Men lilla vän...vad gör du här nu...??

Lite ensam, ser nästan ut som den gråter, så fel det blir när naturen och vädergudarna inte har riktigt bra kommunikation.
 Vi trotsar det gråa och tar våra skogspromenader.
För att liva upp det hela gömde jag mej bakom ett träd, stod där och hoade och skulle få Zambo att leta reda på mej...

Kulifejsan tyckte jag, men han stod där bara och tittade på mej som om jag inte var riktigt klok. Vi har tydligen inte riktigt samma humor...
 Oftast går vi ned till dammen och den gamla kvarnen.

 Där har också naturen haft sin gång.
Änderna som en gång simmade här till Zambos och mina stora glädje...

 ...ja dom har blivit mat för örnen som hittat ett nytt smörgåsbord. 
Tråkigt, men han ska väl också leva.
 Inte mycket som lyser upp eller blommar nu, de sista höstanemonerna ser ut att  krama varandra för att stå pall mot kyla och vind.
 I den gamla grytan har jag planterat ett par julrosor, de sålde billiga på vår lilla Ica så då kunde jag inte stå emot.

 Dekorerade och klädde in det hela med mossa och lite kottar. 
Men...var är kottarna??

 "...titta inte på mej, jag känner inte till något i detta fall...inte alls..."