Idag är det den första riktiga höstdagen.
Regn och blåst. Bilderna är från dagar som passerat i veckan.
Sakta förbereder sig naturen.
Regn och blåst. Bilderna är från dagar som passerat i veckan.
Sakta förbereder sig naturen.
Jag förtränger...
Jag vill leva här och nu, njuta av luften, färgerna, ljuset...Ljuset i tunneln, eller ljuset i slutet av skogsvägen. Älskar den här vägen, alla årstider, men nu, när dimman ligger som Londons fog (fast säkert mycket hälsosammare här...) ja då är det den här årstiden som är vackrast, just nu skulle säkert Tomas Ledin ha sjungit om han varit med.Jag njuter under tystnad istället...
Lite längre in i skogen, i den där gläntan där det alltid är ett magiskt ljus. Antingen så letar sig solen in, eller som nu, dimman...
Här är man aldrig ensam.
Kvarnen...som gömmer sig. Så mycken energi jag hämtat här, tankat, fyllt på förrådet.
Löst allehanda världsproblem, gråtit i min ensamhet över orättvisor, skrattat gott med goda vänner över en fikakorg. Suckat över min fyrbente vän som aldrig har ro att sitta här en längre stund...Undrar just vart han fyller på sitt energiförråd...?
"...näe, jag vill verkligen inte vara med på bild, det här är så himlans tråkigt, att sitta här och vänta medans matte håller nån slags seans med sej själv..."
Nu får vi hoppas att dagens väder bara är ett undantag...att vi i morgon åter vaknar upp till en dag med lätt dimma som sen förvandlas till en strålande höstdag!
Nu får vi hoppas att dagens väder bara är ett undantag...att vi i morgon åter vaknar upp till en dag med lätt dimma som sen förvandlas till en strålande höstdag!










