Så var det då dagas för att tacka för året som gått...

...från paradiset!!

Lilla vackra knopp...

...inkapslad i väntan på våren. Ska du klara dej så länge...??

 Vackert sällskap av droppen...

...som frös till is innan den ens hann lämna grenen.

Inomhus...

...amaryllisen som jag fick av en f.d. kollega...

...börjar nu bekänna färg.
En vacker och lugn torsdag.
Har svårt att hålla reda på dagarna, ibland känns det som måndag och sen har jag lördag helt oväntat. Får ingen ordning på det här med helgdagar och vardagar...
Har hämtat ut yngsta arvingen.
Kommer att bli en lugn kväll i tvsoffan, i sovrummet sprakar brasan.
Har jag tur, så eldar jag lagom till läggdags, annars blir det till att sova med fönstret på glänt...det ha hänt förr och kommer säkert att hända många gånger än!!
I morgon...börjar jobbarhelgen!!
Men det är i morgon det...
 

En fantastisk, skön, underbar, fridfull julhelg. 
Söndagen blev vår julafton.

Vackra paket under granen....

...som öppnades av ivriga små fingrar...

kommunen förvånade mej i år...

i det stooora paketet låg en riktigt skön och vacker ullpläd och några väldoftande ljus. Det värmde på flera sätt...Värmde som alla andra paket. Paket inslagna av barn, paket med tanke bakom till förmån för de som har det betydligt sämre än vi, blommor som valts med omsorg, vackra foton, lite ljuv musik för öronen...ja allt som tänkas kan.

Värmer gör det också när man har barnbarn omkring sej, stora som små.

Julafton...

...för nio år sen fick mormor den vackraste julklapp man kan få...ett barnbarn till!!
Snart är det så många ljus i tårtan att det blir en omöjlighet att blåsa ut alla på en gång...
Julaftonskvällen tillbringade jag på jobbet.
En verkligen mysig kväll, när många utav de vanliga rutinerna ruckades lite, när lugnet låg över avdelningen. Boende, anhöriga och personal skrattade och umgicks, önskade varandra God Jul. En kväll när det blev lite extra tid vid sänggående, gamla tider gjorde sej påminda, man berättade om hur det var förr. Kände att vi verkligen tog oss tid att lyssna och prata, pyssla om lite extra, krama om och önska god natt, tassa ut försiktigt och sakta stänga dörren...När jag åkte hem så kändes det...ja riktigt varmt i hjärtetrakten.
Så kom juldagen...

 ...det har fallit åtskilligt med snö under natten. 
Vackert på morgontimmarna. 
Lite oro för hur jag ska ta mej till jobbet sen frampå eftermiddagen...
Insnöade.
Sovrumsfönstret...

...ja till och med inte så rena fönster kan bli vackra!!
God fortsättning önskar jag er alla!!

Så kom då det ögonblicket alla väntat på...

Granen kom in i stugvärmen... 

Efter stor möda och många svordomar så var den på plats...

Efter att vi fått flyttat undan en del möbler, så står den där så grön och grann i stugan... Kan också upplysa om att det förmodligen är sista året vi har en "riktig" gran...För den barrar värre än någon annan gjort tidigare. Ja visste det...det var något skumt med den rödbrusige och vänlige granförsäljaren...

Det är för övrigt den absolut tätaste gran vi någonsin haft innanför husets väggar, och jag upptäckte nyss att kulor och glitter räckte bara till framsidan...

Men vad gör väl det...

Vi har haft en supertrevlig kväll...

 Spelat kort...

Druckit glögg och ätit skinksmörgås...

Å vem har bestämt att man inte kan ha skumtomtar till smörgåsen...??

Här kan man det i alla fall...

Signe var med...en ny bekantskap ( det är hon längst fram i bilden, den mörka...)

 Trevlig dam, som emellanåt tyckte det var väldigt mycket liv och rörelse, och när det väl lugnade ned sig tyckte hon nog det vart lite för lugnt, så då satte vi fart och snodde lite leksaker för de tvåbenta små...

Måste kolla om tomten skickat något sms än...

 ...vi har meddelat att vi firar jul redan på söndag och lagt in en önskan om ändrad rutt för hans del, om det är möjligt med så kort varsel...

 Vill nu önska er alla en riktigt God Jul!!

Nu blir det några dagars uppehåll och vila...

Att köpa julgran...

är inte det lättaste, i alla fall inte i det här hushållet.

Min drömgran, ja det är ju en sån där Disneygran ni vet...Vi har hitintills inte ens kommit i närheten av det.

Inte i år heller.

Först försökte mannen i huset nu i en veckas tid få mej att själv handla gran.

Det är uteslutet.

Jag får inte in den i bilen, och sen tycker jag den är alldeles för stor och otymplig.

Så vi begav oss till den lilla orten strax intill.

Jag med siktet på att åka hem med en Ädelgran eller Kungsgran...

Nu hade den glade och smått rödbrusige försäljaren varken den ena eller det andra, men dock vackra granar från Skåne.  Nu kan man ju undra vad skillnaden är på en gran från Skåne och en från Norrland...

När vi hade tittat igenom i stort sett hela lagret hittade jag DEN, en vid vacker gran, väldigt vid...så vid att den inte gick in i den lilla plåtmackapären som nätar in den...

Nu började mannen i huset anta en något ansträngd min. 

Men granen var min, betald och klar.

Den något rödbrusige försäljaren förstod situationen trots sin rödbrusighet, han var en rutinerad man, det var säkert inte första gången detta utspelade sej, att man och hustru inte är helt överens om granvalet.

"...vi får lägga den på biltaket..." sa den nu trötte mannen i huset.

"...aldrig i livet...skrek hustrun, ...den kommer att vara både barr- och kvistlös när vi väl kommer hem...

Då händer det som sällan händer, mannen i huset spänner ögonen i hustrun, och väser..."antingen blir det det, eller också får du sitta och ha armen ut genom sidorutan på bilen och hålla i den..."

Försäljaren undrar försynt om den ändå inte går in i bilen, eftersom vi har mannens firmabil. En firmabil fylld med verktyg och maskiner...

Där var det stopp, mannen förklarade att det var totalt omöjligt.

Nu förstår försäljaren att goda råd är dyra, så han erbjuder sej villigt att följa med till bilen och hjälpa till att få upp den på taket. 

Där stegar vi iväg,jag sist...

När vi kommer fram till bilen, så säger försäljaren, som antagligen redan glömt att bilen är full med mannen i husets arbete...

"...du tror inte vi får in den i bilen i alla fall..."

Där hoppade jag snabbt in i bilen, för jag hörde hur mannen i huset drog efter luft...

Men nu är granen hemma, vi kommer antagligen att få möblera om i hela vardagsrummet för att få plats med den, men visst är jag nöjd...

 Nu står den där på altan och väntar...

...för på fredag kommer barn och barnbarn och då ska de få äran att klä den...
Mor i huset ska nöjt sitta och endast titta på...
 Julkorten börjar dala ned i brevlådan...
 
...för att sen hamna här för allmän beskådan och beundran. Tänk...där går jag ifrån alla moderna tekniska prylar...det ska vara riktiga julkort!!
Men tomten på vardagsrumsbordet...börjar han inte se lite bekymrad ut...??
Redan...

Lite trött och uppgiven...
Tur att grannen räcker ut en vänlig hand...

...precis som vi alla borde göra, inte bara nu i juletider.

Kämpa för varenda unge!

 Vill du sprida vårt budskap och engagera andra? Då kan du publicera nedanstående text (och bilder) på din sajt och länka till

http://www.unicef.se/stod-oss

 

 

Skriv om kampen för varenda unge på din blogg

Varje dag, året om kränks och utnyttjas barn medan omvärlden tittar på – eller bort. Så skulle det inte behöva vara. Alla har vi ett val. Antingen gör du ingenting – eller så gör du någonting. Tillsammans kan vi förändra förutsättningarna för miljontals barn världen över.
Det går att skydda barn mot våld, övergrepp och exploatering. Det går att ge dem trygghet, utbildning och mat för dagen. Och det går att befria barn från ett liv som soldat, gatubarn eller prostituerad.
UNICEF, världens ledande barnrättsorganisation, finns på plats i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar och arbetar dygnet runt för att ALLA barn ska få den barndom som de har rätt till. Det handlar om så självklara saker som till exempel rent vatten, vaccin mot dödliga sjukdomar, bra hälsovård, skola och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering.
På unicef.se kan du vara med och kämpa för varenda unge, eller sprid budskapet du också genom att blogga, twittra eller "facebooka" om barns rättigheter.
Vi kanske inte kan förändra världen idag, men allt stort börjar med något litet.
Du kan göra större skillnad än du tror.

 

UNICEF/Josh Estey

 En liten pojke vaccineras mot mässling i Indonesien. 

 

 

I dessa juletider är det lätt att glömma bort att alla kanske inte har det lika bra som vi. Att det är inte så självklart med julmat på bordet eller ett paket. 

Men det lilla jag kan bidraga med gör i alla fall skillnad, och tänker vi alla så, då BLIR det verkligen skillnad!! Låt fler ögon få tindra i jul...

Ruskigheter hända här i paradiset...
Så kom då luciadagen...och vad hade hänt...?? Jo, i pyntlådan låg lucia, halshuggen!! 
Så nu står det två vilsna tärnor på köksbordet, utan sin ledsagarinna, och bredvid dom sitter de bedrövade pepparkaksgubbarna...Ja...jag har pepparkaksgubbar...lite vågat kanske i dessa tider, men jag tycker de ser ganska oskyldiga ut...
Men för att återgå till lucia...olyckan har varit framme, Karlssons Kalasklister hjälper inte, det var alldeles för många delar.

Å nu har dom börjat titta fram...hörde dom allt härom kvällen...fniss, tipp...tapp...och helt plötsligt så var skåpet fullt!!

Trötta...

...nybadade.

Tomtemor lika kär som vanligt i sin tomtefar, blöt puss på kinden gubben min!!

 Är man liten...då blir man trött av allt julbestyr, somnar fort...

Å de busiga unga...rumsterar om i fönstret i skydd av julstjärnor...håll reda på klapparna, annars får ni med mej att göra...

Andra tjurar över att det här med skidor inte var så enkelt som det såg ut...

 ...och naturligtvis, alla små och stora hemmagjorda tomtar man fått genom åren, av barn och barnbarn, klart att de också kom fram!! 
Helgen började stort, avslut i bastun för mannen och hans vänner.
Badtunna och julknytis stod på programmet. 
Å tänk, jag kunde känna ett sting av avund när jag skjutsade iväg några förväntansfulla. Väskan var fylld med godsaker, allt från julskinka till köttbullar, och överst låg...mössan!! För badar man tunna så är det mössa som gäller...När jag sen, i nattens mörker, skulle hämta hem de nu väääldigt rena och väääldigt glada männen så såg jag i lyktornas sken från bilen hur det fortfarande stack upp små luvor ur tunnan, det ångade från vattnet och bredvid stod en eldkorg och sprakade så vackert.
Och om jag nu varit modigare, så hade jag också stannat och förevigat det hela, och sen hade ni fått se bilder ni sällan skådat...Men jag är inte modig, men lite avundsjuk...ja det erkännes!!
Idag har busvädret kommit. Snöar i alla väderstreck, blåser från alla håll, man ser inte många meter framför sej. Lilla svärmor som vi skulle hälsa på idag i den stora staden, ja vi får se hur det blir med det...