paradisetbergamon: Alla hjärtans dag

Om Mej

Jag heter Rigmor, bor här på Bergamon, som är ett torp från 1895. Min man och jag köpte det först som sommarstuga, tills en söndagskväll han konstaterade "jag tror jag stannar kvar här", och på den vägen är det...
Vi rustar, bygger till, tröttnar, och sen blir det nya tag igen. Men framför allt älskar vi livet här på Bergamon, närheten till naturen och det fridfulla när man en sommarmorgon kan gå ut i morgonrock med kaffekoppen och sätta sej på trappan, njuta av fåglarna och soluppgången, det är LIVSKVALITÉ för oss!

Livet finns bara där
Självklart och som om det alltid funnits
Dagarna bara rusar iväg...
Och vi följer med
som om vi var tvungna till det
Men vem har sagt
att vi måste springa genom livet?
Vem har bestämt
att allt ska gå så fort?
En dag kanske allting stannar upp
Inom loppet av bara några minuter
kan hela vår värld förändras
Den värld vi tar för given är inte alltid den enkla,
men det finns alltid små ljusglimtar att leva för.

De här vackra raderna fick jag av en kär vän, Jeane, idag den 20:e augusti när vi äntligen fått ett positivt besked angående prinsen. Vet inte vem som skrivet det, kanske hon själv, men jag vill gärna dela med mig av det till er alla.
Tack Jeane!

Hemofili A

Hemofili A är en form av blödarsjuka. Blödarsjuka är en ovanlig genetisk koagulationssjukdom som nästan uteslutande drabbar män. I Sverige finns ca 800 personer med denna sjukdom. Sjukdomen innebär att man saknar eller har brist på en koagulationsfaktor, vilket gör att blodet har svårt att levra sig. Den drabbade löper ständig risk att drabbas av livshotande spontana invärtes blödningar, eller mycket smärtsamma blödningar i leder och muskler. Behandlingen utgörs av regelbunden intravenös injicering av faktorkoncentrat, som innehåller den koagulationsfaktor som kroppen saknar. Trots behandling löper den blödarsjuke större risk är friska människor att drabbas av svåra blödningar, och ibland utvecklar kroppen antikroppar mot behandlingen vilket gör den verkningslös.

Lite historia...

ParadisetBergamon

Eftersom jag ofta återkommer till om- och tillbyggnaden så tänkte jag berätta det lilla jag vet om vårt lilla torp.

Det byggdes förmodligen runt 1895. De första som bodde i huset var en ung änka med sina barn. Huset byggdes som en s.k. undantagsstuga, gården som hon och hennes man hade tog hans bröder tillbaka, som brukligt var på den tiden, när han i unga år gick bort. Det hon då fick istället fick var detta lilla torp som då byggdes till henne och hennes barn, och en liten bit mark här bredvid, runt 1500 kvm. En ko (eller oxe kanske) och några höns ingick tydligen också, men det var allt. Sen skulle hon klara sig själv och barnen på det. Delar av ladugården finns kvar, men den är tyvärr i för dåligt skick för att bevara.

Hennes vidare öde är för oss okänt, och det känns sorgligt att inte riktigt veta hur det gick för henne. Efter att vi haft det som sommarstuga ett tag fick vi reda på att änkan var en avlägsen släkting på min mammas sida. Inte undra på att jag direkt kände att jag hörde hemma här!

Att vara stark är inte
att aldrig falla,
att alltid veta,
att alltid kunna.

Att vara stark är inte
att alltid kunna hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är,
att acceptera dess kraft,
att ta del av den,
att falla till botten,
slå sig hårt och komma upp igen.

Att vara stark
Är att våga hoppas
när ens tro är som svagast.

Att vara stark
Är att se ljus i mörkret och
att alltid kämpa för att nå dit.

paradisetbergamon

söndag 14 februari 2010

Alla hjärtans dag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar