Varje vår hjälper vi svärmor med att klippa träden på hennes kolonilott, så även denna lördag. Vädret var gråkallt och inte direkt inbjudande, men det måste ju någon gång göras, så vi for dit.

Innan jag lärde känna svärmor så trodde jag i min enfald att kolonilotter ägdes av folk som odlade grönsaker på varenda kvadratcentimeter. Men ack så fel!! Här blommar det!! Eller snart i alla fall...Ned till hennes lilla lott går man igenom nästan som en äng av vitsippor och scilla  så här års.

Man kommer på baksidan av huset (ja, men kan gå en annan väg, men den är inte alls lika vacker), ett helt bedårande litet hus som rymmer det absolut nödvändigaste.

 

Men det mest bedårande är ändå Moster, en underbar kvinna, som lämnar avtryck i allas hjärtan. Tror man på änglar, så är hon en levande sådan, kan inte med ord beskriva henne rätt. Tänker alltid först på andra, viger sitt liv åt att hjälpa andra, det går liksom inte att beskriva henne på annat sätt. Man kan bara älska henne. Hennes sätt att sköta alla rabatter, det gör mig grön av avund. Hon kan ALLT om allt som växer!! Den dag hon inte är med oss längre kommer vi att minnas henne precis som på bilden, på huvudet i någon rabatt, älskade moster!

Mannen koncentrerade sig på träden, och jag sprang som vanligt runt med min kamera...

...och älskade svärmor satt lätt frusen på en stol och beskådade det hela. En kvinna som jag känner stor vördnad inför, absolut ingen svärmor som man kan tycka illa om. Däremot en kvinna som man kan beundra, hårt prövad av livet, stark som en oxe i själen. Önskar jag hade hälften av hennes lugn och jävlar anamma! Älskar henne för att hon uppfostrat sin son till den han är idag, min älskade man!

Vi tog oss en sakta promenad i området, alla har ju inte traditionella kolonistugor...

...kanske inte alla heller har samma färgsmak!! Eller vad tycks?? Ett riktigt lila hus, med röda knutar. Vågat!!

Väl hemma så kom solen, och vad gör man då?? Jo man grillar korv så klart!!Å det gör man absolut bäst i trevligt sällskap, så då bjöd vi in familjen i Odensbacken.

 lägg märke till Prinsens fina naglar, han är sååå stolt och älskar rosa, kan man annat med tre systrar...??

Det vart mycket om kärlek i det här inlägget, men ibland behöver man påminna sig om vilken lycka det är att ha sina kära omkring sig, ingenting är att ta för givet.Ska nog pussa lite extra på mannen ikväll, det är ju lördag och allt...
Nu hade jag ju tänkt att avsluta i kärlekens tecken, men så kom jag att tänka på att det är KRIG i paradiset! Om Rantamor http://rantamor.blogspot.com har säljäveln så har vi SORKjäveln!! Nu när jag börjat peta så smått i rabatterna, så förstår jag att han har haft hela släkten här på julbord!! I en rabatt är det så gott som tomt, min älskade violruta har han ätit upp varenda mm av, hoppas han fick riktig magknip och sket ner sig! Tänk att jag ska behöva somna uppretad en lördagskväll också...