Varmt välkomna! Här kommer ni som vill kunna följa livet på Bergamon, paradiset på jorden, i alla fall så nära man kan komma. Berättandet är som livet, ibland sorglöst och på snudd till galet, och ibland djupt och eftertänksamt.
Blir jätteglad om du lämnar en liten kommentar eller bara ett Hej!
Bilderna har jag som regel tagit själv, gillar du någon så får du gärna "låna", men fråga först!!

fredag 16 september 2011

Jaha go´a vänner...dax att ni tar fram rotborsten och snyggar till fötterna!! För nu är det på G...
Både jag och fåglarna vaktar dom...På ett par dagar kan hela min vinodling (visst lät det lite maffigt...) vara avplockad, och jag kan garantera, de gör inte vin av druvorna!!
Stod till arbetsmarknadens förfogande idag, som det så vackert heter, klockan ringde 05,30...lång seg morgon följde, ingen sjuk och jag kunde ta kameran och en runda i trädgården. Vit malva, trodde väl aldrig den skulle hämta sej efter pärsen med fasadrenoveringen...Nästan som en vit pappersblomma smög den sej upp ur gräset, inte speciellt kraftig, men dock vid liv.
 Den har varit nedtrampad, täckt med gammal bråte, trodde aldrig den skulle komma tillbaka igen. Men den tycker jag kan symbolisera livet, man ska aldrig ge upp, även om det verkar skört och bräckligt, det finns alltid hopp.
Ikväll ska jag kidnappa mellersta prinsessa. En dam som snart fyller år, som blivit så stor så att man vill välja sin presenter själv, åtminstone delvis. Morgondagen ska bli en shoppingdag för oss, kanske en tur med bobilen till annan ort, allt ligger framför oss som ett oskrivet blad.
Önskar alla en trevlig helg, och var rädda om varandra, om morgondagen vet vi inget, så lev nu och idag!!

onsdag 14 september 2011

Vilket uppvaknande man fick när man satt här med kaffemuggen en onsdagsmorgon...!!
 En röd ros, en award, 
så här i höstrusket, när det blåser så kattdamerna bara kan gå åt ett håll när de går ut ur huset, annars kommer de tillbaka in lika fort igen tack var motvinden.
Å den rosen fick jag av http://anki-nilsson.blogspot.com 
och hennes beskrivning varför...ja den skriver jag under på direkt!!
Med awarden följde fem frågor.
Varför började du blogga?
Jo, jag blev arbetslös våren 2009, det fullkomligen kröp i kroppen...första gången i hela mitt vuxna liv, INGET JOBB!! Sen började jag sakta inse fördelarna, jag skulle aldrig fått aschlet ur vagnen och förändrat mitt liv, aldrig vågat, aldrig någonsin vågat läsa till undersköterska (där har jag en dotter att tacka speciellt för, jag hade fått en spark där bak om jag tackat nej till den chansen...)och framför allt återupptog jag mitt fotointresse, och mycket hade tekniskt hänt på den fronten...
Vilka bloggar följer du?
Jösses...vilken fråga!! Alla möjliga och omöjliga, alla ger mej ju något, antingen det är foto, trädgård eller bara vanligt vardagligt svammel, vilket är sjutton så viktigt!! Många som är som jag...
Favoritfärg?
Ooops...Beror alldeles på till vad...kläder är jag försiktig med, murrigt, särskilt nu på hösten. Annars...ja, jag vet inte...ibland gör jag väl ett lite klatschigt inte alltid så genomtänkt färgval, men för det mesta, lugna och harmoniska färger...yrvädret står jag själv för!! 
Favoritfilm??
Där högg hon i sten höll jag på att säga...jag tittar aldrig just på film!! Antingen somnar jag eller också blir jag rastlös...Så på den frågan blir det bara frågetecken...
Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?
Tja... där är jag väl inte så knusslig, jag följer nog med dit jag blir bjuden!! Men Nya Zeeland vore inga fel...fast nu med bobilen i familjen...det blir nog Sverige som ska utforskas ordentligt!!
Å nu kommer det svåra, fem nya som ska få den här awarden...
Jag som aldrig kan välja mellan Aftonbladet eller Expressen...
Ja men snälla ni, ta den!!
Ni är ju värda den allihop, och framför allt är det ju roligt att få veta lite mer om er!
 En liten episod från helgen vid Bergs slussar...
Vi promenerade längs kanalen, små söta pittoreska stugor alldeles vid  kanalbanken, man kikade gärna in över häckar och staket...
Skulle just smyga fram och läsa vad det stod på den lilla skylten vid korgen...
När mannen i huset (bobilen just då...) ropade till "...se upp, nu blir du anfallen av en svan..." Med ett tjut hoppade jag bakåt...
Svanen...den var inte levande...och mannen höll på att "ramla" i kanalen...
 

måndag 12 september 2011

På hemvägen från Bergs slussar stannade vi till i Askersund. Vädret hade vi glömt att ta med oss...Grådisigt, och regnet hängde i luften.

Under min skoltid bodde vi i Askersund, och inte mycket har väl förändrats under åren. Knappt en tvärhand hög (ja, jag är liten till växten, kommer knappt upp till 1,60 idag ens...) cyklade man hit ned till hamnen och fiskade. Metspö var det som gällde, och mask, som krälade och ringlade när man skulle försöka få den stackar´n på kroken. Här stod man och jullrade på stenarna, flytväst tror jag ingen visste vad det var på den tiden, men min mor var rädd om mej för det. Det kändes lite underligt att stå här igen, utan metspö dessutom...
Här är det nå´n som gett upp efter sommaren...

Var tvungen att ta en bild igen på huset med tornet...har haft med det förr...är fortfarande nyfiken på vem som bor där...
 I det stora röda huset på andra sidan vattnet gick jag mina första år i skolan. Nu skulle jag kunna dra till med några riktiga skräckhistorier om hur vi plågades och pryglades för att få in lite vett i skallen, men nej. Min första fröken var ung, mild och blid...och vi alla skolungar fullkomligen avgudade henne. Inte lärde jag mej så speciellt mycket för det...Men jag var bekymmersfri!!

söndag 11 september 2011

Lämmelfolket....å så vi...
Så skulle man kort kunna sammanfatta helgen...
En tur med bobilen, från lördag till söndag blev det. Målet var Bergs slussar, Göta kanal, alldeles vid mynningen till sjön Roxen norr Linköping.
En efter en rullade husbilarna in, en stor uppställningsplats fanns, ganska nära slussarna och servering.

Slusstrappan har sju sammanhängande slussar, och man kunde ju ha önskat att åtminstone nå´n hade försökt sej på att ta sej ut i Roxen...men så här års är det dåligt med båtar.
Det var för övrigt här som filmen Göta kanal spelades in.
Vädret hade vi med oss...stundtals riktigt varmt i solens sken.
 Ute på vågbrytaren står det ett konstverk som heter Dubbelgångaren, och det kan man ju undra varför...
 På kvällen tog vi oss en promenad efter kanalen mot Borensbergshållet, det är ganska fascinerande att bitvis ligger kanalen högre än omgivningen. 
 Sjönära...eller kanske mera rätt kanalnära läge...
 Solens sista tappra försök att förgylla lördagskvällen för oss...
Men det var i morse som vi förstod att vi tillhör lämmelfolket...Som på en given signal bröt ett smått hysteriskt plockande ut på alla vara husbilsgrannar, in med bord, ihop med stolar, in med hunden som satt bunden vid backspegeln, in med tanten, ut med tanten för det var grannens tant, in med rätt tant, swiiisch och bort med några gula legoklossar under hjulen, männen startade och varmkörde, tanterna smög ut och plockade ihop det sista, och innan de ens fått med båda benen in i bilen igen så for de iväg...och där satt vi med gapande munnar stora som fågelholkar och fattade absolut ingenting. På en kvart var alla andra väck, vi tittade lite smått chockade på varandra, skakade på huvudet och fortsatte att dricka vårt morgonkaffe.

Sen måste jag fråga, nå´n mer som har problem att ladda upp bilderna i originalformat? Fick minska ned alla rejält idag, och ibland kom det även med skarpa färgränder på dom. Problem för Blogger kanske??

onsdag 7 september 2011

Sommaren har bleknat bort...
 ...men fortfarande blommar Stjärnflockan så vackert!!

 Jag har ju en viss förkärlek även för överblommade blommor...Stjärnflockan inget undantag!!

 Men violrutan har nog glömt att det är höst, den blommar som aldrig förr!! Det märkliga är att plantorna inte har riktigt likadana blommor, de som blommar nu har dubbeldubbla blommor, pyttesmå och sååå söta!!

Nu lite uppdatering om mina fötter...några babyfossingar lär det inte bli...mjuka som barnaschel på ovansidan, och hårda, valkiga och FULA på hälarna...så det blir att ta fram fotfilen innan druvorna ska skördas!!

måndag 5 september 2011

Ibland har jag ett stort behov av ensamhet, tid för eftertanke och att bara vara.
Dom som inte känner mej så väl kanske blir lite förvånade, min personlighet kanske inte verkar så djup vid första intrycket...
Igår var en sådan dag, jag kände att jag behövde prata med mej själv, och valet blev då Riseberga klosterruin, inte speciellt långt härifrån.
Hade jag levt på 1100-talet så hade klostret varit i bruk, men att jag skulle ha tillbringat min tid där är väl föga troligt...
möjligen nunna i ett munkloster då!!
En vacker plats är det, många sommarbröllop hålls där bland annat.
Inte mycket återstår av själva klostret...
...men vilket hantverk!! Undrar just hur mycket som återstår av våra byggnader efter 900 år...??!! Visst är fönstret vackert??
Hur många nunnor har inte suttit inför dessa stenväggar och begrundat sitt val av liv...? För inte kunde det vara självklart för alla dessa kvinnor att tjäna gud och inga syndiga tankar ha...??  Å vem bestämde vad som var synd??
Säkert fick många även ro i sin själ här, som jag fick denna söndagseftermiddag/kväll. Men någon nunna kommer jag aldrig att bli...
Förresten så vet jag att även nunnorna hade en räv bakom örat...
...för varför skulle de annars behöva ha den gula skylten...??

söndag 4 september 2011

Så var den här helgen nästan slut också....
Den har gått i en rasande fart, mycket tack vare prinsbesöket.
Som vanligt är mormor nummer två, men det har jag funnit mej i, nå´n ska ju stå för markservicen också...
 Kan meddela för dom som inte vet att 05.20 i lördagsmorse var det solsken och bedårande himmel här på Närkesslätten...och för en liten prins finns det inget som säger att man inte heller kan gå ut då om man vaknar...Välklädd ska man vara, värst är de där rackarns skorna som man ska ha på sej...
Välklädd var inte mormor när hon vaknade så dags, efter några minuters mys mellan mormor och morfar i sängen, tog tålamodet slut och prinsen ville ha frukost. När han fick se mormors schangtila kropp slinka in i morgonrocken skrek han förfärat...
"...BEEEHÅÅÅÅ...!"
Ska för övrigt ikväll ta upp det skratt jag hörde från sängplatsen bredvid...
 Vi har hunnit med att skörda sista tomaterna...
  Å vattna...koncentrationen var stor...ända tills prinsen upptäckte att mormor nog också såg lite torr ut...det ska jag för övrigt också ta upp med mannen i huset ikväll...på behörigt avstånd stod han och hans skratt hördes över hela paradiset...
 Efter ansträngande dag blev det vila framför barntv, de vackra bruna ögonen föll sakta ihop...
Det gör de även snart på mormor, efter välbehövlig middagslur ska jag sedan framåt kvällen vandra runt hos er andra på alla trevliga bloggar, och ser hur er helg varit!!