Varmt välkomna! Här kommer ni som vill kunna följa livet på Bergamon, paradiset på jorden, i alla fall så nära man kan komma. Berättandet är som livet, ibland sorglöst och på snudd till galet, och ibland djupt och eftertänksamt.
Blir jätteglad om du lämnar en liten kommentar eller bara ett Hej!
Bilderna har jag som regel tagit själv, gillar du någon så får du gärna "låna", men fråga först!!

måndag 12 mars 2012

Att ligga nedbäddad med en rejäl förkylning när det är en riktig vårdag...det är inte kul!! Å vad gör jag då? Jo, jag slår av all värme i huset, öppnar sovrumsfönstret på vid gavel, drar på mej mitt täcke och snor mannen i husets också, kryper ned i sängen och verkligen känner in våren!! Där har jag legat mest hela dagen, hört fåglarna kvittra, sett solen spegla sej i skitiga fönster, och konstaterat att det borde ha varit en dag med kameran...Så efter några alvedon och en kopp thé så smög jag mej ut med jackan över morgonrocken (det är därför vi bor på landet, vi är inte riktigt som andra...) för att leta efter våren.
 Bland löven så tittar det fram några ynka små sippor!! På feberdarriga ben så knäpper jag några bilder sådär lite på måfå, men nu har jag i alla fall sett lite av våren!!
 Mannen i huset slog sej ned på en stol mot husväggen, och fastän solen började skymmas av en del träd... så över +20 var det!! 
Och i skrivandets stund så ser jag att svier eller om det är knott dansar i de sista solstrålarna över den gamla rosenbusken, alldeles här utanför fönstret, så nog är det på rätt väg, våren är på G!!
Tack för alla krya på sej hälsningar jag fått!! Det är absolut ingen fara med mej, det är bara så evinnerligt tråkigt att vara sjuk just nu!! Å lite förargligt är det också, jag som gått och skrutit och sprätt som en våryr tupp "...äsch, jag blir inte sjuk den här vintern..." när de andra på jobbet har däckat, en efter en. Så pinsamt...

söndag 11 mars 2012

Efter en helg på jobbet så känns det så här ikväll...
...ska ALDRIG mer säga att jag är den enda på avdelningen som inte blir sjuk...

fredag 9 mars 2012

Näe...jag är väl inte direkt avundsjuk...
...men nog skulle jag ha velat vara med på planet till London i morse!! Sonen med sambo tog flyget dit över en weekend (nu är det väl inte lika säkert att sonen och hans sambo skulle ha velat haft med mamma/svärmor heller...). Mannen i huset och jag var där 2006, jag fick resan i present av mina dåvarande jobbarkompisar, jag fyllde jämt. Att sen mannen i huset "missade" att boka hotell...gjorde att vi fick ta det som erbjöds sådär dagen före...
 Vilket innebar att vi hamnade mitt i "smeten"!! Hotellet ligger nästan mitt i bild..
...en rosa båge där det står Regent Palace Hotel. Inget elegant hotel, men ypperligt med promenad avstånd till det mesta. För gick gjorde vi...så att vi till och med inte orkade gå på puben en kväll utan tvärslocknade i sängarna. Att gå i London är ett måste enligt mej, man ser så mycket som man annars skulle missat om man tagit tunnelbanan, som i och för sej är väldigt lätt använda där, men nej...bra skor så tar man sej dit man ska.
London är en stad som jag bara älskar, har varit där ett antal gånger, och för varje gång upptäcker man nya intressanta ställen, mysiga affärer, pubar, gator...ja allt möjligt!!
Vi hade tänkt hälsa på en bekant...
...men som ni ser var grindarna stängda och det såg ganska öde ut, så vi antog att ingen var hemma. Synd, när vi ändå hade vägarna förbi så att säga...afternoon thea hade ju inte varit fel!!
....Nej, så tjock du har blitt
Ja, du har nog gått och lagt på dig litt
Och du som var tunn som ett hyvelflis
Nu har du blitt fet som en julagris...
Det är den bistra sanningen, inte bara tvåbenta i det här hushållet har lagt på sej under vintern...


torsdag 8 mars 2012

Storstadsbo för en dag, eller nästan i alla fall...
blev jag igår. Det är mycket skjutsade, lämnande och hämtande innan allt liksom kommit på plats när man flyttat och har fyra barn som ska åt alla håll. Eftersom jag hade ledig dag så morskade jag upp mej och for in till den stora staden. Träffade prinsens dagispersonal, både lokaler och personal verkar kanonbra. Sen fick prinsmamman åka till jobbet och mormor tog över.
Å vet ni hur trött man kan bli när man nyss slutat sova middag...
  ...det gäller både stor och liten, den större på bild lutar betänkligt och blicken verkar då inte helt klar!! Just en snygg barnvakt...Det där med siesta är då inget dumt påhitt...
Under dagen droppade det in barn efter barn efter barn...till slut tappade jag räkningen, men alla verkade på något vis ha anknytning till adressen så jag utfodrade allt eftersom. 
 Minsta prinsessan hade fullt upp, efter bara några dagar i nya klassen så hade det kommit till en pojkvän...och en fin teckning kan man väl kosta på honom...
På kvällen efter diverse utfärder så kom den trötta mamman hem, och jag som mormor förkunnade att jag trivdes jättebra i deras nya bostad, så här skulle jag faktiskt kunna tänka mej bo, och tänk...jag kunde nästan ana något förfärande i hennes blick innan jag förklarade att kanske inte just HÄR och NU....Nej då, de är nog tillräckligt många på sina kvadratmetrar ändå, men bra blev det!!
När man slog upp ögonen i morse var det inte kul...det kommer ned små vita flingor!! Hur vart det här...det var väl ändå inte med i planeringen...jag som tänkt mej en lååång promenad med kameran, i solsken...Rotade i tisdagens soliga  bilder, och upptäcker...
...jag har ju missat att visa er tuppens vackra fru!!
Efter allt svammel kommer lite allvar. Det ringde upp mej en försäkringskille i går kväll, för en gångs skull trevlig och inte påstridig, norrlänning dessutom (det kanske förklarar saken...). Han representerade ett ganska nytt försäkringsbolag på svenska marknaden, norskt från början, Vardia. Är det sant det han påstår så är det mycket billigare än andra, någon som har erfarenhet eller vet något om bolaget?? Han skulle återkomma ikväll, bara han inte ringer under Antikrundan...för då är det kört för han!!

tisdag 6 mars 2012

Utrustad med en bok under armen och en portion glatt humör, för det kan behövas, så begav jag mej i morse till den stora staden och det stora sjukhuset för röntgen. Drop in röntgen, vilket kan innebär en lååååång dag i väntrummet. Hann dock bara med några kapitel så var det min tur, så helt plötsligt hade jag en eftermiddag för fritt förfogande!! Vad passar då bättre än en långpromenad??
Om man nu ska leta vårtecken är väl detta ett bra sådant...??
Visst är det såhär hönapöna ska ha det??
Å en barsk tupp ska hon väl också ha??
Hade vi ett lämpligt uthus skulle jag genast skaffa höns...Visst är han stilig?? Å som jag skrev på någons blogg, det ska vara lite som i Pettson och Findus, trevliga höns, lite roliga och egna.
Har man lite fantasi sen när man går över ängarna så...
...ser man ju klart och tydligt att...
...det ligger en tjurig och grinig gubbe där i stenmuren!!
(jag vände på bilden så ni slapp vända på bildskärmen...)
I över två timmar travade jag runt på ängar och skitig byvägar, byxorna ligger redan i tvättmaskinen och jag känner mej berättigad till både kaffe och en bulle, men en sista bild...
Med risk att bli väldigt tjatig...
 ...morgonsolen lyser rakt igenom den redan överblommade Kungsängsliljan, kan man annat än njuta då??

söndag 4 mars 2012

Kan man annat än njuta nu??!! Även om nätterna är kalla, det är fantastiska dagar!!
 Inomhus fortsätter det att slå ut, att Kungsängsliljan är en utav mina vårfavoriter har väl inte undgått någon...?? Lyckan fullkomlig när jag även i år hittade den i kruka på Blomsterlandet.  
På bara några timmar så slår den ut...
 ...så det gäller att njuta fort!! Sen ska lökarna planteras ut, och det återstår att se hur många sorken lämnat kvar sen föregående vår...vi har en ständig kamp, sorkj-veln och jag.
Igår tog äldsta dot´ra brevlådan under ena armen, barnen under andra och bilen fullpackad med pinaler och flyttade in till stora staden!! Nu bröt jag inte ihop fullständigt, för det blir bara några mil extra, och det får man acceptera...Prinsen ingick dock inte i flytthjälpen så han och jag fick en heldag. En dag som vi hann med mycket...
...det diskades både grundligt och väl...säkert i över en timme var han helt och fullt sysselsatt. Sen matade vi fåglarna, han var lite besviken att de flög när vi kom, och han övervägde noga om de verkligen skulle få någon mat då. Sen har mormor fått lära sej både det ena och andra...det hände både en och två gånger att ett litet knubbigt pekfinger sattes upp, bruna ögon tittade allvarligt på mormor och den lille prinsen sa "...nu är du tyst...".  Älskade unge, som vi trodde skulle ha svårt med talet...han pratar värre än det värste auktionsutropare, kommer med kommentarer så man inte kan hålla sej för skratt, med andra ord en helt vanlig treåring med MYCKET vilja...och en mormor som sällan är tyst...

fredag 2 mars 2012

Vilken underbar morgon!! Hoppas fortsättningen blir lika bra...jag är nämligen ledig, tjooohooo!! Men istället för att hoppa i morgonrock och utmed kamera föredrog jag att ligga kvar i sängen, öppna fönstret på vid gavel och VERKLIGEN HÖRA att det är vår!! Fåglarna utanför, i syrénbersån, kvittrar och har sej så de nästan slår knut på sej själva. Det här är njutning för mej.
Njuter även av alla slags vårblommor, än så länge inomhus...
...en minipåsklilja som slog ut fortare än jag hann blinka.
 ...svår att få bra bilder på. Den nya externa blixten har jag inte riktigt lärt mej än...Försöker utnyttja dagljuset, resultat blir ju sådär...
Å inte är det bara kungligheter som får tillökning...
 ...kanske inte lika bedårande söt som nya prinsessan, men onekligen charmig på sitt sätt.
Å inte vet jag om detta är den lyckliga mamman...men en viss sorts lycka är det nog att kunna ligga så här och gotta sej i vårsolen, utan att vara påpassad av en massa journalister och fotografer...eller det sistnämnda vet jag ju inte, men jag räknas nog inte dit...
Blir glad för alla funderingar och frågor ni har kring mitt läkarbesök. Kort sammanfattat kan man väl säga som så, jag är inte gravid men jag har artros. Så inga nyheter egentligen...Att jag tar upp det där med att vara gravid kan bero på att lilla söta flickebarnet doktorn tror att problemen i rygg och svank inte enbart är artros utan även typ foglossning. Hormoner gör att bäckenbenet luckras upp, och det gör ont och slits då. Samma hormoner som spökar när man är gravid. Men nu ska det bli röntgen av höft och ryggslut, sjukgymnast ska se om något kan tränas bort, nya mediciner kom till, även ett litet piller för magen som har tagit stryk av alla värktabletter. Så jag är på banan fortfarande och jag känner mej absolut inte nedslagen, en dag i taget. Det finns så mycket reservdelar att få tag i...