Jag minns det som igår...
...när min förstfödda såg dagens ljus.
Året var 1977...
Då var man kvar en vecka, de första dagarna på BB, sen resterande på eftervård på Eriksbergsgården. Till att börja med fick man bara in barnet vid matdags, var fjärde timme...På natten...ja det vet i gudarna vad de stoppade i dom, för mammorna sov.
Hur tänkte dom...??
Men både hon och jag överlevde det...
På eftervården fick man ha barnet inne på rummet om man ville, och det ville man...
Två mammor på varje rum, så sömnen där var obefintlig, eftersom de små inte ofta var synkade.
De riktigt modiga mammorna hade barnet hos sej i sängen hela natten, men gud nåde om "någon" såg det, dels kunde man lägga sej på det stackars barnet och sen blev det ju bortskämt...
Jag kommer så väl ihåg första natten på Eriksbergsgården.
Svårt att sova med ny bekantskap i rummet, svårt att sova för man kunde inte slita blicken från sin avkomma.
Sen frampå småtimmarna slumrade jag till...för att sen vakna efter bara ett par sekunder, kändes det som, utav ett öronbedövande dån.
Det var plogbilen som hade kört rakt in i hörnet på byggnaden...
Den natten kom det en halv meter snö.
Och jag somnade aldrig om...
Sen kom hennes första sommar...
...och åren gick...
GRATTIS älskade dotter på din födelsedag!!
Du fantastiska mamma till fyra underbara barn, som jag har glädjen av att vara mormor till.
Nu har vi firat dej, sitter här mätt och belåten, glömde alldeles bort att ta kort på den underbart goda tårtan...
Men det vackra ljuset hon fick av minsta prinsessan...
...det hann jag föreviga!!
Det har hon gjort alldeles själv, så undra på att ingen fick röra...
(...jo jag flyttade lite på det, men bara lite grann...)
Annars så...
...inte händer det mycket...
Promenaderna blir längre och längre, inte går det fort, men det går i alla fall framåt.
"...framåt...ja det kan väl diskuteras..."
Nu har vi firat dej, sitter här mätt och belåten, glömde alldeles bort att ta kort på den underbart goda tårtan...
Men det vackra ljuset hon fick av minsta prinsessan...
Det har hon gjort alldeles själv, så undra på att ingen fick röra...
(...jo jag flyttade lite på det, men bara lite grann...)
Annars så...
...inte händer det mycket...
Promenaderna blir längre och längre, inte går det fort, men det går i alla fall framåt.
Inte skulle man kunna tro att du har fotat en fyrbarnsmamma,
SvaraRaderahon ser ju ut som en tonåring.
Ja du det var nog ett underverk när man låg där med den första nyfödda, overkligt.
Och tänk att våra barn har överlevt så mycket "fel" som vi gjort i barnuppfostran,
om man jämför med dagens uppfostring.
Va kul att höra att det går framåt med din rehab,
men du va Zambo ser ilsken ut , och gråhårig har han blivit...nu redan,
är nog kattdamernas fel kan jag tro.
Ha en trevlig helg vännen önskar Rantamor i Västertoppen....
Eriksbergsgården!!!! Visst var det ett fantastiskt ställe, trots allt..... Som nybliven mamma fick man ju pusta ut ett tag och jag hade faktiskt eget rum med barn nummer två!!!!
SvaraRaderaVad skönt att det går framåt! ha nu en riktigt skön helg!
Kram Lena
Allt är ju relativt som man säger. Jämför med andra i din situation så får du se om det går framåt vilket jag tror.
SvaraRaderaSå söt din dotter är undrar om hon verkligen kan ha fyra barn är det tvillingar då??
Ha en fin helg
kram Meta
Tänk så man minns de små när de kom till världen !! vilken underbar tid !!
SvaraRaderaTänk om man kunde vrida tillbaka tiden till de riktiga småbarnsåren med sagor o kramar :)
Men nu är de stora, min "minsta" är ju ett år yngre än din "fyrabarns mamma"
Vilken lycka att få så många barnbarn !! Skulle vara roligt att ha ett iaf :))) Men jag har fått ha min bästa väns barnbarn istället (Vännen dog o vi fick vara extra morföräldrar) …. Det har varit roligt o mysigt det också :)
Ha det så gott, kram påre´
Så fina bilder, både från då och nu! Prinsessorna är verkligen lik sin mamma, lika söta och fina. Din dotter ser mera ut som en storasyster till dem. Grattis till dottern!
SvaraRaderaHoppas att du snart är återställd och kan gå längre och längre för varje dag!
Novemberhälsningar
Elisabet
Så var det på 70-talet :).....och plogbilen som slank in i hörnet. Grattis till fina R. Vilken fin bild på henne!
SvaraRaderaBra att du börjar komma igång.
Kram
annika
Fint inlägg som får mig att minnas nät sönerna blev födda......och plötsligt så är de vuxna män!
SvaraRaderaVilket fint ljus,klart man är stolt om man gjort ett sådant! Trevlig helg och fortsatt krya.på hälsning/M
Såå härliga bilder... fina minnen från år som gått... Grattis till er båda - till prinsessan och till dig! Underbar bild på henne :)
SvaraRaderaMin förstfödde fyller på måndag... i Finspång fick man stanna på BB hela veckan och tänk så skönt det var med all hjälp man fick med amning och annat man behövde... oj vad åren går... 38 år sedan... otroligt
Såå fint ljus... det är klart man inte får röra!
Skönt att det går framåt (även om det går sakta) med ditt knä... snart kan ni ta långa promenader igen...
Äh... du Zambo... se inte så sur ut... du har ju en husse också!
Ha en fin helg!
Kram kram
Visst var det underbart på den tiden då man fick den där eftervården?
SvaraRaderaOch ja, jag var ganska pigg efter jobbet, det var en lugn natt. :)
Jag har ju aldrig fött något barn (inget tragiskt, självvalt) men nu verkar det som om det gäller att slå rekord i att gå hem samma dag.....fort, stressat och pressa kostnaderna tokigt....Jaja, det är väl så det är, inte mycket att göra något åt, men det låter mysigare som det var förr.
SvaraRaderaVackra och duktiga barn och barnbarn har det blivit av det, så det var nog väldigt bra!
Skönt höra att du blir bättre och bättre i knät. Men ta det lugnt!
Kramar
Stort grattis till fina dottern, ja herregud vart tar åren vägen? Nästa år blir min förstfödda 40 år, hon var så pytteliten och man kunde inte fatta knappt att detta lilla underverk var vårat...Eriksbergsgården var jag aldrig på, varken med första,andra eller tredje barnet.Varför minns jag inte nu..**
SvaraRaderaTänk så underbart det är med livets fortsättning...barnbarnen...det är en gudagåva att få ha dom omkring sig eller hur?
Men jag tänkte på Zambo, hur funkar det med inkallning på honom.?Lyssnar han överhuvudtaget? Bamse drar också iväg om det dyker upp nånting spännande. Peppe är lite mer försiktig,men kommer det rådjur då drar han,fast han kommer ju tillbaks tack och lov,men man får ju stå där och vara orolig en stund..förbaskade hundar...*L*'...
Kram vännen och sköt om dig och ditt knä**
Det är väl så med dom flesta hundar att dom kommer när dom själva vill, OM man inte har en jäkla pli på dom och tränat mycket inkallning.
SvaraRaderaJag måste erkänna att jag fuskat med Bamses inkallnings träning. Fast han är lite feg ibland och vill gärna vara i närheten...**
Toppenväder i dag, bara att njuta,,,,
Kramiz♥
Oh grattis till din förstfödda!! Blir alldeles varm när jag läser, blundar o tänker tillbaka själv. Så annorlunda de var, jag fick ju min första januari 1978, låg på BB några dagar sedan flyttade vi till BB-lätt i en villa, hur mysigt som helst, minns den där veckan som väldigt rolig. Ja o man kan lugnt säga att de är annorlunda idag, de hinner ju knappt få förrän de skickas hem. Allt är annorlunda. Fina bilder på din tjej!!
SvaraRaderaKramiz o ha en skön dag.
Just det, det föder minnen när jag läste din blogg och tittat på dina fina bilder. Skönt att det känns bra att tänka tillbaka.
SvaraRaderaNu är det barnbarnen som tankarna kretsar runt. Tiderna är inte som när jag var ung. Svårare att få jobb för att inte tala om bostad.
Som Farmor har man ju bekymmer.
Det verkar som om det går framåt för dig. Nu kan du snart springa.
Ha det bra.
Kram Viola
Det var ju precis så..Bebisar sovandes på mage och i sovsalen medans vi mammor sov som klubbade i andra änden av BB.
SvaraRaderaMen det blev fint folk av det med brukar jag tänka.
Fast jag vet inte om det är så mycket bättre idag då mammorna skrivs ut en timme efter förlossningen. Lagom är väl bäst..
Fyra barn! Vilken rikedom <3
kram
Fia
Åh, va mysigt att få ta del av detta, tack! Jag längtar inte precis mindre efter vår lilla skatt nu :)
SvaraRadera<3 Jennie