"...Ack Vääärmeland du sköööna..."

Å som vanligt, vi lämnar paradiset i hällande regn och åker till solen...

 Första natten tillbringade vi vid...

 

 

(TACK Anki http://ankistankar.blogspot.se/ för tipset!!)

Mitt ute i Värmländska urskogen ligger Bjurbäcken...

 ...den lilla kanalstugan är numera café, dock bara öppet en stund på helgerna nu fram till juni. Sen under sommaren blir det en massa olika evenemang här, och det är inte otroligt att vi återvänder om en tid.

Fredagskvällen var vi helt själva här, strövade omkring i de våta markerna, det måtte ha kommit mycket regn här för jag fick hälla ur skorna sen...

Jag kan verkligen njuta av tystnaden som är på ett sånt här ställe, det är bara vi och naturen. Känner att vi båda behöver det ibland. Ingen tv har vi i husbilen, utan vi sitter där i värmeljusens sken  (ganska många sådana dessutom...)och verkligen bara pratar, kanske läser lite ibland och sen en promenad igen. 

Lördagen bestämde vi oss för att ta oss till Karlstad, via Kristinehamn.  Å vad ligger där efter vägen (ja nästan i alla fall...några kilometer in på en liten liten väg...)??

Jo, jag har läst om detta pelargonmuseum i nån trädgårdstidning, men att det låg där...det hade jag inte en aaaning om!!

 Massor, massor med pellisar!! Det måtte vara en lycklig människa som är ägare till detta växthus plus en stor handelsträdgård bredvid!!

Tur hade jag också, "gammelfar" i huset visade mej runt, berättade och tipsade om allt möjligt.

 Så trevlig man, så trevlig butik!! Varför ligger detta inte granne med paradiset...??

 Nu fick jag också reda på hur ett utav mina nya skott kommer att se ut som vuxen!! Angenämt säger jag.

Nu får jag knappt upp ögonen längre, men i morgon ska jag hälsa på er alla och se vad ni sysslat med under helgen!!

 

 

Vad ska denna dag bjuda på, redan klockan 08.30 är det över +16??!!

Att ha dörren öppen och låta morgonluften komma in, den som känns sådär frisk och klar, det är en njutning för mej. Fåglarna håller fortfarande sin morgonkonsert, å inte är det några falska toner där inte!! 

Underbara vår, tänk om det kunde vara lääänge.

Den här dagen har börjat bra, låt den också fortsätta så!!

Å inte nog med en underbar morgon, trots att solen inte vaknat, den lilla svarta rullar igen!! Den är lite modifierad kan man säga, men jag kommer i alla fall att kunna ta mej till jobbet och andra kortare sträckor. Renoveringen fortsätter...sen är det nog dags att titta efter en ny rullande familjemedlem. Nu undrar jag på vilken webbsite man kan hitta en bra billig bensinsnål bil som inte behöver service så fort någon lampa lyser, som man enbart ska tanka, som håller själv koll på att det finns tillräckligt med luft i alla däck, oljan behöver inte kollas...jag kan möjligen slå på vindrutetorkaren när det så behövs...Just ja, tvätten ska den helst klara själv eller vara som en ny ugn, självrengörande...

Tänk så mycket vackert det finns att köpa...

 ...första fuchsian har flyttat hit!!

När jag handlade härom dagen hörde jag någon som viskade när jag gick förbi blombordet i den lilla affären...

"... ska vi gå hem till dig..."

Självklart svarade jag...

 ...den är inget märkvärdig, helt vanlig fuchsia. Brukar inte ens klara den en hel sommar om det vill sej illa...

 ...men lite speciell är den nog ändå...

 ...nästan som små upp-och-nervända luftballonger hänger alla knoppar kvar än...Brukar nämligen hitta dom som en liten samling runt krukan sen efter en tid, och sen brukar det snabbt gå utför med blomman också!! Så ni som trodde jag hade gröna fingrar...riktigt så gröna är de inte!!

Ha en riktigt bra helg gott folk!!

Den som har potatisen i jord idag är väl glad...

För regnet verkligen öser ned just nu. Nu har vi endast fyra ynka potatisar i jorden, som är vårt bidrag till potatistävlingen. Mannen i huset brukar ibland skryta med att vi är potatisbönder, men jag är lite mer blygsam över dessa fyra...

Om potatistävlingen återkommer jag när den är aktuell, tills dess får vi följa de fyra på deras väg.

Någon som däremot inte är på vägen är min lilla svarta. Nu gäller det en svart bil och ingen utstyrsel för andra ändamål. Bilen står på tomten och ser ut som en halt häst som ska bli skodd, ena hjulet (??) i vädret eller hur man ska beskriva det, upphissad med domkraft är kanske mer korrekt. Det som satt bakom(?) hjulet skulle bytas ut, men allt som där bakom var ihoprostat och hårdare en cement. Så nu har jag en man i huset med gråa hår, trots sin ringa ålder, och frågan är om det är värt både arbete och pengar att kosta på den lilla svarta?? Till jobbet får jag åka husbil...nödlösning kan man väl kalla det.

En kär kollega kom med lite blommor till rabatten härom dagen.

Å som vanligt...har jag glömt namnet!! Men visst är den söt, liten och näpen, påminner lite om harsyrans blommor tycker jag. Nu är den j-drigt liten kan jag säga, så att få bild på den var inte lätt...dålig syn som jag har och darrig på hand.

Med sig hade hon också en gul enkel viva.

Väldigt vanlig söderöver i landet trodde hon. Vacker i sin enkelhet tycker jag.

Tulpanerna...

...varför dyker de upp på nya ställen hela tiden?? Är det någon som med mej vill skämta aprilo, eller vad beror det på?? Långa, ståtliga, men alltid på fel ställen...

Fänrikshjärtat...

...lite ynkliga ser de ut, men så är de ju också småsyskon till Löjtnantshjärtat som kommer snart!!

Så...åter snart dags för en dag på jobbet!!

Det är måååndag morgon...och mitt huve´känns inte alls tungt!!

Ledig...smakar på ordet, och ja...det känns att det kommer inte alls att göra ont idag, bara jag kommer mej för med att städa ur verandan/altan...det har stått länge på dagordningen, men det har alltid kommit något annat emellan...

Å inte kan jag åka till någon annan dagledig heller för en kopp kaffe, för igår talade den lilla svarta (bilen...) om att nu var dags för en rejäl service och genomgång, ett hjullager sa sitt...Nu vet jag varför bilar inte är några sparbössor.

Det här är året pelargon, gul...

 First Yellow heter den. 

Svårt att återge den exakta ljusgula färgen. De ljusgula blombladen skimrar nästan som pärlemor i solljuset. Nu kan jag skryta med att jag har två, en sen förra året också...

Blomman tycker jag om, men växtsättet...den är lite skranglig och ser annorlunda ut än vanliga pelargoner, påminner mer om en vild art. 

Å som vanligt...

...så tycker jag nästan baksidan är vackrare!! Det rosa/cerise i blombladen...sååå tjusigt!!

Samlade lite frön förra hösten...

...och det är ju bra ifall man skriver på påsen vad det är!! Så nu har jag en riktigt sammetsröd blomma i fönstret som bara väntar på att få flytta ut, men utan namn...

 Inget här i världen är så rättvist fördelat som förståndet. Alla tror de har fått tillräckligt.  

 

Å med dom orden går jag väl ut och påbörjar städningen...

 

 

Det riktigt smällde till (ja, jag är säker på att jag hörde det...),

och så slår alla vårblommor ut på en gång!!

Pärlhyacinten...

 ...nästan som blåbär.

Fänrikshjärtan...

 ...trodde aldrig vi skulle ses igen efter att en harpalt snaggat den . Men både den röda och vita var envisa och kom igen, är rädd att harpalten gör detsamma...

Naturligtvis...

 ...så måste jag ju klämma till med en Kungsängslilja, igen...

Dom som nu växer i rabatten är sådana jag köpt och haft inne i kruka först, från förra våren, och de verkar klara av chocken att flytta ut och komma ned i jord. 

Penséerna...

 ...med lite hönsskit i krukan så har de blivit som en urskog. 

Å vad har man om man bor i Närke...??

 Gullvivor naturligtvis!! 

Brukar plocka en bukett och ta in, doftar vår och man blir salig ända in i själen.

I kväll har vi provat på hur det är att ha hund, igen...

Vi tog en promenad i blåsten för att rasta en dam i sina bästa år, hennes husse och matte passade på att under tiden ta och gå och gifta sej... Jag håller ju som bekant på att bearbeta mannen i huset för att vi ska bli med hund igen. Så en liten baktanke fanns ju med promenaden...Nu får vi hoppas att jag sådde ett lite frö som sen kan leda till att vi så småningom blir med hund igen!!

Å GRATTIS till er nere i "kroken" som blev man och hustru idag!!

Carl-Philip, William och allt vad de heter...

Nu simmar de runt i dammen och bara väntar på att någon ska komma och pussa dom på hjässan, eller kanske det redan är för sent...?

En del verkar redan ha hittat sin partner.

Och det finns alla varianter.

 De här verkar ha trasslat in sej lååånga snören med barn...

 Andra verkar mest ligga och sola sej...men tittar man riktigt noga så ser man att även de har radband...eller kanske det heter barnband...Å kolla stilen som hon håller i trädgrenen, snacka om barhäng!!

 Inte bara gäddan lurar i vassen...

 Sen har vi tomtevarianten...fast egentligen är det en liten fjäder som den piffat upp sej med, kanske ett desperat försök att hitta en partner, de flesta verkade ju redan upptagna...

Å vägen till dammen...

 ...som allra vackrast nu på våren när björkarna är skira, när gräset knappt har blivit grönt än. 

Gud, måtte den här tiden vara länge!! 

Å tack gode gud att jag redan har min prins, för det verkar vara kört i dammen, de flesta var ju redan två, det skulle förstås ha varit han med tomteskägget...men njaäe, jag går nog hem till min egna prins.

Det gjorde ni bra!! Sjöng in våren på Valborgsmässoafton, för nu är den verkligen här.

Själv missade jag både skönsång och eld, eftersom jag jobbade, men vad gjorde det, ni fixade det ju så bra ändå!!

Sen att de visar snö här på fredag, det tror jag inte ett dugg på...

Jag kan ju som bekant fastna vid lite små udda detaljer när jag är ute på mina fotonördspromenader.

När vi vandrade runt i Gamla Linköping i lördagsmorse, när vi och morgonpigga fåglar endast var vakna, så hittade jag den här lilla skylten på ett utav husen.

 "...Dessa rum hyrde Brita ut till ungkarlar som inte ägde egna gårdar..."

Undrar just vad hon skulle ha kallat sin verksamhet idag...

Jo...jo, nu vill jag inte på något vis befläcka denna Brita, men lite rolig text tycker jag nog ändå att det är!! Sen gjorde hon säkert det med stort och gott hjärta. 

På en grindstolpe till ett stort och vackert hus satt denna skylt (jo, jag var nykter, men det där med raka linjer när man tar bilder...så långt har jag inte kommit!!)

Raden där det står "hemmadottern Stina..." berörde mej. Hemmadotter...?? Var det en stackars ungmö, en flicka som hamnade på överblivna kartan, eller...?? Kanske var hon svagt begåvad som det hette förr, men få det på pränt på grindstolpen...det kanske inte var så mycket bättre förr??!!

 Huset som hon bodde i är i alla fall otroligt vackert, och tack och lov kom det inte ut någon morgonpigg och förvånad dam i alla fall...Nu står det ju bevisligen obebott, men man vet aldrig...Tänk er att ta sitt morgonkaffe uppe på den fina balkongen!!

Och har man gamla vackra ståndsmässiga hus så har man också uthus därefter...

 ...skulle nästan ge vad som helst för att få den här längan på vår tomt!! Nu är den väl snudd på större än själva huset jag bor i...men det är saker som jag nog skulle kunna vänja mej vid och stå ut med!!

Dagen har börjat med strålande sol här, första koppen kaffe är redan avklarad ute på trappan, i morgonrock givetvis. Kattdamerna är saliga av lycka, dörren står på vid gavel och det är bara att spatsera som det behagas. Enda molnet på deras himmel skulle i såfall vara att matte glömt att köpa hem kattmat...Nu får de överleva dagen på det som finns, för jag har mycket i kalendern idag. Fotorunda till dammen, mer kaffe, ev städa av verandan, ännu mera kaffe, peta lite i nån rabatt, säkert en vila i en solstol, och skulle sen vara något kvar av dagen...ja då kan det bli kattmat!!