Idag ska ni få följa med på promenad...

...eller egentligen var det ju igår...

...men ändå. 

Rejäla skor och en portion jävlar anamma så ger vi oss iväg...

In i skogen...den vackra...

...stigen tar oss ned till dammen. Å nu kan man ju undra varför stigar aldrig går rakt fram...utan kringelkrokar sig hit och dit...

I alla fall så kommer vi ned till dammen...

 ...fortfarande tomt på bästa ljugarbänken...

Inte är den stor dammen...

 ...den ryms på en bild. Från kvarnen till vänster till tallen som skymtar på höger sida.

Vi fortsätter så vi kommer ut på andra sidan av den lilla skogen.

Det är väl nu ungefär som envisheten segrar över klokheten...

 ...för nu tänker jag ta mej uppför backen så jag kan passera stallbyggnaden till höger...

Någon har haft samma tanke som jag tidigare...

 ...och om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var Kalle Anka som spårat...fötterna utåt...finns ingen möjlighet att gå i dom spåren.

Det tar liksom aldrig slut...och uppför är det.

 Börjar kännas i vaderna...mitt flåsande måste nu höras vida omkring.

Och vad skådar jag när jag väl kommer opp...??

 Ingen vettig människa tar den här vägen vintertid, tänkte han som plogar...

...alltså plogade man vallen hit. 

Klart jag kom över...och tack och lov att ingen såg HUR...

Väl uppe...

 ...nästan som Englands hedar...och här lutar naturen, och jag med den...det är rasande så vackert som min far skulle ha sagt.

Sen fortsätter vi och kommer till Bullerbyn...

Till vänster socknens bästa klätterträd...

...och efter en stund passerar vi bäcken. Bäcken där jag som liten ofta "råkade" plumsa på våren. Alldeles bredvid bäcken bodde vännen i torpet som barn. Och över deras vedspis hängde det rader av blöta raggsockor den här årstiden. Vi var ju några som varje dag provade hur täta stövlarna var och om isen höll... Sen satt man där i deras hemtrevliga kök, med nakna små kalla fötter, och väntande på att raggsockorna skulle torka någorlunda så man kunde traska hem. För att sen dagen därpå åter "råka" kliva ned i bäcken...

 

 Och vore det inte för snön som ramar in bäcken...

 ...så skulle man nästan tro att sanden vore från varmare vatten.

Nästan hemma...

 ...så ser man Berga äng nästan som en ö ute i ett hav av snö. Om inte alltför lång tid så kommer ängen att vara full med vitsippor...ljuvliga tanke!!

Smedjan efter sista vägsnutten...

 i fönstret, speglingen...vårt hus!!

Och om nu denna promenad inte var tillräcklig för att övertyga någon om att vi går mot ljusare tider så...

...årets första på fönsterbrädan!!

Var sjutton kom han ifrån...??

I helgen försökte vi hitta våren...

Det gick sisådär.

Lite öppet vatten här och var...

 

...men man kan väl knappast kalla det för vårflod...

Grenen som man kan skymta i bakgrunden är bäverns verk. 

Tycks inte bekymra honom om det är vinter eller vår.

 Inte många ämnen till löv på trädet...

...eller det kanske det aldrig kommer att bli heller.

Vi frågade alla vi mötte...har du sett våren...?

"...Näe...inte någonstans, men lite vårkänslor börjar jag nog få, du vet snart är det mars..."

Pratsam och trevlig kille...men nej...ingen vår här heller.

Och solen...

 ...när vi kom hem efter en lång och kylig promenad, ja då kunde vi skymta den mellan träden när vi stod på trappan.

Efter en stund...

 ...bitande kallt, kvicksilvret sjönk med rekordfart.

Månen trind och go´...

och de får skriva vad de vill, professorer och bättre vetande, vetenskapligt eller inte, jag sover uruselt när han är i sitt esse. 
 Sen kom måndagen...

 ...med ett märkligt väder. Inne i stora staden där jag jobbar, där var det strålande sol när jag gick ut genom dörrarna för att åka hem. Väl hemma...dimma värre än den som var vid slaget vid Lytzen. 
Naturen gick i svartvitt.
Bäddade in allt som i bomull, t.o.m. skogens ljud blev annorlunda.
Trollskt...

 ...och funderarbänken vid dammen...nej inte ens den var sej lik. 
Ha en bra start på veckan gott folk!!

Nu för tiden är det inte ofta det smäller till i brevlådans lock...

...Och när man tittar ned i lådan....hittar annat än fönsterkuvert med tråkigt innehåll, som för det mesta dessutom medför utgifter  (de kuverten brukar jag för övrigt lägga i grannens brevlåda som står alldeles bredvid vår...). Men...

härom dagen hände det!!

Från söta Agneta kom det ett vackert paket...

...ett litet brunt (rött) paket...med blåa (vita) snöööören...

Med vackert kort till.

Rosett...

...så fin så jag knappt nändes öppna.

Tummade länge på paketet...men sen till slut så...

JAG HAR JU VUNNIT!!

En bok, med de mest underbara recept i.

 Mannen i huset förärade ju mej en hushållsassistent (inte Jamie Oliver, tyvärr...) när jag fyllde år, och någon gång ska väl även jag lyckas bli en fullfjädrad husmor som kan baka matbröd också...

Detta är alltså början på min karriär.

Tack Agneta för vinsten!!

Det eviga samtalsämnet denna sega vinter är ju...just det...vintern.

Den har aldrig varit så lång som nu, aldrig så grå och trist.

Så kommer lördagen...med sol...

 ...bäddar in vårt lilla hus i mjuka skuggor och bitvis skärande skarp sol. Som avslöjar allt...

Men det gör inget...en dag som denna då kan jag till och med tycka att den gamla delen av huset, skamfilat och i stort behov av färg, har sin charm. På övervåningen kan man skymta pelargoner som trängs i fönstret, tätare än publiken på en rockkonsert...

 Och druvorna...

  ...ja inte blev de skördade i höstas heller...fåglarna har väl fått sej en och annan rejäl fylla däremot.

Förutom att förbereda huset för kommande Zambo...

...så har dagen ägnats åt en del tråkigt pappersarbete...

 

 "...du matte...det här med ordning på papper...det är inte riktigt din grej va...?"

Kärlek vid första ögonkastet...

Bilden är suddig, att få till skärpa på en schnauzer...det är väl ungefär som att slå flugor med badmintonracket...

Och utan blixt...

...ännu värre...

Men...den 6:e mars flyttar han in...Zambo.

Han kom, han såg oss och han segrade...eller vi vart som smör i solsken...

Han valde direkt husse i familjen, och dom som känner till mannen i huset, ja de skakar bara lite lätt på huvudet, suckar och tänker...ska vi bli förvånade...? Mannen som talar med djuren...ja det är väl han det. Vi andra får ta smulorna som blir över. 

Det kommer att bli en vår med fart, kattdamerna kommer att sakta få vänja sej vid sin nya Zambo, och vi kommer att få röra på köttet.

 Idag var han tillbaka...

...under fågelrestaurangen poserade han vant och snyggt. Rätade ut svansen lite extra så att jag och barnbarnet som stod och smög bakom gardinen i sovrummet verkligen skulle se hur vacker han är.

Bytte vinkel...

"...blir det bra så här...?"

Och det här...det är en bild som verkligen hör till det ovanliga slaget...

...det skymtar nämligen BLÅ himmel bakom molnen!! 
På eftermiddagen igår, några få minuter, så där så man undrar...såg jag verkligen rätt??

Sportlov...

vilket innebär att mellanprinsessan tillbringar några dagar här. 

Vilket också innebär att det övas på dans...

...äts godis...

....häckas i tvsoffan...

...spelas spel på mobilen...

och att mormor suktar men står emot frestelsen

 att fullkomligen sluka godispåsens innehåll!!

"...men matte då...

 ...ska vi bli med akvarium...du har ju köpt fiskar i påse...?"

"...men fy tusan...

 ...dom luktar ju som något som katten släpat in..."

"...okey...

...en kan jag väl smaka då...är det en guppy...?"

Igår fick jag det samtal jag gått och väntat på, ja det var inte ifrån Postkodslotteriet, men nästan...Rara kennelägaren hade tänkt klart, och nu kommer hon i morgonkväll och hälsar på med Zambo, som förhoppningsvis kommer att bli vår nya sambo...Uppstår tycke, så kan det förhoppningsvis bli ett hus fyllt med fart och bus, inte en lugn stund.

Och till kära Rantamor som var lite orolig för det här med månggifte...

Ingen fara...jag ska behålla mannen här i huset...Zambo, han har fyra ben och svans!!

Lösa skott i Norge...

för det blev ingen valp!!

Uppfödaren ringde igår, uppriktigt ledsen, men på ultraljudet av hennes tik...inga valpar!!

Vi var nog lika bedrövade både hon och jag..."om du inte ska ta min Zambo (hund)..." sa hon och skrattade. 

 (bilden är från uppfödarens hemsida, http://www.backatorpsskaggetskennel.se/)

Så nu får vi se, hon hade nog tänkt behålla honom, tio månader trevlig kille som tycker livet är en enda fest...Men här kan vi också behöva lite festligheter!!
Och om hon nu vill fortsätta att vara sambo med Zambo...så har jag varit i kontakt med en uppfödare på Gotland, kan bli en kull valpar där, som är lagom stora när vi är där...
Så än har vi inte kastat in handduken. Men tråkigt var det, Zambo´s matte och jag fick så bra kontakt, och den kommer vi att hålla ändå förstås. Fina och sociala hundar har hon, så det var verkligen synd.
Tomt i löken trodde jag nästan att det också var...
Köpte fina tulpaner i kruka...

...men det tog attans så lång tid innan man såg tillstymmelse till blomma...
Däremot har "någon" eller "några" provsmakat den...

...och det är ju klart...
står det på bordet ska det väl vara ätbart.
 Nu hoppas jag denna vackra orkidée slipper märken av huggtänder...

...i en vacker glascylinder/vas stod den här i huset när jag kom hem från jobbet igår...
Två kraftiga stänglar fulla med blommor.
Tack mannen i mitt liv, ska vårda den ömt...
Nu stundar en intensiv jobbarhelg och den gigantiska frukt/godiskorgen på jobbet...
...ja den har vi så sakteliga börjat plundra, man kan behöva extra energitillskott den här årstiden!!
 

Alla hjärtans dag i morgon.
Lite extra hjärtan, rosor och kärlek...

Borde väl vara så lite oftare...

Vacker tanke i alla fall, vackert med rosor.

Jag avundas ju alla som lägger ut så fina bilder på fåglarna vid sina fågelrestauranger.

Jag har lite svårt att få till det.

Måste sitta i sovrummet och lurpassa, fönstren är inte rena...kattsnor och diverse småfläckar stör sikten ut. 

En grådisig dag, ja de flesta dagar är väl så nu för tiden...

...men ett litet annorlunda besök i alla fall.

Tycker det är helt okey när den/de är på den sidan fönsterrutan.
Riktigt söt faktiskt.
Flitig som få.
Samma dag.
Bergfink tror jag det är ( har naturligtvis tagit hjälp av fågelboken...).
En riktigt snygging faktiskt.

Men som sagt va...synd med kattsnor på rutan och tråkigt väder, bilderna blir därefter.
Om jag sen vore en fena på det här med mobilbilder så...
Antingen får ni gissa eller ta fram förstoringsglas...

 Detta är i alla fall korgen vi fick till "min" avdelning igår, från anhöriga....för att vi är så j-vla bra!! Nästan så stod det faktiskt på kortet...något ord kanske jag lade till nu...Men ändå...Där stod vi mållösa, blöta i ögonvrån, och förstod egentligen ingenting. 
Till slut sa min manliga kollega lite tyst "...ja men vi gör ju bara vårt jobb..."
De två anhöriga tittade på oss och sa "...ja just därför, inte har ni mycken tid att fördela rättvist, och inte arbetar ni alltid i medvind varken från politiker eller allmänhet, men vi vill visa att vi tycker ni är fantastiska här..."
Nu ska jag rättvist också säga att vi har väldigt bra chefer, de gör verkligen vad de kan.
Resten av dagen gick som en dans, vi skrattade och fnittrade och var allmänt rusiga. 
Tänk vad "lite" (ganska mycket var det ju faktiskt...) uppskattning gör!!

Ännu en lugn helg till ända, måndagen har så sakta vaknat.

Eller lugn...det är väl en tolkningsfråga.

Lillprinsen ringde på fredagskvällen och tyckte att det var länge sen han fick sova här.

Det blev en fredagsmyskväll med mycket gott och Gladiatorerna. 

Vi kom snart överens om att man ska heja på den som ser snällast ut...

Lördagen...ja då letade den lekfulle morfar´n fram allt radiostyrt som huset ägde.

 Full koncentration...både för ung och gammal. Helikopterpilot, det ska man bli när man blir stor...Och tills man blir stor, då är det bra att ha morfar som sköld, för den där helikoptern, den flög lite hur som helst...

Sen blev det ett abrupt slut på det roliga, prinsen fick förmodligen en allergisk reaktion, av vad vet inte än, men antagligen kattdamerna. Pappan hämtade, så en sväng till sjukhuset, men faran var över för denna gång. Nu väntar pricktest, och sen får tiden utvisa resten, huvudsaken prinsen mår bra. Som mormor och morfar hinner man tänka en hel del.

Och snöat har det gjort.

 Staketet runt altandäcket har fått snygga stolpar. Nästan herrgårdsliknande...

Om det är kallt utomhus...

så har vi det varmt inomhus.

Så varmt att Kungsängsliljorna fullkomligen fläker ut sej.

På gränsen till oanständiga, spretiga, och inte fullt så vackra längre...

Däremot Kalanchoe...

 ...verkar inte bry sej speciellt mycket om rumstemperaturen. Och när vi ändå är inne på värme...
QX gaygalan i lördagskväll...
Blev alldeles varm när kronprinsessan delade ut pris, var inte ensam om att hylla henne, såg nog dej kära f.d. kollega M i publikhavet...*blink, blink*...
För en gångs skull var jag stolt över kungahuset, det är nog dags för henne att ta över nu...

Kan bli annat än glad när man får experthjälp i köket...??

När man fikar hos mormor, ja då ska det vara kladdkaka...

 ...och till kladdkakan ska det var grädde, rikligt...

Fick lära mej att man ALLTID ska smaka...

...och ja...hos mormor får man göra det mesta!!

Sen vart väntan för lång tills morfar skulle komma hem från jobbet, så vi tog en första sittning för oss själva.

"...du mormor...du äter väldigt mycket kladdkaka...du kan faktiskt få ont i magen..." 

Älskade barnbarnet mitt, jag hoppas verkligen att det var mitt välbefinnande du tänkte på, och inte att jag borde äta mindre...
Har också besökt denna vackra dam...
Skäggiga damen har för mej fått ny betydelse...

"...vadå valpar...frågar man en dam om såna intima saker...?" 

Ja...det är bara att vänta och se...

Nästa vecka kommer det besked om denna underbara, trevliga skäggiga dam möjligen kommer att inom en snar framtid föda små svarta troll.

Nu var hon inte ensam denna förtjusande dam, utan hade en lika förtjusande och trevlig matte och delade dessutom bostaden med FEM andra skäggiga varelser...

Det blev en eftermiddag med mycket kel och gos, fika och filmvisning.

Det sista stod matte för.

Och ni som på bloggen här har kommenterat till mej...med en schnauzer i huset blir det aldrig långtråkigt...jag förstår mycket väl vad ni menar nu!!

Så nu är det bara att vänta och se...

Jo, just det ja...jag tingande en valp!!