Man ska inte planera för mycket...
för det är inte alltid att det blir som man tänkt sej, ändå.
En lugn helg, mestadels i horisontalt läge, nödvändigt men tråkigt, väldigt tråkigt...
Mannen i huset...
...han greppade ansvaret, å satte fyr på brasan. Allt gammalt ris, ja man kan ju undra varför vi inte gör detta på en gång när vi ändå hålls med veden...men så är det.
Fortfarande på sena lördagskvällen brann brasan, mycket pinnar var det.
Men korvgrillning blev inställd...
...man fick nöja sej med att det värmde gott.
När man tillbringar söndagen i soffläge, framför tv:n, då kan man programutbudet på TV ganska bra...det handlar om livräddande uppgifter, underhållning av mer eller mindre bra karaktär, och så har vi...
Per Moberg...första gången jag följde ett helt program med honom, kan inte riktigt bestämma mej för om jag gillar honom eller inte...Men jag är väldigt nyfiken på vem som städar efter hans framfart, när han borstar ned det mesta på golvet, och vet i sjutton om jag skulle vilja äta av hans välsmakande gryta när han tar en stor slev, smakar och njuter, och sen häller tillbaka resten i grytan igen...men han är underhållande, jo det är han väl!!
Å nu fortsätter historien om den lilla musen...
...som visade sej inte alls vara ensamstående, som man kunde ha hoppats på.
Lite före 04 natten till söndagen, då vaknade matte i huset av ett ljud...
...ljudet av att "någon" äter något, som knastrar...
Matte väcker husse, som tänder lampan, i sovrummet...
... och jo då, där sitter den ena kattdamen, mumsande på...just det, ännu en mus. Men där upphör allt det kvinnliga hos mej, jag låter henne lugnt äta klart, men sen kommer det kvinnliga tillbaka, för sen städades det...lääänge. Det är vid sådana tillfällen som jag undrar varför vi bor som vi gör, om jag över huvudtaget någonsin kommer att vänja mej vid detta.
Ja, vi bor i ett delvis mycket gammalt torp, många små ställen för musar att komma in, men nu ska här tätas...
...och ett samtal till Anticimex!!
Ur barn funderingar (som inte är mina barnbarn...)
Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern.
Stina, 9 år
...och ett samtal till Anticimex!!
Ur barn funderingar (som inte är mina barnbarn...)
Mannen slutar aldrig att göra celler, men han kommer i en sorts ålder han också. Den kallas panikåldern.
Stina, 9 år


.
Ja dessa möss o gamla hus. Men till mig säger folk - de hör hemma på landet. Okey, men de vore bra om de höll sig undan för mig. Tack o lov har jag aldrig sett några i sovrummet men den delen av huset är ju nytt:) Kräk...ICH.
SvaraRaderaElda ja, de borde vi också göra. Vi har en brasa som kommer brinna en vecka, hela gamla huset utom stockväggarna som finns kvar:)
Go måndag o hoppas du är piggare idag.
Kramiz
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaMysiga bilder på eldandet fick du till i alla fall! Hoppas att du snart kryar på dig!
SvaraRaderaBra att kattdamerna gör det de ska... dvs fångar möss. Det är en nödvändighet med katt på landet. ;-)
Hösthälsningar
Elisabet
Ja vilken tur att ni har katter ändå, en rätt stor nödvändighet om man bor så där. Fast möss finns ju även inne i stan.Men här håller dom sig förhoppningsvis på utsidan..*
SvaraRaderaMysigt att tända brasor,både ute och inne,men så tråkigt för dig som inte mår bra. Fast just nu lät det underbart i mina öron att ligga i soffan och bara slappa och se på tv.
Något som jag INTE kan göra,jisses alltså. Man glömmer vilken fart och energi valpar har. Sen har ju Peppe alltid varit, och är en sån lugn hund,att man blir bortskämd.
Jodå ute var jag och stod och huttrade i regnet,fast inte förräns vid femtiden.Så det var ju rätt bra ändå.
Annars är det ju mycket spring ut och in,jädran trist väder,så blött,det bara tjoffar i gräsmattan..
Peppekillen är en mycket purken brossa just nu. Tänk att en sån liten valp kan skrämma en stooor hund,hehe....han jagar Peppe ute.
Men det lugnar sig,det brukar det ju göra,
Kramen o krya på dig nu♥♥
Känner värmen, rökdoften....hör spraket och njuter av dina vackra bilder som får mig att känna mig närvarande där vid brasan.
SvaraRaderaDet är mysigt att elda gammalt ris ute eller vad man nu gör.....eld är fantasiskt vackert.
Otrevligt är det däremot med dessa möss/råttor som vill dela bostad med oss....Usch och fy....
Önskar dig snabb tillfriskning :)
Kryapåkram från Ann-Louise
Usch, vad läskigt med möss i sovrummet. Tur att du har katt! Fina foto av sprakande eld, tänk att det alltid ser såå mysigt ut. //M
SvaraRaderaJa, en liten mus är inte alltid så kul men om det bara är en.....värre med ett gäng! Härligt med brasan. Det saknar jag nu när jag inte kan vara i vattenhålet!
SvaraRaderaCarin
Där var det tur att du hade katt. Jag tror inte min Izor skulle han mumsat på den :)
SvaraRaderaNu börjar väl dessa otäckingar krypa in i vråna, när kylan kommer :(
Ha en fin dag!
Kramen♥
Jeg husker godt når pappa skulle brenne ris etter skogshogsten!
SvaraRaderaDet måtte gjøres sent på høsten så det ikke antente andre ting...
Mus i huset! Irriterende!
Du må nok gjøre noe, men dere har tydeligvis en flink katt!
Härliga heta brasbilder... känner värmen och hör sprakandet :)
SvaraRaderaMöss får man nog stå ut med när man bor som ni gör... och även vi - på landet alltså - bra med katter i huset i alla lägen :)
Ha det gott vännen!
Kram kram
Den dära mannen med maten o kladdandet har jag faktiskt lite svårt för…. Håret som slänger runt o ja, ja, ja…. Inte fräscht precis….
SvaraRaderaMössen hos oss håller till i stallet. o där får de gärna vara bara de inte letar sig in till oss….
Här är det också soffläge… har bunkrat upp med dator, böcker telefoner o snytpapper :)
Hoppas du mår bättre nu, kram till dig….
Hej! Jag måste haka på din kommentar om en viss herr TV-kock... För över ett år sedan när jag låg på sjukhuset i ett isolerat rum, med slangar och manicker och TV som enda sällskap, då var mitt favorit tv-program "Vad blir det för mat?" (det gick i repris varje dag, kanske flera gånger per dag). Jag kunde inte äta något på tre veckor och snålvattnet rann i munnen på mig när jag såg hans goda mat. Så gott allt såg ut! Det spelade ingen roll att han hade både hår och händer i maten, jag bara låg och fascinerades av maten och väntade tills jag skulle få komma hem och börja koka mat som Moberg! Hem kom jag, äta fick jag så småning om, men det blev ingen Moberg-mat och inte är hans program lika roliga längre. Men en gång i tiden, då var han min favorit!
SvaraRaderaTack för dina fina foton!
Bra med jagande katter när man bor som du i ett Paradis .Synd att programmet blev inställt .Denna Per jag säger det samma som du ,kram nette
SvaraRaderaDuktiga kissekatter du har!!!
SvaraRaderaHärligt med en riktig brasa. Älskar att elda...:)
Hoppas att du mår bättre idag!!!
Själv sitter jag på Ringgatan och för över alla uppgifter till vård o omsorgs nya dataprogram.
Heltid - hela veckan..;)
Kram o krya på dig!!!!
Vilka underbara värmande bilder från brasan.
SvaraRaderaJg är en stor fantast av Per. Jag kan inte annat än älska hans burdusa halvt äckliga attityd...och nog ser han lite läcker ut där han står, lite svettig och slabbar runt i grytorna! ;)
Vet du, det är tredje bloggen jag läser ikväll som handlar om möss/råttor...! DET är äckligt om nåt!!!!!
Kram Goa du!
Hej Rigmor! När ni fixar till det så varmt och mysigt så är det klart att även mössen vill komma in...
SvaraRaderaPåpassligt att fixa bra bilder utan att behöva gå ut.
Ha nu en bra vecka!
Kram/SA
Hahaha!!!!!!! vad var det ja sa ni slängde ut hon som väntade på honom.
SvaraRaderaJag håller tummarna att du är ok på onsdag.Härliga bilder Jag skall lägga mig och sussa nu för imorgon kommer lilla Alma. Hon skall vara hos mormor hela dagen med mamma är ute med jobbet.
Planeringsdag.
Ha det Skönt i stugvärmen och krya på dig. Hoppas bara att det inte blir en sån där enveten förkylning som inte släpper.
Vi håller tummarna att den drar åt fanders fort som attan.
Kramizzzar i massor Hälsa!!!!!
Katter är bra och små musfällor. Katter gillar ju dom där små delikatessmössen speciellt. Och att bo i gammalt hus, då hör det liksom till att det ska finnas möss nu och då och det är väl vid den här tiden dom visar sig. Det går över. Jag tycker det är lite mysigt för man lever ju nära naturen då i alla fall!
SvaraRaderaFast i sängen vill jag inte ha dom.....Jag vill väl egentligen inte heller ha dom inne, men det är så nära ett timmerhus i skogen jag kommer, så jag får väl acceptera det.
För ett par vintrar sen fick katterna här för sig att jaga småvessla som bor under stenarna och det gillade jag inte. Dom där småvesslorna var så otroligt söta och jag stod i köksfönstret och tittade på dom när dom var framme och åt av fågelmaten som trillat ner på marken.
Sen blir jag gråtfärdig när katterna tar fåglar, speciellt rödhake som är min absoluta favoritfågel. Den är ju så godtrogen och kommer så nära och tar en katt en sån, nej, då trillar det en tår!
Har inte sett herr Morberg in action, men jag har sett bilder på hans kök och han har ju ett kök som man skulle kunna dö för!
Hoppas du mår bättre nu och att nya arbetet är så där riktigt trevligt!
Nattkramar
Ville bara säga: jag ser fram mot ett snöfritt november:)
SvaraRaderaKramiz
Ibland blir man tvingad till stillhet, hur tråkigt det än är :( Krya nu på dig! // Kramen :)
SvaraRaderaJag gillar Per och skulle gärna bli hembjuden på en bit mat hos honom! ;)
SvaraRaderaStäda efter honom vill jag dock inte!
Och det med musen är jag också glad att jag slipper....:)