Det var nästan som att skrapa en trisslott i tvrutan...

 ...man tror inte det är riktigt sant, när solen tittade fram en stund på eftermiddagen igår.

Jag slängde allt jag hade för händer och tog med Zambo ut på en promenad, ja han protesterade inte.

Vi tog en sväng i nästa bygata, rakt över från vår. 

Han har ju sina favoritplatser.

 För en bit längre bort går nämligen hans "kompisar".

Står de nu inte vid staketet så han får hälsa, ja då sätter han sig och väntar. Ibland kommer de inte, och ja...då får matte locka lite extra på sin hund för att vi ska komma vidare.

Det är något speciellt med får, förutom att de ibland behövs räknas in nattetid...Dels påminner de mej om Gotland, och sen ser de alltid så snälla ut.
Men säg det som vara för evigt...
...idag är vi tillbaka på ruta ett, eller regn på rutan. Det är verkligen november. Bara en vecka till, så får vi ta fram adventsstakarna, sätta upp lite ljusslingor (varför har dessa slingor en tendens att bli fler år från år...?) och genast blir det ljusare, lite trevligare. Så...härda ut en vecka till!! 
Och...snart är dags för att fixa till med julkorten igen. Första försöket slutade med 1-0 till Zambo, och tomteluvan fick sig en vända i tvättmaskinen...

 "...glöm att du får sätta på mej nå´n fånig luva i år och sen skicka runt förnedrande kort till folk..."
Nu var ni ju många som reagerade på det obemannade hotellet, och nu kan ju meddela, det kom en faktura via mejl...Först tänkte jag dra av för smöret, men sen vågade jag inte. Men ett litet omdöme om hotellet ska jag nog iallafall lämna.