Nostalgitripp

Den här tavlan har en liten egen historia...För många år sen bodde jag i Almby, och var då lycklig ägare till en ganska knäpp men mycket snäll dalmatiner vid namn Brandy. Helt ofarlig men kanske lite burdus. Så en dag ringer det på dörren, som vanligt hade jag och Brandy kapplöpning till dörren, och ja, den här dagen vann han. Fick upp dörren och där utanför står en ung polsk tjej från universitetet som sålde tavlor som hon gjort för att finansiera sina studier. Till på köpet var hon hundrädd, väldigt rädd...hon sjönk ner på bänken på verandan, vettskrämd och fick inte fram ett ord på en bra stund. Så var den tavlan såld för hennes del...mitt dåliga samvete gjorde att jag köpte den direkt, utan att pruta. Tur nog är den väldigt vacker, fast det hann jag inte se just då...



Dessa vackra stenar har jag fått av en mycket kär vän, de symboliserar mina tre barn var tanken, eller barnbarn, för då vid den tiden hade jag tre barnbarn, men nu är jag lycklig mormor till fyra!! Så det blir till att försöka få tag i en till, kanske av annan kulör eftersom det sista är en pojke.



Den här lampan har jag ärvt efter min mormor, den hade hon som läslampa. Nu kan jag väl tycka att den kanske inte är så praktisk som läslampa, men den ger mig alltid en bild av min mormor sittandes i sin fåtölj, alltid med en bok i handen. Hon läste alltid böcker, inte något romantiskt tårdrypande, utan riktiga mustiga deckare skulle det vara, gärna lite mord här och där. Det kunde man inte tro om min mormor!!


Det här vackra skåpet är ett gammalt apoteksskåp! På insidan finns en liten smal hylla med små urholkningar för olika mått man hade förr i tiden. Skåpet fick man pappa när jag var liten av ett original som vi bodde granne med nere i Askersund, en enstöring som pappa hjälpte att fixa potatislandet varje år, och så ett år fick han detta skåp som tack. På den tiden var det kanske inte så märkvärdigt, men för mig har det alltid varit lite speciellt, dels för grannen var på snudd till skräckinjagande och lite spännande, och sen har skåpet följt med mig genom livet. Nu står det i vårat nya fina badrum, kanske inte någon hedersplats för ett skåp med sådana anor, men det fyller sin funktion där, fullt med handdukar...


Å nu ska jag ägna mig åt min dagsranson av läsandet, ute skiner solen...varför göra något nu som du kan skjuta på framtiden...??