Lite vemod ligger det i luften...

Sommaren håller på att ta slut, men jag hoppas den kommer att orka klamra sig fast ytterligare några dagar.

Igår var sista dagen på mitt sommarschema, det var med vemod jag hängde in alla nycklar igen, kramade om de boende lite extra mycket...visst jag kommer säkert tillbaka, men inte lika kontinuerligt. Å det var med stort vemod jag kramade om en utav mina vapendragare, en ung tjej som nyss slutat gymnasiet, som det sa klick med från första dagen. En ung oerfaren tös, med fötterna på jorden, inte rädd av sig, vågade bjuda på sig själv, med en räv bakom vardera örat, och vågade visa att hon ibland inte förstod. Det kallar jag mognad. Önskar henne allt gott i fortsättningen!!

 Men det jag ska ta´med mig från denna sommar är...

Vackra dagar, havet inte riktigt som en spegel, men nästan.

 Eller den här kossan som står och väntar på nästa avgång ut till någon ö med bättre foder...och kanske lite mer vatten...

(nu är inte kon på riktigt...den är konstgjord som så mycket annat i vår värld, men den skulle väl visa hur man förr i tiden transporterade över sina djur till öarna i skärgården där det fanns bättre bete)

 ...den här bryggan som gav tid för många tankar och funderingar, även om vädret inte var det bästa.

Å den här veckan är lika med semester för min del!!

Den började med mindre delikata uppgifter...ena kattdamen tyckte vi skulle fira vår gemensamma vecka med frukost tillsammans, en stor mumsig sork ville hon bjuda på, matte slängde igen dörren, mitt emellan där låg sorken...

Valde att inte lägga upp någon bild...

 

Tänk, ibland skulle det vara lätt att ljuga...

Fick ett samtal på mobilen, en trevlig manlig röst erbjöd mig en fototidning, rabatterat så klart...jag hade svarat på lite frågor på nätet angående tidningen och nu hade jag blivit utvald ( jo minsann, jag av alla...)att få den för halva priset under ett år. Klappat och klart, så kom då den sista frågan..."jag måste fråga, ( sa den trevlige mannen)...du är väl över arton...?" Tänk, där hade jag kunnat gjort en föryngring utan operation på mindre en två sekunder...

 

bilden lånad från nätet

  Sen har en vän här på bloggen löst problemet med spanjoren!! Egentligen är det ingen spanjor, blomman kommer från Peru, så ja, den är väl spansktalande då, men finns tydligen lite varstans i världen, och även i Sverige, i fröpåse...!!

Den kallas Mirakelblomma,  Mirabilis jalapa  på latin, ganska lättodlad, nästan som ogräs söderut...och kan ha flera färgställningar på samma buske!! Så därav av svåger och svägerskans meningsutbyte om den var ljusblå eller cerise, den kanske var både ock!! Tack Vitsippan för hjälpen!! Lite roligt är det ju att de tagit med hem frö till Sverige som fanns att köpa här...

 Den röda vilda pellisen blommar intensivt nu, blommorna kommer på långa stänglar med ett litet bladverk alldeles vid blomfästet. Kanske rent av går att ta skott där sen...

 Blommorna är ungefär en cm stora.

 Även den mörka blommar, törs mig knappt på att säga den är mörklila, violett eller mörkt cerise...välj själva!!

 Höstanemonen, (eller nej, jag kallar den bara anemon, höst förtränger jag...) har precis slagit ut, en av de tre som jag fick köpa efter sorkjävelns framfart.

Fortfarande ligger morgonens dagg kvar.

Nå´n som undrar vad jag svarade killen i telefon angående åldern...?? 

Jag sa att jag fyllt arton...men inte när!!

Ibland är inte saker som man tror...

 ...jag har alltid trott att fjärilar är vackra, lite ljuva...men nu vet i sjutton!! Håret står rakt upp, ögonen stirrar verkligen, han ser riktigt grym ut. Å ser han inte ut att ha en hårig näbb t.o.m.??

Sen hör det till saken, jag smööög mig fram där den låg och vilade på fönsterbänken, äntligen skulle jag också få till den där perfekta bilden som alla ni andra visar upp på era bloggar... jag knäppte och knäppte, och den låg snällt kvar...

...för den var DÖD... 

 Här är spanjoren!!

Nu behöver jag inte tvivla på färgen...ljusblå är den då inte!!

Nu väntar jag bara på, ska den slå ut...eller ska den se ut såhär?

För er som undrar...jag fick några frön av svägerskan tidigt i våras, hon hade några år tidigare smugit ned dem i fickan på en uteservering på Mallorca, sen planterat och tagit egna frön. Tydligen var hon och maken oense om färgen, cerise eller ljusblå...men nu vet jag i alla fall!!

På sjukfronten är det ett s.k. mellanläge...för pigg för att ligga ned och alldeles för ynklig för att orka göra nå´t,humöret ska vi bara inte tala om...

Lite mer från världens ände tänkte jag bjuda på...

Trosa.

Fråga mig inte varför staden kallas så, världens ände, men många humoristiska förklaringar fanns det på olika ställen...

En känd författare, som jag naturligtvis glömt namnet på, lär ha sagt att hade man väl kommit till Trosa så hade man sett allt, sen kunde man gott stanna där. Tror jag säkert, åtminstone sommartid...

 Om man nu tänkt sig att stanna där, varför inte tillbringa dagarna på Marsipangården...?? Jag tillbringade lång tid med att dregla på rutorna, vilka konstverk!! Nu är det ju så att jag egentligen inte tycker om marsipan, så därför blev det heller inget handlat, men beundra måste man.

 Små pittoreska affärer, trångt, gemytligt och lite annorlunda saker.

Å inte så billigt...

Sen åter till min förtjusning över verandor...Men vilken ångest jag skulle ha att bo här!! Vilken veranda skulle jag välja att ta morgonkaffet på?? Eller man kanske börjar nerifrån och sakta betar sig uppåt under dagen...?? För att sen på kvällskvisten ta sängfösaren längst upp...?? Får hoppas man även har sovrummet där uppe då...

Sen kan jag tycka att det var en väl fjuttig båt för ett så pampigt hus... 

Kanalen delar staden i två delar, vart den tar vägen sedan glömde jag att kolla upp...

Men vid utloppet ligger gästhamnen...

 Nu är väl den största säsongen över, men fortfarande fanns det en hel del båtar, att ligga på vänster sida är nog lite av gräddhyllan eftersom det anrika Bomans hotell ligger där.

Alla dessa små smala gränder, som löper ned till vattnet...

kantade med stockrosor.

Sen har jag förstått en sak, alla hus med lite äldre anor ska ha en *skvallerspegel!! Hur kan jag ha missat det på vårat?? Vart och vartannat hus i Trosa har små söta speglar, olika modeller och storlekar. Så väl hemma letade jag på en firma som gör sådana, klart paradiset ska ha en skvallerspegel också! Inte för att jag är nyfiken, absolut inte, och inte för att det passerar speciellt mycket folk på vår lilla bygata, utan för att det ökar husets charm flera hundra gånger!!

Nu åter till sängen, förkylningen vann första ronden över jobbet idag, tyvärr...

*skvallerspegel, reflexionsspegel, spegel med ett eller vanligen två snedställda glas, anbringad på utsidan av en fönsterbåge på sätt som låter gatulivet iakttagas inifrån. / Nationalencyklopedin

 

Efter den här helgens minisemester i rullbilen så skulle jag kunna skriva en mindre bok om campingfolkets liv och leverne...

Om tjuriga gubben bredvid oss... (han log ALDRIG, torkade av bordet utanför sin husbil så fort någon andades i närheten, och verkade mest irriterad på allt och alla...)

Om familjen snett mitt emot med en gigantisk husvagn...(med både frysskåp, byrå, micro och gud vet vad i förtältet, och sen staket utvändigt...)

Om den glada lite lätt runda mannen från Holland på andra sidan om oss...(som grillade hela dagen, allt han förmodligen kunde hitta i kylskåpet, pratade glatt med alla som passerade, ingen förstod men alla log, och han fortsatte glatt att prata och verkade nöjd med det...)

men jag tror jag avstår, utan konstaterar bara att bo tätt ihop på en camping, folk överallt, näe, det är nog inget för oss. Men vi har haft en toppenhelg, som började med ratten inställd mot östkusten. Ett litet stopp i Nyköping, sen ut till Stendörren, naturreservat strax intill.

  På en slingrande liten väg tar man sig till fots ned till havet, mellan vackra ängar med betande får.

 Väl nere så är det en smal passage för båtarna att passera, och man kan sitta på hällarna och bara njuta av allt det vackra. Huset på andra sidan ligger på en liten ö, sämre läge på sommarstugan kan man ha...

 En del båtar är vackra på sitt sätt...

 ...andra som passerar drar verkligen uppmärksamheten till sig!!

Vilken skönhet!!

Nästan hela fredagen stannade vi här, bara njöt.

Frampå kvällen tog vi oss till Trosa, och det var där på campingen vi gjorde vår erfarenhet av just campinglivet...

På lördagen tog vi oss in till själva Trosa,

 ...och jag undrar om befolkningen där tar båten istället för bilen till affären...??

Mer bilder därifrån kommer en annan dag!

Vis av erfarenheten så letade vi på ett betydligt mer passande ställe för oss att övernatta på, Svärdsklova, en liten camping/uppställningsplats alldeles vid havet några mil från Nyköping. Lugnt, stilla, tyst...

 Så lördagen tillbringade vi så här...(nu är det inte mina fötter utan mannens...om någon händelsevis skulle fundera på storleken...)

 Inte anade vi då att en vacker kväll...

 ...skulle bytas ut till detta morgonen därpå!! Vaknade av att regnet fullkomligen HÄLLDES ned och kryddades med åska...

Men det har varit en avkopplande helg, förutom att jag dragit på mig en rejäl förkylning och lätt feber, men med Ipren som sällskap så fungerar det mesta... 

 

Ytterligare en dag som inbjöd till kvällsdopp.

Denna gång lånade jag stora prinsessan, tänk att nå´n som fyllt sexton fortfarande vill tillbringa tid med sin mormor...

Vi for upp till en liten sjö här uppe i skogarna, och om jag funderade på om Sottern finns med på kartan så är det nog större risk att Hällebosjön inte ens är en prick...

 Före själva badplatsen finns en liten vik där det är ypperligt att bada sommarvarma hundar också!!

Stora prinsessan har ju en liten söt pipig hund som naturligtvis också skulle få svalka sig...

Det gick bra ända tills magen började bli blöt, då var svansföringen inte lika ståtlig längre...

 Nja...gillade det gjorde han nog inte riktigt, men det gick väl an...

Det var riktigt skönt i vattnet även denna kväll, kanske inte som föregående, men ändå. 

När vi stod där ute i vattnet och småhuttrade innan det där magiska tepåsedoppet blir gjort, så sa prinsessan..."...mormor, jag tror att jag håller på att bli vuxen..."

..."jaha...??"

"...när man fryser så här förskräckligt och inte kan doppa sej, fast det är sommar och varmt, då är man väl rätt tantig...??"

Tror mitt gapskratt hördes till andra sidan sjön...

På övervåningen sover nu en söt prinsessa med sin pipiga hund, jag har förstått att i den ålderns sträcker sig skönhetssömnen över många timmar på ett dygn...men snart kommer jag att dra igång dammsugaren och då återstår det att se om hon fortfarande älskar sin mormor lika mycket som igår...

Tackar alla ödmjukast för alla tjänstvilliga bloggvänner som på ett eller annat sätt vill hjälpa till med den ev kommande vinodlingen. Jag kommer absolut att återkomma när det är dags, vare sig det gäller provsmakning eller trampandet, alltid kul när man är flera på ett jobb!!

Nu har jag bara några veckor kvar på mitt sommarschema, så jag måste se mig om efter fler inkomster kanske...

 ...vinodlare funderar jag starkt på!

Men då måste man förmodligen tvätta fötterna ofta...så jag har inte riktigt bestämt mig.
Eftersom vi haft en helt fantastiskt skön sommardag idag, så samlade vi ihop familjen i Odensbacken nu på kvällen och for upp till en utav alla de vackra badplatser som finns i närheten, Solberga i sjön Sottern. Nu är den väl kanske inte så stor, vet inte ens om den syns på kartan...

 Varmt i vattnet, jättefin sand, det är så här sommaren ska vara!!

 Grillade gjorde vi...Nu har vi också lärt oss att med engångsgrill får man inte vara i svältstadiet, för det tar tid innan det blir glöd...

 Lekte i vattnet gjorde även musslorna...eller kanske störde jag dom i nå´n kärleksakt...va´vet jag,söta var dom!!
 

Idag tog mannens semester slut, så vi gjorde ett trevligt avslut igår med grillning med vännerna från torpet. 

En skön kväll på verandan, som avslutades med en runda i trädgården. Å vet ni, jag är nästan hundra säker på att jag såg hur frun stoppade ned några småprinsar i fickorna i ett obevakat ögonblick... jojo, det kan vara bra att ha nå´n i reserv ibland!!