Igår kände jag att jag behövde lite avbrott i vardagen, det blir ju kanske inte så mycket adventsstämning när sågspån och brädor ligger högt som lågt...Så jag tog med minsta prinsessan och begav mig till Norrköping där sonen med sambo bor. Utrustad med GPS och en sjuåring som talade oavbrutet så var det upplagt för en bra dag!
Eftersom jag inte har besökt en endaste julmarknad i år (det är väldigt ovanligt...) så tog vi en tur till Löfstad slott som firade jul med att ha öppet. Döm om min förvåning när man inte får fotografera där inne...!! Ja, ja, det var ett vackert slott med tidsenligt klädda (tänk är det på bild...suck) guider som berättade lite historia, väldigt intressant. Prinsessan var stum av beundran, nu hade hon ju sett både en kung och en drottning, den sistnämnda utan botox dessutom!! Väl utanför skulle det inhandlas lite prinsessgodis, i ett marknadsstånd fullt med julgodis, och vad väljer då ungen??!!

 Godisspray!! som dessutom färgade hela tungan blå...när det fanns hemgjord kola, knäck, kanderade äpplen och en massa annat gott!! Men egen vilja och sju år...

 

Spegel, spegel på väggen där...säg vem som vackrast med tungan är...

De unga tu bor i en jättefin gammal lägenhet inne i centrala Norrköping, där en förståndig husägare har behållit kakelugnar som dessutom fortfarande är godkända för eldning!! Hög mysfaktor, om man bara får fart på brasan...
Efter en jättetrevlig dag styrde prinsessan och jag hemåt, i riktigt snöoväder. Så lyckligt och väl hemkomna hade jag en sprängande huvudvärk av att sitta och stirra mot snön som kändes som om den kom rakt in bilen hela tiden, och den värken sitter i även idag...men det var det värt!!

Tänk va lite bastu gör...från att ha lämna tre gubbar så hämtar man i och för sig bara två, men betydligt gladare och mer lättpratade gubbar!! Det måste vara värmen som tinade upp dem...

bilden lånad

Nu är det ju inte jag som tagit bilden, så långt har jag inte vågat mig så jag törs ta mig in i bastun  med kameran...men ungefär lika glada herrar hämtade jag upp frampå kvällskröken. Vart den tredje tog vägen som jag hade med dit?? Inte en aning...

 Det har varit pepparkaksbak hos familjen i Odensbacken. Mamman i huset gör underbart god deg, som gör att det blir riktigt goda pepparkakor också! Av den deg som blir kvar vill säga...

Liten prins är med för första gången och bakar, måste kolla hur de andra gör...

Okey, man måttar lite...

Men oj då...hur gick det här till...? Nu slog ju kaveln nästan runt...ja, ja, det finns ju dom som har massageälgar och allt vad det heter, går lika bra med en kavel...

 

Å det finns i alla fall några som älskar snön!!

Jag känner mig nästan lite som hon Maria Montazami i Hollywoodfruar när jag lägger på min nyinköpta julduk...

Nu är det ju inte så väl genomtänkt kanske att ha en med tofsar när man har två kattdamer i huset, som redan sitter med lystna blickar och stirrar...så det blir väl att ta fram saxen och knippsa av dem.

Men lite stämning blev det till förmiddagsfikat...

Ännu mer stämningen blev det när jag härom dagen hittade julrosor i våran lilla lokala butik, så snart kanske jag också kan ha vackra utslagna blommor! Än så länge får jag gotta mig åt knopparna.

Gud nåde den kattdam som vågar tugga på dem!!

Ikväll är det bastukväll för pojkarna (gubbarna...), å jag hoppas att de hinner med en gång till åtminstone lite närmare jul...Jag har den stora äran att få skjutsa och hämta dem, alltid lika kul att höra vad som avhandlats, nu borde ju skörden vara avklarad, likaså älgjakten, så man kan undra vad de nu ska tala om...?? 

Själv ska jag ut och skotta/sopa lite snö som så vackert dalar ner just nu, och mata de stackars sparvarna som ser lidande ut. Härom kvällen hade vi ett rådjur som stod alldeles utanför fönstret och såg så frusen och ledsen ut, och jag med hjärtat som klappar för alla djur har nu lagt ut lite extra gott till henne. Såg att hon smakat på mina malvor, men det kan jag bjuda på!

Visst kan det vara vackert, på bild...Men nu räcker det! +15 inne, det är inte kul! Kaminen är på plats, men det finns inte en möjlighet att fixa skorstenen eller mura utomhus i denna kyla, i morse var det -22.3 när jag försökte titta ut. Nu är det faktiskt liiite synd om mig...
Sen funderar jag starkt på att skriva en tvsåpa om arbetsförmedlingen, ja jag vet att jag tjatar om dem, men det förtjänar de! Igår åkte jag in med mitt CV snyggt och prydligt i en plastficka, var där två minuter i tio (man skulle ju inte komma för tidigt...), och TJUGOTRE minuter senare klev jag utanför dörrarna!! I denna kyla tog jag mig nästan sex mil (fram och tillbaka) för att en ung, mycket trevlig ska erkännas, kille skulle konstatera att jag hade ett CV som höll. Då hade jag under noga övervägande tagit bort rader som "...tycker inte om att städa, vill gärna ha sovmorgon så därför passar det bra med arbete mellan 10-16, kan vara helt förvirrad, minne kortare än en gråsparv, blir aldrig vuxen..."
Jag ska flytta!! Det har mannen lovat. En trappa ned, och före jul till och med!! Sovrummet håller på att bli klart, det fattas bara lite golv, lite tak och tapeter...Eftersom det är lite ovisst när det går att mura och sen besikta kaminen så var jag idag och köpte element dit också, jag tog fem stycken på en gång...det ska fan frysa när vi väl flyttat ned.

Jag tycker det känns skönt när man vet vart skattepengarna tar vägen...och nu vet jag att en stor del går till arbetsförmedlingen!! De förvaltar dem sååå väl...Idag fick vi reda på i skolan att vi ska tillbaka till förmedlingen med våra nyskrivna CV:n under armen, de hade ju börjat projektet med oss och då skull det väl avslutas också...Så i morgon klockan tio ska vi vara där, vi behövde inte komma tidigare eftersom de öppnar tio...Den upplysningen tycker jag också är jättebra! Ungefär som att gå till tandläkaren en timme innan för att det är så himla trevligt att vara där!

Hann precis lagom hem idag från skolan innan solen gick ned, ett underbart ljus över Närkeslätten. Snön var inte vit, den skiftade alla himlens färger, och då är det vackert med vinter!

Men så fort solen försvann färgades himlen i lila som övergick i rosa, bara en liten  kort stund för att sen bli kallt blågrå. Ibland ska man ha tur att hinna ut med kameran!

Efter alla änglar tänkte jag det skulle passa med lite tomtar...

Men det är också de enda som kommit fram ännu!! Något som däremot inte kommit fram är alla min juldukar och gardiner!! Ekorren i mig säger mig att de ligger på ett väldigt bra ställe, vilket jag inte hittar...I före detta gamla sovrummet hade vi en väldigt stor och bra gammal kista som jag förvarade sådant i, sen när sovrummet skulle tömmas så packades allt icke för tillfället användbart ned...Jag förmodar att min tanke var då att till jul är allt klart, men det är det inte!! Så bland alla lådor och kartonger ligger det vackra juldukar...men det finns också de som säljer sådant, och så dem får jag besöka i morgon.
Igår vart vi insnöade, ordentligt. Efter en del efterforskningar kom det fram att det med snöröjningen hade liksom hamnat mellan två stolar, men nu är det fixat! Fantastiskt folk som orkar och vill ut när andra helst sitter inne med en mugg glögg på första advent! Samtidigt som vi konstaterade att det är sådant man får räkna med när man bor på landet så fick mannen näring i sin önskan om en fyrhjuling...utrustad med schaktblad givetvis! Tanken är god, men jag är mest oroade för allt som kommer att vara i vägen, det är ju inte utan anledning han har klippförbud på sommaren. Hur ska det då inte bli vintertid när han inte ens ser buskar och blommor på sommaren?? Jag får märka ut allting i trädgården med pinnar, kommer att se ut som värsta slalombanan här...

Nu så börjar det ordna sig, stakarna nere från vinden, julsakerna likaså. Men vägen dit var inte helt rak...Eftersom jag skulle jobba igårkväll tog jag in stegen och tyckte på så sätt att jag markerat rätt bra vad som borde göras. När jag åkt kom mannen hem från jobbet, kliade sig säkert i huvudet en stund, och bar sen ut stegen! Så i morse upprepade vi proceduren, och nu är alla nöjda!
Samtidigt som stakarna kommer fram ska alla skyddsänglar dammas av,de hör ju också liksom till julen.

Älskar de lite enkla, inte alltför ljuva. Den här är ett fynd från en outlet, enklare än så kan det egentligen inte bli, och ändå så vacker!

En till i trä, också den rätt enkel, lite mer godmodig och glad.

Nykomlingen i gänget är denne man i lera, han skiljer sig lite från de vanliga änglarna kanske...men jag tycker han är så urbota charmig och jag tror definitivt att änglaflickorna gillar honom även omde kanske inte direkt visar det....

Över alla dessa änglar, och alla oss andra i huset också för den delen, håller hustomten ett vakande öga. Han är inte någon godmodig "...ho, ho, finns det några snälla barn..."tomte, utan en hustomte som står framme året runt, är butter och ganska svårflörtad, men jag är övertygad om att det är han som ser till att det går rätt till här i huset.