Vissa dagar är tyngre, gråare än andra.
Igår hade vi en sådan, himlen grät och ja, vi följde en kär vän och kusins fru till sin sista vila. Jag funderade länge på hur man bäst beskriver det tunga, vemodet och sorgen som präglar en sådan dag. Samtidigt som kyrkan fylls av vacker sång, orgelmusik som flödar ut och man känner all värme och kärlek mellan oss alla som deltog. Det kanske inte behövs beskrivas annorlunda, men några av prästens ord etsade sig fast.
Glöm inte att berätta för dom du älskar att de betyder något.
Ja, jag ska bli bättre på det.
I veckan har skogen fortsatt att klä sig i höstskrud.
Lite sjuttiotalsfärger, gult och brunt. Kan väl tycka att det är vackrare i naturen än vad det var då man hade "höstgula" byxor, utställda så de var vidare än dagens kjolar...
Väljer vi sen att ta nästa byväg istället för skogen,
ja men då tycker jag att det gula är lite gulare, och det bruna...ja lite mer brunt. Saknar det röda, men det kommer väl.
Den här synen möter oss för övrigt på morgonen, då dagen är lika nyvaken som en annan.
Utanför vårt fönster. Väldigt nära. Alldeles för nära.
Tusentals gäss. Lite längre bort, utanför kamerans blickfång härskar tranor. De har liksom delat upp sina landningsställen. Men tillbaka till gässen...så verkar de en aning oorganiserade, för de låter något fruktansvärt, de går åt alla de håll i stubbåkern, och de verkar egentligen inte alls veta vad de vill eller ska. Sen som på en given signal, ja då lyfter de, lika oorganiserade, men sen, efter några varv i luften hittar de sina formationer, och man hoppas...ja verkligen hoppas att de vet vart de ska, och inte kommer tillbaka mer den här hösten.
Tills nästa morgon...då väcks man åter av deras snatter. Suck.
"...näe matte, jag blev inte rädd för den där älgen vi mötte förra helgen, jag tycker bara det är tryggt att smyga lite utifall att..."
Några undrade i kommentarer till förra inlägget vad en mulltimmerhytta är. Detta hittade jag på wikipedia.
Mulltimmerhytta är en konstruktion till smältning av järn ur malm. Det är en äldre typ av masugn
vars centrala delar, kallad pipan är uppförda av eldhärdig sten. Den
övre delen är utvändigt klädd i timmer och värmeisolerad med mull (jord, sand och sten), därav namnet. Den nedre delen är byggd av kallmurad natursten. Att bygga en mulltimmerhytta var relativt billig och lätt och därför omtyckt av bergsmännen
