"...maaaaatte...du glömde mej...släng av den där gamla katten du har på kvasten....

...ja´ska meeee´....!!!"

Visst är det en vacker tid vi går till mötes...

Dagarna blir längre, ljuset blir intensivare.

Och som grädde på moset...

det kommer att bli en satans så lång natt, för på bilden kan man även skymta månen...

...full, go´och glad. 

Promenaderna blir längre i eftermiddagssolen som börjar dala och övergå till kväller.

 Bygatan...granngatan...

Saknar vännen i torpet en eftermiddag som denna.

 Sällskapet...

 

 ...min nya kärlek i livet.

Skitigaste hunden på den här sidan månen...
Och har man inte vårblommor utomhus...

...ja, då får man se till att det blommar inomhus!!

"...mormor...efter att ni skaffade Zambo så är det bara bilder på honom på din blogg..."

 Åtgärdat!!

Klart grynen ska vara med på en bild!!

Paus...Torka...

Tja...kalla det vad man vill. 

Inspirationen har liksom dalat...

Känns som om jag inte har så mycket att komma med, 

kanske är det tillfälligt, kanske är jag tillbaka redan om några dagar. 

Men...just nu känns det så...

Bloggen får vila, men jag kommer naturligtvis att fortsätta att titta in hos er alla vänner jag fått den här tiden, kommentera, följa er...

Sköt om er alla!!

 

Som avslutningsbild...

 ...skäggmonstret har blivit en välfriserad kille!!

 

Det är inte alldeles så säkert att jag fått njuta av denna vy en solig eftermiddag...

...om inte Zambo kommit in i vårt liv. Inte hade jag tagit en promenad direkt efter jobbet, när marssolen står högt på himlen men minusgraderna är många.

Så det ligger nog något i det, att hunden gör ägaren friskare...

Denna vår kommer jag att mer än vanligt kunna följa naturens övergång, från dvala till uppvaknande.
Även om det kanske verkar segdraget just nu.

...Se hur allt förändras från dag till dag.
Visst är man hemmablind många gånger, men dagar som denna, då är det mesta vackert. Man ser allt med andra ögon, som någon klok människa en gång sa.

Så även sällskapet.

"...du matte...du pratar alltid om att sitta vid dammen med fikakorgen...ser ingen korg, ser inget fika...börjar bli kallt å sitta här och vänta...mycket snack i lite verksta´"

Ännu en bild på schnauzerfnatt...

...och eftersom han redan förbrukat mer än hela sin veckopeng på allehanda leksaker och aktiveringsattiraljer så får det bli...vedklabbar!!

Älskade gubben min...

...tänk att du stal mitt hjärta så direkt!!
Helgen ganska fullbokad, bloggen får vila!!

 De vackra anemonerna från Ulriksdal...
 
 ...har antagit en något annorlunda skepnad. 
Passerat bäste före datum med råge...?
Deras tid var kort.

 Kommer att sparas för utplantering. Senare.
Kommer att dröja innan de kommer i jord...snöar ymnigt idag och -8 nyss...
Tulpanerna...eller är det möjligen förklädda pioner...??

 ...hänger redan på sista versen, överhäng på vasen...inte lätta att få med alla på bild. 
Sköra...tunga...

...och som alltid, baksidan...eller under...eller...ja, i alla fall så...är det bara jag som tycker att baksidan egentligen är lika vacker som framsidan...??
Ådringen...färgerna...skuggningar...hade jag nu varit proffsig hade jag lagt tulpanen på en glasskiva och fått riktiga effekter. 
Men nu är jag inte proffsig, tiden räcker inte till. Och varför det då...??
Jo...

"du matte...nu har jag det ganska långtråkigt..."
Precis...Lite som att vara småbarnsförälder, man får prioritera om tiden, och schemat håller inte lika exakt som förr...
Numera sitter man med öppen dörr till toaletten (ser bara till att låsa ytterdörren först...), eller också är man två på insidan av dörren, man har alltid bara en handske i korgen där båda handskarna borde ligga ( den andre ligger gömd på ett bättre ställe...). När man kommer fram till kassan i Ica så får man upp, förutom plånboken då, minst två svart små påsar, utan innehåll tack och lov. Man är aldrig ensam...och framför allt, man får villkorslös kärlek och som bonus en massa motion!!

Istället för en helg med semester blev det en helg delvis i sängen...

Det var inte med i planering.

Men lite besök orkade vi med.

Stadsfröken (spanielflicka) med familj kom för att kolla in nya kusinen (??).

Stadsfrökens matte vet vad Zambos matte gillar...

 ...vackra tulpaner. 

Dubbla...flerdubbla...

 Och blir man ivrig som jag, med kameran...

 

 ...ja då kan det hända att det även blir en ensam tulpan i en separat vas...en tulpan med väldigt kort skaft.

Inte vet jag om det var något med korta skaft Zambo letade efter på lördagens skogspromenad...

 

Fångsten blev i alla fall noll.

Å stadsfröken...

...hon fick i alla fall motion!!

Skärpa är inte att tänka på...

...å jag vet inte om man kan kalla det för STILstudie...men det är i alla fall bild på en oerhört lycklig kille, som livet leker för.

Idag kommer det däremot att bli en del allvar. Vi ska träna oss på att vara själva hemma.

Det har han varit förr, hos sin förra familj, men inte här. 

Ska bara säkra upp det som behövs...

Anemonerna...från Ulriksdal...

...det blev en riktigt vårsymfoni när de slog ut inomhus.

Vackra knoppar, föraning om vad som kommer...

...alldeles snart även utomhus.

Nu gäller det bara att hålla dessa små söta blomster vid liv, för att sen kunna plantera ut när vädret och temperatur tillåter. Förhoppningsvis får vi njuta av dom många år framöver.

Annars så...

...är ingenting sej likt här i paradiset längre.

Mattorna vi en gång i tiden hade på golvet, ja de ligger likt små flygande objekt någon dm ovanför parketten...

Det vi just nu jobbar mest  på det är att en golvad besökare inte är detsamma som en lycklig avsvimmad besökare för att han just träffat en överlycklig schnauzerkille...

Jag försöker också fostra husse i familjen, han är svagare än en nyförälskad finnig tonåring  inför denna nya familjemedlem.

Det inhandlas (av husse...) diverse olika hundleksaker. Vi skulle kunna ingå i nån slags testpanel för dessa leksaker, och de flesta skulle få en röd bock i protokollet, hållbarhet högst en kvart. Men han får väl hållas...

Matte har dragit på sej en rejäl förkylning med snor ända upp i huvudet, känns det som. 

Det är ingen ursäkt när man har hund, ut ska man.

Fick höra innan killen flyttade in, schnauzer är en nyfiken ras...

" du matte...dom där grannarna vi har...dom ska man nog ha lite koll på..."

Promenader i det vackra vädret, tänkte skriva i stilla takt, men...mer åt det raska hållet. 

Botar förhoppningsvis förkylningen...

Highlanderkossorna har vi studerat noga.

På behörigt avstånd.

"...du matte...nu får du det att låta som att jag är en jobbig typ, berätta istället hur mysigt du tycker det är att slippa sovmorgon..."

Självklart, en underbar hund är det!!

Ja även om gungorna står stilla och karusellen är tom...

...så bjöd skansen på ett förträffligt vårväder och mycket annat vackert att fästa blicken på.
Gamla fina hus.

Här var det inte modernt med stora panorama fönster som skulle släppa in ljus, utan väggar som skulle hålla kylan ute.

Statarstugan...

...ser ut som en idyll idag.

Men på "den tiden" var det då ingen idyll att bo där. Strävsamt liv, enkelt, fattigt...

Vackra gårdar från norröver...

Farstukvisten...vilken vacker skapelse!!
Men det bästa av allt...

...på Cirkus...Jerry Williams!!

...mannens födelsedagspresent från syskonen (och jag fick följa med på ett hörn...) .
Här kan man snacka om energi...positiv sådan dessutom!!

Om jag vid 71 (ja han fyller det i april...) års ålder har hälften av hans kondition och smidighet, ja då kan jag skatta mej lycklig!! Showen var kanon, gästartisterna lika så. 
Vägen hem...med rytmen i blodet...det kändes att vi hade haft en fantastisk helg!!
Och sen kom dagen...som totalt har förändrat våra liv...det har vi redan insett.
In i paradiset har det flyttat en kille på snart elva månader...
...med redan rejäl skäggväxt och blick som får alla kvinnor (och killar med för den delen...)

 ...att darra. En kille som ganska snart gjort klart för husfolket att nu kommer det att bli fart under galoscherna. 
Som också gjorde klart för oss att köpa hundbädd, det var ganska onödigt...

 "...okey matte...du bloggar...en profilbild kanske är bra att börja med då...så alla verkligen ser hur snygg jag är..."
Kattdamerna?? Ja...det håller sej än så länge på behörigt avstånd, men har koll på vartenda steg skäggmonstret tar...

 Och här kommer fortsättningen...
Söndagen i huvudstaden...

ja den började naturligtvis med en rejäl hotellfrukost. 

En sån där frukost som varar i timmar, man njuter och tar om flera gånger, bara för att det är så härligt att slippa ordna allt själv...

Men efter det så, då blev det Skansen. 

Det kan man besöka året om. 

Akvariet är ett måste.

Nu ska det också sägas att alla bilder är tagna genom glaset på burar och akvarier, därav kvalitén.

Tydligen kom vi mitt i morgongymnastiken...

...för herr Sengångare töjde och tänjde sin kropp sakteliga från gren till gren. Vem har sagt att man ska ha bråttom en söndag...?? Hans stil...jag kan känna igen mej i den ibland, ja inte i träden då förstås...men det här att det tar tid att liksom komma från punkt A till punkt B...

Någon som knep mitt hjärta...

...är denna lilla Silkesapa. Visst ser den klok ut?? Kändes som om den på något vis tyckte vi på andra sidan glaset var ganska fåniga...

Å den här snyggingen sen då...

 ...en Lejontamarin. Nästan så man kan tro att Jonas Wahlström varit där och fixat till lite extra med färgen.

Grodan...

...som får vara namnlös (eftersom jag naturligtvis glömt vilken art den tillhör...) men ändå fastnade på näthinnan eftersom den hade grönt nagellack på tånaglarna!! Å vilka fötter sen...ryser...

 En giftig kille är det här...

 ...namnlös också han. Kändes väl inte som vi behövde ha någon ytterligare bekantskap, han där bakom glaset, jag på motsatta sidan...

Saltvattensfiskar...

 ...så läckra i färg så de nästan såg oäkta ut. För många år sen, när jag jobbade i zoologisk butik hade jag faktiskt ett saltvattensakvarie. Inte plättlätt om man säger så...

Tror han på bilden är en Kirurgfisk av något slag. Och är han det...ja då är han också utrustad med skalpell. Nere vid stjärtfenan, man kan se ett litet orange streck, där sitter en skalpell i ett hudveck, och vid strid så...En kille som inte är att leka med!!

Inte heller denna kille är väl direkt någon man badar ihop med...

...eller om det möjligen var en dam. För i bassängen bredvid...

...där var det rena rama barnkammaren!! 
Och barnkammare kommer det bli här också, i morgon utökas familjen med en ny medlem, på fyra ben och med skägg. Jag har en aning...ingenting kommer att bli sej likt efter onsdagen!! 
Fortsättning och slutet (och höjdpunkten) på vår lilla weekend kommer en annan dag!!

 En helg i huvudstaden.

Ulriksdals Slottsträdgård...

http://www.rappne.nu/

...blev vårt första stopp på vår väg. Här inne kunde man glömma att man på vägen till huvudstaden mött både storm och drivis. Efter en hel del omvägar (som vanligt var jag och GPS inte riktigt överens...) kunde jag och mannen i huset frossa i diverse läckerheter, både för ögat och gommen...

Arrangemang av tulpaner som var helt bedårande...

 Här är det helt klart storleken som har betydelse...

Penséer...

 ...gör vem som helst lycklig.

Färgerna...

...skulle ju ha handlat.
Kornettblomma...

 ...stod emot köplusten där, ångrade mej så fort jag satte mej i bilen...

Den här...

 ...hängde nog bäst där den hängde...

Hur många barn tror ni pillrade lite försiktigt i blomman (??)...jag såg åtminstone två den lilla korta tid vi var där...

Allting var sådär perfekt arrangerat så man knappt kunde andas, så hänförd blev man...

...eller ja åtminstone alla kvinnor som var där...männen såg lite mer...hur ska man säga...kanske inte uttråkade, men näst intill...

Och ända tills jag kom till dessa kunde jag bärga mej, men där tog ivern helt över...

...små söta anemoner, liknande vitsippor. Fanns i vitt, ljusblått och så den här rosa varianten. 

Alla tre varianterna finns nu här i hemmet.

Hur svårt var det...??

Det som däremot var lite värre...som krävde en hel del innan vi kom upp.

Det var Kaknästornet. 

Högt.

 Vädret hade nu lugnat ned sej lite, däremot hade min puls stigit i takt med att vi åkte upp i tornet. Genom rutan, på darrande ben tog jag några bilder. Under tiden jag försökte lugna ned mej handlade mannen kaffe....kände knappt hur det smakade, höjdskräcken gjorde sitt.

Men efter ett tag hade hjärtat återfått sin normala rytm, kaffe hade gjort sitt, och vi upptäckte hotellet där vi skulle övernatta.

 Alldeles vid frihamnen, där en del av de stora kryssningsbåtarna lägger till. Perfekt läge, jättefint hotellrum, och tur var det väl att jag inte visste...

för hissen upp till fjortonde våningen där vi skulle bo, den hade sidor av glas, och gick nästan helt på utsidan av hotellet...

Väl på rummet...hade vi full koll på alla som reste...

 ...och visst fick man lite känslan av Titanic när man såg båten glida ut i kvällningen...

Men som en kär bloggvän upplyste mej om, Titanic sjönk för sisådär hundra år sen...

Fortsättning följer...!!