Många val har jag gjort här livet, en del fullträffar och en del kanske mindre lyckade...
Men en riktig fullträff var nog när jag helt kastade om i yrkeslivet, visserligen som arbetslös, men ändå. Att läsa till undersköterska (med ganska mycket "puff" från de närmaste ska väl erkännas...) och sen börja jobba med människor inom äldreomsorgen och med funktionshindrade/utvecklingsstörda, det var rätt val för mej i alla fall. Under snart ett års tid har jag nu hoppat emellan dessa jobb, ibland väldigt påfrestande att knappt veta på morgonen när man slår upp ögonen vart man ska vara, men så givande ändå!! Så kom då belöningen igår, jag får ett kortare vik, från första december. Vilken lättnad, även om jag kommer att sakna de andra jobben, de boende där och framför allt arbetskamraterna!! Men ingen har sett hur länge det här varar...Den här gången med äldre dementa, därmed inte sagt att jag kommer att överge tanken på att jobba med utvecklingsstörda och funktionshindrade! Men nu har jag ETT jobb att gå till, kommer att få in rutinerna på ett ställe och känner redan nu att jag kommer att trivas där. Jag älskar att jobba med människor, och att känna att man kan ge det där lilla extra när inte deras egna förmåga kanske räcker till, göra deras tillvaro så bra som möjligt. Precis som jag själv en dag vill ha det...
De två yngsta barnbarnen kom på fredagskvällen för att sova över, vilket naturligtvis innebar mys och godis i tvsoffan!! Lilla E, som blir åtta år på självaste julafton, hon har mycket funderingar och tankar. Efter att lillebror somnat pratade vi mycket om hur det är att bli gammal och sen en dag dö. Sen satt hon länge och tittade ingående på mej, tuggade lite förstrött på några skumbilar, sen kom det "...mormor...när jag blir gammal, kommer jag att bli lik dej då...??"
"Ähhh...det kan man ju inte veta, hur så...??"
"Nja...det kan ju vara bra att veta..."
Nu är jag absolut inte säker på att hon tyckte att det skulle vara till hennes fördel isåfall, för hon såg väldigt skeptisk ut!!
Lördagen kom, UTAN sol, hur kunde dom lova och sen inte hålla...??!!
Men ut i trädgården kom vi, hade lillprinsen fått bestämma hade vi varit ute för sex på morgonen...(varför har inga barn fått lära sej vad sovmorgon är...???!!)
...och här bryr vi oss inte om att det är förbjudet med barnarbete!! Här krattades det löv för fullt!!
Vi provsmakade även de sista vindruvorna... (nu dör prinsens mamma när hon ser hur mormor klätt på honom under hjälmen...)
...och som en riktigt gentleman så bjuder man ju också!!
En mycket lyckat start på helgen med andra ord, förutom att när vi sen kom in, jag skulle slänga resterna av vindruvorna i soppåsen under diskbänken, så trillar det ut en livs levande mus på foten!! Jag skrek, barnen skrek, musen for vettskrämd ( och säkert med tinnitus av mitt vrål...)omkring på golvet efter sockeln där den till slut PRESSADE sej in i ett hörn, så nu är den alltså UNDER skåpen...
Fortsättning följer...Vi kommer aldrig mer få besök av nån, det är då ett som är säkert!!



- Ett jättestort GRATTIS till vik-et !!!
SvaraRadera( säker på att jag stavade fel, men du förstår nog vad jag menade )
- Jag känner dej ju bara genom bloggen. Men är helt säker på att du hamnat inom rätt yrkesområde. Ni inom vården gör ett fantastiskt jobb varje dag !
- Goa bilder på barnbarnen ute i höstvädret.
- Jag hade också planerat för en solig helg. Men här är dimman så tät så man knappast ser träden utanför balkongen.
- Ha en fortsatt trevlig helg i närheten av Insjön !!!
Hälsar Farbror Henning och Blondin-Ida...:o)
Jag har ju följt din blogg rätt länge och vad jag läser mellan raderna är du just en sådan person som behövs inom vården. Jag beundrar er alla som sliter med människor som inte kan klara sig själv.
SvaraRaderaHärligt att få ett fast jobb om det än bara är ett vik.
Du har så fina bilder på barnbarnen.
Vilket spektakel med musen som ville vara inomhus. Att detta lilla ofarliga djur kan skrämma upp oss stora starka människor sååå är konstigt. Men så är det.
Vi hade en mus i tre veckor som inneboende. Vi hörde den när den sprang mellan garderoberna.
Den kom fram på natten och lämnade små lortar efter sig. Jag tyckte att den skulle hålla sig på golvet och satte ut lite bröd och ost på kvällen, allt var borta på morgonen. Maken ville sätta ut en fälla, men barnen blev förtvivlade.
En dag satt den lilla rackaren i diskhon och jag slängde en handduk över och bar ut honom. Pojkarna hoppades att han skulle komma tillbaka men inte jag.
Ja, det var min lilla berättelser om Rasmus, som pojkarna hade döpt den.
Ha en fortsatt fin helg.
Kram Viola
Härligt med lite visshet om jobb! Då kan vi ta och planera lite du och jag.
SvaraRaderaSå fina de är de två små barnarbetarna. Skönt för dem att vila en stund då de är hos dig :).
Musen...jamen jisses så de skräms. Var är katterna i såna här stunder? D och L hade en liten mus inne som sprang runt i hela huset nu i veckan. D gillrade en fälla med skinka för osten var slut. Nu har jag sparat ostkanterna så de kan få fatt i den rackarn.
Kram
annika
mysigt med barn som har funderingar =)
SvaraRaderaHärlig blogg med bilder på de goa ungarna!
SvaraRaderaEfter ditt skriiii har nog musen stuckit i väg någonstans, väldigt långt bort...
Ha en fin fortsättning på helgen! /SA
Kul att du fått jobb ,det känns nog bra att få gå till samma ställe varje dag ,kram ,Nette
SvaraRaderaFörst vill jag säga stort grattis till viket,förstår att det känns skönt. Vilken underbar person du verkar vara,och du har hittat din plats verkar det som.
SvaraRaderaVisst sjutton är man helt slut när småfolket åker hem, men man har ju njutit av varje minut.Vilka goa bilder du har på barnbarnen.
Mindre roligt med musen,den verkar bli en följetong. Herregud, jag skulle också ha skrikit,eller närapå fått hjärtsnörp,hehe...
Kramen på dig
Tusen tack för din ahärliga goa kommentarer inne hos mig!!
SvaraRaderaO så GRATTIS til vikariatet, vet hur det känns o va överalt o samtidigt ingenstans liksom!!
Gu vilka härliga barnbarn du har, vilken glädje o ha de på besök c",)
Musen pratar jag inte mer om nu...
Klem Anna
Grattis till vikariatet! Härligt att ha en bestämd plats att vara på och slippa den dagliga ovissheten...
SvaraRaderaHärliga bilder på härliga ungar!
Om det är någon tröst, så kan jag ju berätta att även vi har möss...
Kram
Hahahahahaha, vänta du tills dom kommer i tonåren, då kan dom sova dygnet runt!
SvaraRaderaGrattis till vikariat! Vad skönt, nu har du ett ställe att gå till, att höra till.Det är skönt att ha det även om det finns jobb lite överallt så känns det lite tryggare.
Ska bli kul att höra hur det gick för musen.
Men det är ju så roligt hos mormor att då kan man ju inte ligga och sova halva dan,haha...men herregud sov han så länge hemma. Det är mycket längre än vad jag gör,hmm....
SvaraRaderaVet du jag tror inte folk bryr sig om man har oputsade fönster.Det är nog mest man själv som gör. Just nu har jag jäkligt grusiga golv,folk har sprungit ut och in idag,och tassavtryck ser jag också. Tror baske mig att dammsugaren ska fram...
Tänk om man skulle suga upp husmusen i dammsugaren, nej men fy,jag är för mycket djurvän för det,hehe....
Nu är det kolmörkt ute och Peppe ska snart få sin kvällsrunda. Fick precis ett sms från dottern att dom snart var framme,skönt för mamma att höra..*ler*..
Ha det gott
Kramiz♥
Jättegrattis till jobbet!
SvaraRaderaDe är så söta dina små. Och visst är det härligt hur de funderar. ;)
Sv. Så du såg hur jag ansträngde mej för att verka seriös?! Det gick sådär va?! ;) Du skulle ha hört oss sedan kameran var av....vilket flams och massa skratt det blev! Men kul hade vi, hela långa dagen!
Kram
Haha, jag dog inte men så värst snyggt var det ju inte kanske ;-)
SvaraRaderaDu är så oerhört värd det här jobbet, och jag är så stolt över min fantastiska mamma som tog mod till sig och började plugga igen! ♥
Grattis till jobbet - härligt, ja nog måste de var gott att veta vad man ska på morgonen o om man ska :)
SvaraRaderaUnderbart med barnbarnen hemma o fin, fina foto på dem. En redig guldhelg ju.
Kramz Anki
Gratulerar dig...skönt att ha ett litet längre vick...hoppas du får fler..kan förstå du trivs med äldre..skulle nog jag med göra..de ger så mkt att jobba med människor...prata lära känna och möta..tycker om Människor...fint kort på barnen, när lilleman bjuder syrran på druva, vad go han är ( var det syrran) Kram och önskan om en bra vecka//Karina
SvaraRadera