Ibland är det bra att inte veta allt. Jag menar, som när barnen  var små och de hade gjort hyss (jo, det hände faktiskt, någon enstaka gång...)visst hade det varit skönt att slippa veta...eller som i morse. Jag satt med min kopp te och verkligen njöt, tänt levande ljus och försökte ladda för en dag i skolan. Då kommer kattdamen den lätt vresiga och mycket bestämda, hoppar upp på diskbänken (i tron att hon var själv i köket), går med bestämda och målmedvetna steg (det var med andra ord inte första gången...) till MITT vattenglas (jag är uppe på nätterna och dricker), sätter sig och mycket snyggt och försiktigt doppar tassen i vattnet för att sen slicka av den...Undrar just hur många gånger hon gjort det förr??? Undrar var tassen har varit innan....eller det var ju det som jag egentligen inte ville veta...
Idag efter skolan gjorde jag skrivningen i demens, kände att det var lika bra att få det avklarat. Efter skrivningen pratade min lärare med mig, och jag fick lite att fundera på när jag åkte hem. Hon tyckte jag skulle slå av på takten, jag började se grå ut...Så typiskt mig, när det är nittioväg kör jag hundratio...när jag läser, ja då ligger jag på lite till, lite till....

Oooops....även naturen kan ha lite humor...men fina formationer blir det när det varit någon plusgrad mitt på dagen. 

Vattendroppen kom aldrig längre, sen frös den till is.

Hur det gick på skrivningen...?? VG....lite stolt är jag!!

OM det undgått någon, så snöar det...och har gjort sen igår.

Mannen gjorde ett tappert försök i morse och åkte till jobbet, men han kom hem igen. Även om han kom till jobbet så kom han inte så mycket längre, inne i centrala Örebro är det kaos, och han åker runt till olika byggen med släpkärra, och eftersom hans chef inte förstått att han behöver (vill...) ha en fyrhjulsdriven chevapickup med V8 i så fick han åka hem igen. Tror nog hans chef hellre skickar hem honom en dag än går med på hans önskan, oss emellan...

Visst är det vackert med all snö, särskilt när man får sitta inomhus och titta ut...
Igår fick vi sen dokumentär från Kunskapskanalen i skolan, om alzheimer. Den är ifrån England, och ibland kan man  tycka att engelsmännen ligger många år efter oss i mycket, men inte där...
http://www.ur.se/play/159568.
Om ni är intresserade, orkar och ha lust, kolla den!! Den ligger kvar t.o.m. lördags på Ur Play. Alzheimer är så mycket mer än gamla förvirrade människor, den drabbar så många fler än själva personen, och den drabbar unga också! Filmen är gripande, och handlar om så mycket kärlek också, ja den berör verkligen.

Så många vackra färger helgen bjöd på! Fast det gällde att passa på, snart tog solen bort de finaste iskristallerna.
Tänk så krångligt det är med relationer med andra människor! Man lägger en massa energi på sådant som man egentligen  inte kan påverka, och ändå kan man inte låta bli att mala runt med det i skallen. Man tänker olika, och så måste det få vara, men jag har svårt att släppa saker innan de gått runt några varv inombords, och då tar det för mycket energi. Är typiskt kvinnligt kanske? Det är inte det att jag alltid ska ha rätt, men jag vill veta hur andra tänker och varför...det här vart lite väl djupt en måndagsmorgon...
Mer bilder från helgen istället!!

En stackars höstanemon ser lite tyngd ut under frosttäcket, hoppas den överlever vintern, den tillhör nykomlingarna i rabatten.

Å vad är det här?? Satt i en utav buskarna på söndagsmorgonen. Förmodligen päls eller hår från något djur som använt busken som klibräda, hoppas det bara inte är ett vildsvin som varit på besök...Sen på eftermiddagen var det borta, märkligt.

Någon frös om fötterna i morse...utanför dörren hade "någon" av damerna tassat fram och tillbaka, någon som varit dum nog att smita ut när husse öppnade dörren.

En underbart vacker morgon som fortsatte i en lika vacker dag.
Eftersom prinsessmamman jobba så lånade jag två av prinsessorna, vi fixade bl.a. till tunnan som fågelmaten ska vara i.

...men mormor, varför ska vi krångla till det med att ha maten i en tunna, ska vi stoppa ned fåglarna där också...? Men sen kom vi överens om att det är ju faktiskt trevligare att hälla upp mat på fågelbordet. 

Mitt i det viktiga arbetet fick lillprinsesan syn på våran skorsten, och då blev det bekymmer! Ur skorstenen sticker ett stort rör upp (till den nya kaminen) och hur sjutton ska då tomten komma ner där?? Fast sen kom hon på, han gör nog som brandmännen...glider snyggt ner som på en stång. Man får hoppas att tomten inte är av den runda typen som på julkorten, för då lär han fastna!

Nu på kvällen skjutsade jag hem tjejerna, vi tog en sväng förbi kyrkogården. Det är så vackert och fridfullt där just en sån här kväll. I bilen pratade jag om att på kyrkogården är man lugn och stilla, att man inte springer runt och hoppar och skriker. Storasyster fyllde på med att några förmaningar, och det var tyst en stund i baksätet, sen hörde man "...men mormor, vem är det man stör egentligen...?" Å det kan man ju undra...Tur att det var mörkt, jag hade svårt att hålla mig för skratt.

Idag skiner solen, både ute och inne....Jag står ju som bekant med ena foten ute i arbetslivet, eller ja i alla fall tåspetsarna. Efter jul är jag färdig undersköterska, och har haft en rackarns kul och intressant period i mitt liv när jag läst för FÖRSTA gången!! Men snart börjar alltså allvaret, och jag har varit och jobbat på två ställen som timvikarie, dels bland äldre och sen med funktionshindrade. Båda ger sååå mycket, men så har kommunen bestämt att halva kommunen ska skötas av ett bemanningsföretag, dit hör äldre där jag varit, och resten ska gå genom kommunen som förr, dit hör funktionshindrade. Efter möte med bemanningsföretaget igår så, nej det kändes inte alls okey. Kunde inte ens svara på lönefrågor!! I natt har jag trasslat in mig i lakanet av alla turer som jag vänt fram och tillbaka. Sen ringde jag upp chefen för gruppboende för funktionshindrade, får klart för mig att de ville ha mig som timvikarie på fler ställen!! Helt plötsligt har jag gått ner flera kilon utan att behöva anstränga mig,  när stenen föll från hjärtat!! Därifrån till fast tjänst är det lååångt, men det är en början. Här ska firas i helgen, nu åker den varmrökta regnbågen i kylen fram!

Bakom gardinen i köksfönstret har jag gömt en del pelargoner som ska återhämta sig över vintern, en del var rätt fula och pinade, och vad har hänt...??

 Jo, belöningen blev svagt vitrosa blommor! Den ser nästan ut som den vill ursäkta sig, och inte ska den behöva det!! Tar väl fram den från gömman och låter den vara med och fira i helgen...
Å vet ni...?? Nu är det start på HELGEN!

Ja, just nu är det liiite mycket att göra, när nu de styrande i världen kan ändra på så mycket, varför i h-lvete har de inte fixat så man kan få några extra timmar på dygnet?? Men de har säkert annat att fundera på än att fixa så medelålders kärringer blir nöjda. Eller handlar det om att jag rör ihop det för mycket ibland...??
Vädret är sådant att kameran får stanna inomhus, inte ens kattdamerna går ut. Från det att jag stiger upp är min säng upptagen av två lata, feta grårandiga varelser som verkligen inte kräver fler timmar på dygnet!

Nej, det är inte min nya frisyr, utan en blomma som jag hittade i trädgården i helgen. Lite i motljus och den ser nästan ut som ett skräckfyllt monster!
Å vet ni....?? Nu är vi ännu närmare helgen...

Måndagsmorgon...grått...grått....Inte mycket att göra åt! Jag har dock lite att se fram emot, nu börjar min del att komma när det gäller ombyggnaden av sovrum. Som bekant är ju mannen snickare till yrket, och då vill han helst arbeta i lugn och ro på sitt vis, utan att hustrun försöker anamma det som Arga Snickar´n kör med, att alla ska vara delaktiga...mannen i huset hävdar bestämt att det tar längre tid att förklara hur han vill ha det, än att göra det själv. Nu hoppas jag att det inte beror på att jag är ovanligt trög utan att han uppskattar att jag istället servar med mat och kaffe...Men nu så kommer mitt uppdrag, jag ska hämta TAPETKATALOGER idag!! Nästan som julafton med andra ord!

Nej, jag har inte börjat julpynta redan, hittade ett litet stackars vinbär igår i trädgården! Ser nästan ut som en riktigt julröd kula, tittar man riktigt noga kan man t.o.m. se fotografen (oj, oj, oj, det lät det....!) speglas i det!!

Sista ringblomman som jag inte hann plocka in har frosten gjort sitt med, sen har den fått ett nästan pappersliknande utseende. Färgen är rätt maffig i alla fall!!

Ulleternellen tycks klara frosten riktigt bra, fortfarande lika vacker. den ska jag nog vara lite extra snäll mot nästa år...också en blomma som jag först nu lärt mig uppskatta!

Solrosen som fåglarna själva planterat får de själva skörda också tycker jag.
Ha´en bra måndag gott folk, och tänk, snart är det helg igen...!!