har rötter som rädisor...men nu har vi rotat oss här så här ska barnen få bära ut oss när den dagen kommer!! Iallafall så hittade jag igår lite saker som jag undrar om jag verkligen behöver...tex ett tehus, man ska alltså ha det stå framme och förvara sina tepåsar i.

Man lyfter av taket, och sen ligger det tepåsar inkrupna i vartenda litet j-vla hörn på huset!!! Hur dumt vart det då?? Använde det väl bara några gånger tills jag insåg att man var tvungen att vara näst intill hjärnkirurg för att få fatt på påsarna. Men kasta det?? Så långt har jag inte riktigt kommit än...
Idag ska jag kanske göra något riktigt dumt, eller inte. Jag ska åka och uppvakta vännen i torpet, som befinner sig hemma i den andra bostaden, och hon passar på att fylla år idag!! Jag är feberfri, rastlös som inlåst travhäst, och jag lovar att inte vara närgången mot ev andra gäster, och visiten ska bli kort. Men gratta måste jag ju!! Vi låg ju i samma säng nyårsafton och väntade på tolvslaget, så henne har jag redan smittat om någon undrar...

Man ska inte vara stursk och kaxig, jag vet det...å nu ligger jag här, dunderförkyld med feber och en kropp som värker. Hela huset är upp och ner, det började jag med igår när jag kände att förkylningen var på G...det är jag i ett nötskal. Orkar inte jag så har jag i alla fall satt mannen i huset i arbete medans jag kan ligga och titta på...det ger ju dock en viss tillfredsställelse...Jag började röja på vinden och det som vi haft som tillfälligt sovrum, bonussonen har flyttat och nu är det tänkt att det ska bli plats för ett gästrum. Nu kan man tro att familjen består av ett gäng ekorrar, samlar och glömmer bort vart och vad som finns...Där är vi nu, och här ligger jag. Enda gången jag kan vara still nog för att titta på TV är när jag är sjuk, och får möjlighet att hålla i TVdosan, den tar annars mannen jämt beslag på, så det är vad jag gjort idag. Och upptäcker ett helt underbart program på kanal 8!

bilden lånad

Två fantastiska damer,inte purunga och inte trådsmala, reser runt på motorcykel med sidovagn i slutet på -90talet i England och lagar mat. Gammal serie, (den ena damen är visst död), men så jädrans rolig! De är inte direkt rumsrena och buskablyga, sånt gillar jag!!

Nu tittar vi försiktigt in på 2011, undrar just vad det kan innehålla...??

 Slutet på 2010var i allafall väldigt trevligt hos vännerna i torpet, jättegod mat som alltid, och som alltid äter man som om det vore sista måltiden...

 

Efter maten vart det lite djupa funderingar om livet, mannen här i huset är han i grå tröja...

En del gäster var lite mer diskreta och höll sig på sin kant...(undrar var de krakarna hade firat jul, de ser rätt magra ut...?)

Andra gäster hade svårt med temperaturen, vännerna i torpet är också lyckligt lottade och har kaminer i huset, värmen är med andra ord hög på flera sätt...

En del orkade inte med att vänta på 2011 utan smög undan och tog sig en lur.

Tack vännerna i torpet för en underbar kväll!! Å eftersom vi är lite till åren komna, och känner varandra väldigt väl, så efter maten tog jag och damen i huset och la oss mätta och belåtna på övervåningen i deras sängar och bara slappade och pratade sk-t, och männen gjorde det de älskar, tittade på film med varsin whiskey i handen. Sen låg vi och kämpade oss fram till tolvslaget, och upptäckte att det REGNADE för fullt ute!! Så hur ska nu 2011 bli...?? Var det ett gott tecken, eller...?? Men klockan slog tolv, vi skålade och önskade varandra GOTT NYTT ÅR och nu ser vi fram emot ytterligare många trevliga dagar och kvällar i varandras sällskap, men först måste vi sova lite...