Idag tänker jag vara väldigt egoistisk och ägna det här inlägget till stor del åt mig själv!!

(det här var den enda bild jag hittade i mitt arkiv i ivern över att få tag i röda rosor...)

De här röda (eller ja näst intill...) rosorna tänker jag ge till mig själv, för idag gjorde jag sista provet i skolan och är nu färdig undersköterska!! Inte så märkvärdigt egentligen, men om knappt en vecka fyller jag femtiofem, och det här är första (och förmodligen enda...) utbildningen på dessa år förutom grundskolan. Det tycker jag är lite märkvärdigt, hur sjutton har jag klarat mig...?? Den frågan överlåter jag till andra att klura på...Men nu är det gjort, har inte alltid varit roligt och lätt, men för det mesta känts meningsfullt. För att sätta lite extra knorr på det hela lade jag till några extrakurser som jag fått läsa på sidan av, på distans, plus klämt in 120 timmars praktik nu på slutklämmen, utöver skoltiden...inte så bra planering (från min sida alltså...) men nu är det gjort! Kom inte och säg att jag inte är envis!! Så i morgon bär det av till arbetsförmedlingen för inskrivning, jag har inte stora förhoppningar om att det ska ge något jobb...och de kommer säkert att tjata om att jag ska söka över hela Sverige, men den kampen ska jag ta upp då!! Nu ska jag fira...

Igår blev jag extra rörd och glad, fick en så fin award från http://agnetha52.blogspot.com. En varm och mysig blogg med stundtals allvar, kika in så får ni se!

Eftersom jag är så rusig av dagens lycka så skulle jag gärna ge den till er alla, men efter vad jag förstår så ska jag skicka den till fem stycken utvalda, men sååå svårt att välja! Men jag gör ett försök, och ni andra som blev utan denna gång, er tur kommer...Så nu går den till:

http://fruvenus.blogspot.com en blogg som ger skrattmusklerna en extra omgång...

http://susannep.blogspot.com humor och hundar, allt på samma gång, kan inte bli bättre...

http://snackskalsdalen.blogspot.com en otroligt vacker blogg av en mycket kreativ tjej!

http://anki-nilsson.blogspot.com känner igen mej här i så mycket med renoveringar och allt vad det innebär...
http://rantamor.blogspot.com sist men inte minst, å jag vet att hon redan fått en, men ändå...läs den bloggen!!
Så, hoppas jag inte sårat någon, men som sagt va, eran tur kommer nästa gång... Å nu ska jag tillbringa den här dagen med att göra INGENTING, det har man rätt till när man firar...

När minsta barnbarnet efter frukost klappar mormor på magen och säger "...oj, oj..." och verkligen ser bekymrad ut, hur ska man tolka det...??Jag förstår iallafall att det är dags att ändra matvanor. Det är ju så, av småbarn och fyllehundar får man höra sanningen...
Idag har jag rotat lite i minnenas arkiv, istället för att göra något vettigt...För snart fem år sen var jag och mannen i London. Jag fyllde jämt, jobbarkompisar, släkt och vänner hade i smyg fixat resa och reskassa och helt plötsligt så var vi där!

 

Bodde gjorde vi på ett hotell här vid Piccadilly Circus, det är det man ser som en rosafärgade hästsko bredvid alla neonskyltar. Inget lyxhotell, men det centrala läget uppvägde det, helt klart. När det gäller storstäder är jag en hejjare på att gå, fråga de som vet...jag kan gå miltals, inga problem. Så blev det nu också, vi gick och vi gick och vi gick....mannen är tålmodig, han klagade inte en enda gång vad jag kan minnas. Vi besökte bland annat alla dessa stora skivaffärer som finns där, mannen vart helt salig över alla gamla rariteter han hittade, en del tror jag inte ens han hade hört talas om förr...oss emellan.

En dag var vi bjudna till en kompis, hon bor inte fullt lika centralt, men ganska ståndsmässigt. Tyvärr hade hon glömt öppna grindarna, så vi blev kvar utanför...Eller så här var det väl om sanningen ska fram, man ska inte försöka sticka in kameran emellan staketpinnarna och försöka ta bilder, då kommer de med uniform och barsk min och ser ännu barskare ut. Surputtar...Så många mer bilder blev det inte tagna, jag hade en liten pocketkamera på den tiden, och det inbjöd inte till samma frosserier i bilder som idag. Nu ligger Skottland etta på önskelistan över resmål, någon mysig kuststad med inte alltför mycket turister frampå vårkanten skulle vara perfekt. Vill så gärna se skottska landsbygden, tror den är fantastiskt vacker och lite karg.

Nu kan jag meddela till alla som undrade lite om drakfrukten i fruktkorgen jag gav bort. Den smakade...INGENTING! Enligt vännen så var den helt smaklös, så den ska man nog bara ha till prydnad i fruktarrangemang, däremot föll Marianne i korgen till belåtenhet...F-n vore väl annars!!

Ja, här bakom ska den tydligen vara, solen alltså. I morse så gjorde den ett tappert försök, men sen blev det inte så mycket mer...Å det kan jag förstå, de hotar med nytt snöoväder så jag skulle också krypa ned och dra täcket över mig igen om jag kunde...Sen har jag lite svårt att få till det idag, vad är det för idag egentligen?? Känns inte som fredag, fast bastugänget kör igång, så det måste det väl vara. Nu får mannen packa sin väska i lugn och ro, själv se till att han kommer både dit och hem, jag ska nämligen göra ett nattpass på äldreboendet. Får se vem som kommer först hem i morgon, han eller jag...

 

Inte nog med att kattdamen, den något lite vassare till sättet, är galen i morötter (som ligger i påse), hon stjäl också!! I ett av köksskåpen förvaras kattgodis, och luktsinnet är det då inget fel på, för det har hon letat sig fram till. Upptäcker nu samtidigt när jag tittar på bilden att skåpet nog behöver städas...

Kommer osökt att tänka på den gamla låten med Bernt  Staaf..."du är så söt när jag ser spetsen på din tuuungaaa..."

 

Ja, nu har jag ju behållit thehuset, ni var många med bra förslag annars...vännen i torpet fick istället en fruktkorg i två våningar som jag fyllde med lite smått och gott.

 

För att det inte skulle bli alltför mycket Cvitaminer så klämde jag in lite godis också, allra mest för dekoration...

 

...en drakfrukt!! Fråga mig inte hur man äter den eller hur den smakar, det hoppas jag på att jag får svar på så småningom! Trevligt kalas var det, men jag höll vad jag lovade, drog mig hemåt när det började strömma in alltför mycket folk, även om jag tror alla som var där var mer eller mindre snoriga, och alla har jag då inte delat säng med på nyårsafton så det hade de skaffat på annat håll!!

Sen for jag ner till det lilla samhället i närheten och hämtade mellanprinsessan, jullov och ganska uttråkad trodde jag i min enfald att snöskottning var precis vad en elvaåring ville roa sig med! Men miss igen, så nu sitter vi här och tittar ut genom fönstret, hon och jag, och konstaterar att det snöar mer än någonsin, och jag kan inte skotta för ryggen och hon vill inte...tur att det finns dator och tv då!!

När man har ena foten i sängen och det andra utanför så kan man passa på att städa upp lite i alla kartonger som samlats i all flyttiver som varit åt alla håll. Mannen i huset säger att vi har rötter som rädisor...men nu har vi rotat oss här så här ska barnen få bära ut oss när den dagen kommer!! Iallafall så hittade jag igår lite saker som jag undrar om jag verkligen behöver...tex ett tehus, man ska alltså ha det stå framme och förvara sina tepåsar i.

Man lyfter av taket, och sen ligger det tepåsar inkrupna i vartenda litet j-vla hörn på huset!!! Hur dumt vart det då?? Använde det väl bara några gånger tills jag insåg att man var tvungen att vara näst intill hjärnkirurg för att få fatt på påsarna. Men kasta det?? Så långt har jag inte riktigt kommit än...
Idag ska jag kanske göra något riktigt dumt, eller inte. Jag ska åka och uppvakta vännen i torpet, som befinner sig hemma i den andra bostaden, och hon passar på att fylla år idag!! Jag är feberfri, rastlös som inlåst travhäst, och jag lovar att inte vara närgången mot ev andra gäster, och visiten ska bli kort. Men gratta måste jag ju!! Vi låg ju i samma säng nyårsafton och väntade på tolvslaget, så henne har jag redan smittat om någon undrar...

Man ska inte vara stursk och kaxig, jag vet det...å nu ligger jag här, dunderförkyld med feber och en kropp som värker. Hela huset är upp och ner, det började jag med igår när jag kände att förkylningen var på G...det är jag i ett nötskal. Orkar inte jag så har jag i alla fall satt mannen i huset i arbete medans jag kan ligga och titta på...det ger ju dock en viss tillfredsställelse...Jag började röja på vinden och det som vi haft som tillfälligt sovrum, bonussonen har flyttat och nu är det tänkt att det ska bli plats för ett gästrum. Nu kan man tro att familjen består av ett gäng ekorrar, samlar och glömmer bort vart och vad som finns...Där är vi nu, och här ligger jag. Enda gången jag kan vara still nog för att titta på TV är när jag är sjuk, och får möjlighet att hålla i TVdosan, den tar annars mannen jämt beslag på, så det är vad jag gjort idag. Och upptäcker ett helt underbart program på kanal 8!

bilden lånad

Två fantastiska damer,inte purunga och inte trådsmala, reser runt på motorcykel med sidovagn i slutet på -90talet i England och lagar mat. Gammal serie, (den ena damen är visst död), men så jädrans rolig! De är inte direkt rumsrena och buskablyga, sånt gillar jag!!

Nu tittar vi försiktigt in på 2011, undrar just vad det kan innehålla...??

 Slutet på 2010var i allafall väldigt trevligt hos vännerna i torpet, jättegod mat som alltid, och som alltid äter man som om det vore sista måltiden...

 

Efter maten vart det lite djupa funderingar om livet, mannen här i huset är han i grå tröja...

En del gäster var lite mer diskreta och höll sig på sin kant...(undrar var de krakarna hade firat jul, de ser rätt magra ut...?)

Andra gäster hade svårt med temperaturen, vännerna i torpet är också lyckligt lottade och har kaminer i huset, värmen är med andra ord hög på flera sätt...

En del orkade inte med att vänta på 2011 utan smög undan och tog sig en lur.

Tack vännerna i torpet för en underbar kväll!! Å eftersom vi är lite till åren komna, och känner varandra väldigt väl, så efter maten tog jag och damen i huset och la oss mätta och belåtna på övervåningen i deras sängar och bara slappade och pratade sk-t, och männen gjorde det de älskar, tittade på film med varsin whiskey i handen. Sen låg vi och kämpade oss fram till tolvslaget, och upptäckte att det REGNADE för fullt ute!! Så hur ska nu 2011 bli...?? Var det ett gott tecken, eller...?? Men klockan slog tolv, vi skålade och önskade varandra GOTT NYTT ÅR och nu ser vi fram emot ytterligare många trevliga dagar och kvällar i varandras sällskap, men först måste vi sova lite...