Det kom ett brev...

...från främmande land, med vackra frimärken på. 

Inget sånt där fult med maskinskriven adress och stora vita ark i, med en massa siffror på och längst ned ett ocrnummer...

Nej, en vinst...från vårt vackra grannland Norge!!

 På bloggen http://stubbetufsa.blogspot.se/
 har jag vunnit fröer!! Gå gärna in där och kolla, en kreativ kvinna som bor så hisnande vackert i NordNorge, att det nästan är overkligt. Där odlar hon som få, handarbetar som få...tror de som lever där har fler timmar på dygnet än vi andra, för hur kan hon hinna annars...?? 
Nu ska dessa fröer vårdas ömt tills det blir vår, och jag hoppas verkligen att jag lyckas sen!! Tack än en gång för vinsten!!
Och idag...
har det varit en liten bloggträff. 
Söta konstnären Karina har utställning i kulturområdet Wadköping här i Örebro. Så då passade vi på några stycken att samlas och ta en gemensam utflykt dit. Alla utrustade med kamera, fulladdade batterier och tomma minneskort...
sen gick vi loss!!
Turist i sin egen stad!!
I ett vackert historiskt hus...

...där höll hon till, vår konstnär...
och det grämer mej oerhört att jag inte fick fler och bättre bilder på alla hennes konstverk...

 ...för bilden är urdålig, och gör verkligen inte hennes vackra nakna damer rättvisa!! Dessutom speglar det sej i glaset...suck. Jag skäms...men det ska den som målat dom inte göra, för gud så duktig hon är!! Tavlor sålda också, det är väl ett bevis nog...
Sen vandrade vi efter Svartån...

 ...höstlikt och grått.
Tur Fru Ditten  var med, hon var som den värsta guide och leddes oss upp till slottet.
Jodå...till slottet hittar jag...men kan väldigt lite historia.

Vackra byggnader i dess närhet...

 Nu började även solen göra oss sällskap.
Slottet...

 ...riktigt stiligt faktiskt. Det tänker man inte på...

 ...full fart på vattnet...och på våra kameror också...
Tillbaka mot Wadköping...

 ...nu har Svartån lugnat ned sej, vi också...Dagen börjar övergå i kväll...ljusen tändas i vår lilla stad...

 ...vackra "huvudgatan", nästan folktomt.
Gränden...

 Sista bilden. 
En underbar dag, vi har pratat oavbrutet.
Kameran har gått varm, fingrarna stela av köld på slutet. Men vad gjorde det, i trevliga vänners sällskap så märker man inte det!!
Nu sitter vi på varsitt håll, säkert sorterar vi bilder, småskrattar lite för oss själva, minns tillbaka!! 
Tack Anki
för att du vågade komma...TACK för nykomlingen i mitt lilla gäng här hemma, du känner mej tydligen rätt väl redan...!!