Ville bara säga...

 

Sista dagen på ledigheten...

 

 ...och den har jag delat med denna underbara ljuvliga lilla man!! Mamma behövde jobba extra, så 06,30 klev han innanför dörrarna här, lite småsömnig och sådär mysig som bara små barn kan vara den tiden på dygnet. Vädret gjorde att det mest varit inomhusaktiviteter, men tänk, inte visste jag att jag hade sååå många plastburkar i skåpen...sen i ett obevakat ögonblick kollade vi också hur många bullformar som ryms i en förpackning. Vi har även diskat ett flertal gånger, omsorgsfullt...så nu sjunker en trött men lycklig mormor ned i soffan snart, känner mej sådär oförskämt rik igen, inte på pengar, men på kärlek...

 För ett år sen...

man kan knappast tro det!! Inte heller kunde jag då tro att jag idag skulle sitta och nästan längta efter lite snö!! Att november är grå, ja det vet man, men december...att den månaden skulle vara ännu gråare, ja det hade man inte trott!! Men nu är det här året snart till ända, mer eller mindre händelserikt för oss alla.

Läste några klok ord:

Varje sekund Du ältar det förflutna...

är en sekund Du stjäl från Din framtid

Tar med dom orden in i 2012.

 

Nu har den värsta julmatspaltkoman lagt sej...livet börjar så sakta återgå till normala proportioner, innan nästa helg tar vid. Någon maginfluensa har vi inte heller roat oss med, och dot´ra som vi trodde drabbats hade förmodligen ätit mat på ett mindre lämpligt ställe i den stora staden, alla hennes vänner som var med fick samma åkomma. 

Här hemma sjunger snart granen på sista versen, den barrar som alla andra granar gjort alla tidigare år...och kattdamerna tror att snälla matte tagit in ett klätterträd för att förgylla deras vardag. I morse lutade den sej trött över soffkanten, och jag kan försäkra att det då inte var Dagmars fel...bestraffningen uteblev eftersom båda två kattdamerna såg lika oskyldiga/skyldiga ut.

 De vita hyacinterna doftar så man kan storkna där de står på rad, och snart får de flytta ut i verandan, tror det är deras fel att jag känner mej tung i huvudet.

 Måste väl också erkänna att jag saknar en riktig vinter...Några dagar före jul hade vi precis lagom med snö och det blev en hög mysfaktor...

 Hög julmysfaktor var det ju även på Liseberg några dagar före jul...

men jag undrar om dom som jobbar där tycker det är lika mysigt att plocka ned all belysning som det var att sätta upp den...?? Så jag kanske inte ska gnälla över en gran som barrar och behöver "pyntas av" snart.

Har julhelgen varit bra??

Förutom att Dagmar hälsade på (objuden dessutom!!), yngsta dot´ra drog till med maginfluensa (nej, ingen av oss andra blev sjuka, tack och lov!) så har vår jul varit precis så som den brukar, full snurr...

 Lillprinsessan (men hon är ju stor nu!!) fyllde åtta år på självaste julafton!! Alltid födelsedag på förmiddagen (och är man inte tillräckligt snabb kan man få hjälp med paketöppningen...).

 Prinsessmamman (the queen...) fixade som alltid en kanontårta, säkert nyckelhålsmärkt dessutom...

 Å som alltid så ska det blåsas ljus...varför är det så himlans svårt att lyckas med alla på en gång...??

 Alltid äts det alldeles för mycket...(regementet är ju nedlagd i vår stora stad annars kunde vi ha bjudit in dom också...)

 Alltid någon att skåla med...(stor kille med glas på fot...)

 Å som alltid så är väntan sååå lång...innan han äntligen kommer ( i år drog det nog ut extra på tiden eftersom föret för en släde kanske inte var det bästa, barmark och sju plusgrader...)mannen i rött...

 ... och morfars knä är alltid tryggt...för fy sjutton va läskig han var, den där karln i rött som delade ut paketen!! 

 ...alltid spännande med julklappar som engagerar...

...och JAG kommer ALLTID att vara rik med alla dessa omkring mej!! Men nästa år ska vi bojkotta maginfluensan...

Å nu kommer livet att så smått återgå till det normala, trötta kommer vi att hänga i soffan ikväll (jag eftersom jag inte kunde sova för att Dagmar levde rövare och sen skulle jag upp och jobba idag, mannen för att han gått in i nå´n slags julpaltkoma...)och bara njuta av alla roliga, glada och även vemodiga minnen (vännen som inte finns med längre, maginfluensa)och gemensamt konstatera att rikedom inte alltid kan mätas i pengar.

I morgon är det ledig dag och då ska jag hälsa på hos alla er och se hur er jul varit, hoppas den också varit till belåtenhet!!

 

Nu råder julfriden i vårt hus...

"...Men gamla mormor gäspar
och säger liksom så,
att julen den är roligast för alla som är små.
Om ingen går i fällan och aktar sig för den,
ska alla nästa år få fira jul igen...."

                                               ur Mössens Julafton

Mycket ljus börjar det bli i stugorna runt om...

...älskar de här små ljuslyktorna. Har lite svårt att ställa undan dom efter jul, kan inte riktigt förlika mej med att de hör till julpyntet. Förresten, vem har bestämt att det är så?? Bara för att jag köpte dom i en butik med en massa julpynt, så är det väl ingen lag på att de är det...??!!

Snön ligger kvar, inte fullt lika vacker som de första dagarna, efter omväxlande temperatur så har den blivit mer "isig", men nu får vi hålla tummarna för att den åtminstone finns kvar över jul. Nå´n skidåkning har det inte blivit...

...ungefär så här skulle det isåfall se ut, jag är ingen skidmänniska, och absolut inte nedför!! Huvvaligen, höjder...!

 Men de här små tomtebarnen på skidor gillar jag...

...tyvärr har inte alla sina stavar kvar, och det kan vi titta stint på kattdamerna och fråga varför. Så nu får de låna av varandra när de ska avbildas.

Igår vart det klart, en månad till som vik. Så nu är januari också säkrat, känns så skönt att ha en arbetsplats att gå till, schema så man vet hur man jobbar. Men jag saknar dom andra, särskilt kollegorna.

Ikväll ska granen in, och förhoppningsvis bli klädd också. I år har jag varit med och valt gran, omsorgsfullt. En vanlig gran, ingen ädel eller kungs, utan en helt vanlig gran. Tät är den, väldigt tät...och när vi nu släppt ut den ur nätet så inser jag att vi nog för lägga kulorna på grenarna, för hänga dom ser omöjligt ut...Men vad spelar det för roll, det blir så mycket enklare för kattdamerna att nattetid spela boll med dom...

"...En morgon när vi vaknar, är hela världen vit, och vi förstår att vintern har kommit hit..."

Äntligen, så kom då den efterlängtade (???...) snön igår, sakta men säkert kommer lite julkänsla också smygandes på oss. Själv skulle jag ta tåget från mellanSveriges järnvägsknut till dot´ra i Göteborg. Tur att jag är planerande och går upp i tid...för väglaget var då inte det bästa!!

 Men även en liten håla kan vara vacker en måndagsmorgon i snöfallet!!

Utrustad med en mindre smidigare kamera (men kanske inte med samma bildkvalité...) så  klev jag på tåget, i utsatt tid dessutom!! Sj slutar aldrig att förvåna mej...Å tänk va lätt det är att sova på ett tåg, det enda som avbröt min sömn var ett sms från dot´ra..."...mamma, gå inte av förrän du verkligen är på centralstationen..." Barnet känner sin moder...

Kommer ned till ett Göteborg med nästan vårväder!! Barmark, sol och flera plusgrader. Blev en dag med mycket promenerande, shopping, god lunch med indisk mat på en liten mysig restaurang, och sen Liseberg...

 ...som verkligen var så juligt som jag trott!! Med lika mycket folk som jag trott också...Vilket jobb att dekorera alla träd och hus.

 Inte lätt att få bra bilder i mörkret.

Helt klart värt ett besök, även om tiden var knapp. Det öppnade 15.00 och tåget gick hem 17.42, men vi hann med det mesta, kom i tid till tåget också. 

Å sov så gott på tåget hem... 

Hur har ni det i julstöket och julruschen...??

Har ni gjort som nissen här hemma...

 ...somnat ifrån det mesta?? Man kan ju bli trött för mindre även om man inte är en liten nisse...

Eller gör ni som vresiga Vera...

 ...sätter händerna för öronen, drar ned luvan och bara skriker "...nej...jag vill inte mer..., orkar inte mer...". Nej, så illa är det väl inte, visst har vi i vårt moderna liv lärt oss att prioritera det som är viktigast för oss, umgänget med dom som ger oss energi, glädjas åt det vardagliga som ändå är livet, se framåt och inte haka upp oss på så banala saker som att det kanske inte är nystädat, att julbordet inte är så knökandes fullt som på reklambladet från Ica, eller att det inte är sju sorters kakor på fatet nu till jul...??!! Visst ha vi lärt oss att det finns annat som är viktigare...

 ...som tex att bry oss om varandra, en liten extra puss på kinden (även om det ibland kan verka lite motsträvigt...) till någon som just nu verkligen behöver det!!

I morgon bär det av till Göteborg med tåg till minsta dot´ra. Vi ska göra stan och Liseberg (ett väldigt kort men intensivt besök blir det där på Liseberg kan man väl säga...)och sen följer hon med hem till gnällbältet. Lägg märke till markeringen av hem, kommer aldrig att förlika mej med att de flyttar kors och tvärs, barnen alltså.

Idag blir det service på dator´n, sonen som ofta får nödsamtal från sin moder ska göra en utryckning idag. Ofta när jag ringer till honom om mina problem kan jag höra en liten lätt suck, sen nästan som om det bubblar av skratt...jag kan bara inte förstå det!! Vad jag har gjort nu tänker jag inte ens berätta, men tanken var från början god...

Inte många timmars dagsljus, men igår hann jag med en liten tur i skogen...
Kände direkt den där lite annorlunda, mystiska känslan...Att man inte var ensam men ändå fanns ingen där...
Eller...jo...nu börjar de allt komma fram...

...de lite blyga, ibland buttra och men ändå nyfikna små skogstomtarna!! Kände hur de kikade på mej bakom stubbar och stenar, tänkte väl  borde inte ho´där vara hemma och förbereda julen lite mer...gå här och och ingen nytta göra...

Dom här örhängena har en alldeles speciell innebörd för mej. Finns inget guld i världen som kan ersätta dom. Älskade saknade vännen i torpet har gjort dom, för många år sen. Satt och pillade och knåpade, stod i stora stadens gamla kvarter Wadköping och sålde till jul. Med röda kinder och stelfrusna fingrar lade  hon  de små tomtarna i små vita påsar till sina köpare, skrattade och småpratade med alla som gick förbi...Inga stora förtjänster, men för henne var det en början på julen.
Döttrarna har nu hittat dom i hennes gömmor, säljer dem och alla pengar går oavkortat till cancerfonden. För mej betyder dom sååå mycket.
 

Sankta Lucia...

kan man väl knappast tro när man tittade ut idag, plusgrader och inte en gnutta snö kvar.

Inte heller kunde man tro det när man släpade ut soptunnan igår eftermiddag...

 ...för bakom den blommade en liten vilsen blåklocka alldeles för sej själv!! Det kändes nästan som om man ville ta in den för att skydda den mot eventuellt kommande kyla och snö, när den nu kämpat så länge och hållit sej vid liv.

Runt hörnet blommade vinterns sista (?) ros...

 ...och härdar den ut några dagar till så kanske namnet JULros för en dubbel innebörd...
Vi har även haft lucia på jobbet idag, skolbarnen kom och lussade för de gamla, verkligen uppskattat! Med i luciatåget var mellanprinsessan, mormor var stolt som en tupp...Men nå´n riktigt julkänsla vill inte riktigt infinna sej tycker jag.
Ni var några som kommenterade våra fönster uppe i nock...Nu ska jag ärligt berätta att putsas, det görs det väldigt sällan...och OM det görs så är det mannen i huset som får släpa in stege och kliva opp...likaså från utsidan. Finns inga pengar i världen som skulle få mej att kliva opp där, och det är också därför det händer att dessa vackra adventsstjärnor står kvar till fram i påsk...fast då brukar jag inte ha dom tända!! Så här kan man verkligen sjunga "julen den vara ända fram till påska..."

Tredje advent...

 ...all snö borta men med några minusgrader i morse så lite frost i alla fall. I krukan vid ytterdörren var kulorna vackert dekorerade av Kung Bore. Nu skulle jag samtidigt kunna utlysa en tävling...är det någon som ser ett "fel"?? Just det, kulan längst uppe till vänster är HALV. Av kylan utomhus så blev de extra sköra, och när jag skulle ändra om lite så...krasch så sprack den!!

Varje år införskaffar jag ett datumljus...

 ...och varje år får jag tokelda för att jag missat flera datum!!

I år köpte jag ett litet större ljus i glas...å ni ser...fortfarande är vi bara på den sjunde december!! Men tomten ser i alla fall glad ut...

Däremot vet jag inte om jag är glad eller förfärad...

 ...för nu har mannen i huset tagit tag i sånt som inte blivit riktigt klart, som tex att sätta lister och måla längst uppe vid nock. Jo, jag är naturligtvis glad att det äntligen blir gjort, jag har nog påpekat det både en och två gånger...men kanske inte just nu så här nära inpå jul!! Nu är ju jag inte den som hetsar upp mej i första taget, det finns nog värre saker att oroa sej för...

...så jag lutar mej lugnt tillbaka i fåtöljen, konstaterar att man kan fira tredje advent på många sätt!!

Rosorna jag fick av mannen för drygt en och en halv vecka sen...

 

 

 

...idag blev det dock komposten för dom!! Kvalité på dessa rosor, liksom på vårt liv och kärlek. Aldrig enkelt att få vardagen att gå ihop, aldrig enkelt att få rosor att stå sej länge...Men med näring så går det!!

Dagen började med sol...om man nu vore klok nog att ta den där promenaden på en gång istället för att som Alfons Åberg..."jag ska bara...". Så nu när alla småsysslor är avklarade, ja då är solen bakom alla moln igen. Får se hur det blir med promenaden innan jobbet...

De sista margueriterna ser lite ledsna ut efter nattens minusgrader...

...men har ändå en utav vardagens alla små pärlor!!

Som bekant har vi ju två stycken kattdamer i huset, som härskar med hård tass och stolt svansföring. Deras senaste uppdrag är att hålla koll på nya grannens odrägliga äckliga lilla hund. Till råga på allt tycker matte att den är ursöt och klappar den gärna...En krullig sak vid just namn Krull, som glatt studsar fram bekymmersfritt i sitt hundliv, kattdamerna sitter på behörigt avstånd i köksfönstret och MORRAR ilsket...varför går jag och drömmer om hund i huset...?? Vi har ju vaktkatter!!

 

 Har ni små pärlor i vardagen....

...att ger er tid att se det lilla som blir vackert i det stora hela?? En enda pärla gör ju inget halsband direkt...Ibland känner jag att jag tappar bort de där små vardagliga ljusglimtarna, ser bara vad andra har gjort bättre och vackrare, ser inte allt som man själv åstadkommit under livets resa. Undrar om det går att ändra på efter alla dessa år...??
Min vita azalea...

...den är en utav pärlorna i min vardag!!
Än så länge har jag lyckats hålla den vid liv...
Däremot en röd cyklamen, inte ens värd att lägga ut bild på...den hänger som en hungrig hyena över krukan och tyvärr kommer den nog inte att fira jul med oss.
För ett år sen...

...om än inte pärlor så flingor och delar av min skatt!! Lyckliga prinsessor som hade gott om snö att leka i. Kanske, kanske kan det bli LITE snö snart här också, till och med jag hoppas på det!! Några enstaka flingor dalade ned igår, men de hann knappt landa förrän de försvann i gräset.

Efter en jobbarhelg har jag insett, jag behöver uppgradera och skaffa en extern hårddisk!! Inte till datorn då...utan hjärnkontoret! som vikarie, ja då hoppade jag runt på allsköns olika avdelningar, men nu, nu förväntas jag ta ett stort ansvar och uppföra mej därefter...undrar om dom förstod hur det skulle bli när de erbjöd mej ett vik...Mycket är det att sätta sej in i, komma ihåg...idag känns huvudet alldeles ...ja tomt! Gäller att ladda på den lediga dagen.

Sen en extra liten varm kram till en tidigare kollega som jag mötte som hastigast på parkeringen i söndags...det värmde att du sa att jag var saknad!!

Från att ha varit marsvinsfärgad (utväxt lite här och där...) så är nu innehavaren av denna blogg snyggt färgad åt mahognyhållet. Tack vare äldsta prinsessan...

 ...som nu går och utbildare sej till frisör. Det skulle kanske ha varit en före-och efterbild, men det glömde vi bort igår kväll i all uppståndelse. Älskade unge, så mysigt med allt prat under tiden hon höll på, så klok och vuxen. Gud va jag är stolt över henne!! Inte trodde man att det skulle vara så lyxigt och underbart att vara mormor.

Ett besök hos TantGrön stod på dagordning idag.

TantGrön i julskrud kan man lugnt säga. En massa kvinnfolk strömmade in i den lilla trånga butiken, en vilsen och smått förskräckt liten man också. Honom tog en "tantgrön" snabbt hand om, serverade honom lite kaffe i ett angränsande rum. Smart drag, tanten han kom med kunde då i lugn och ro shoppa vidare!! För det var blommor högt och lågt, tomtar som var glada, arga, blyga, glitter, glitter glitter...

http://www.tant-gron.nu/

Man kan lätt fördriva många timmar där, tänk så mycket vackert det finns!!

  Ljuslyktor...kan man få för många av det?? Lite glitter och glamour kan man behöva så här års i alla fall, även här ute på landet. När jag såg den här var det inte ens två sekunders tvekan. Hur lätt som helst!! Däremot kändes det tungt i hjärtetrakten, förra gången jag var här var det med vännen i torpet. 

Med sorg och vemod i hjärtat blev det ett besök på kyrkogården.

Har aldrig tyckt att vår kyrka är något speciellt, men idag var den riktigt vacker i decembersolen, som knappt orkade opp över trädtopparna vid prästgården. Det blev en stund för eftertanke, tid för att tända ljus och tid för att även njuta av stillheten.

 

Vilken kväll vi hade med Kalle och hans vänner!!

Å nu gäller det inte han Anka som brukar visa sej på julafton...

(bilden lånad från nätet)

utan Kalle Moraeus med vänner!! En av höjdpunkterna var nog när han, Bengan Jansson och Hanna Hedlund kom in som lucior. Inte ett öga var torrt efter det, man låg dubbelvikt av skratt. En alldeles för liten luciaklänning, ett rött band ovanför  den runda magen och sen glittret liggandes löst i luciakronan, han bjuder verkligen på sej själv!! Hanna Hedlund är helt underbar att lyssna på, tycker hon blir större och större (ja inte bara magen då..) för varje gång man hör henne. Fantastisk röst, tolkar många låtar på sitt eget vis, och gör det så bra!! För övrigt en kväll med mycket musik, många skratt men också väldigt mycket djup stämning, och man gick faktiskt hem (eller ja till bilen då...) med riktig julkänsla i hela kroppen. Å tänk, delar av Orsa spelmän, de har suttit på samma härbretrappa och spelat fiol, där vi har vårt andra paradis!!

 

Rosorna jag fick av mannen i måndags...

...lika vackra som då!!

 Sammetsröd, kan väl inte beskriva färgen bättre än med det ordet.

 

När är det vita vitt egentligen...??

Vit, ingen färg, syns den inte då...??

Vit azalea, blir inte speciellt snygg på bild, för stora kontraster.

Svart/vit...tja...

 Vit julstjärna, den är ju inte alls vit...

 ...den skiftar ju i gul/grönt!! Å bladen, de liknar ödleskin!!

Jag älskar ju vita blommor...men egentligen har jag ju inte så många vita!!

Promenad i förra veckan, solsken...

I fönstret på den gamla smedjan...

Slutet på november, kunde lika gärna ha varit vår. Fortfarande grönt på åkrarna. Å fönstret, ungefär som den som höll i kameran, lite avflagnat här och där, skulle behöva en rejäl renovering, men håller fortfarande ihop!!

Ikväll ska mannen i huset och jag in till den stora staden, julshow med Kalle Moraeus och Orsa spelmän står på programmet!! Julklappen till oss själva, vi öppnar den lite förväg...Berit eller vem det nu är far runt knutarna här, molnen kommer fortare än X2000 på himlen, och den tänkta promenaden i skogen blir det ändrad kurs på, vore väl synd på de dyra biljettpengarna om jag fick ett träd i huvudet...