Dagen D...eller kanske P...som i potatis.
Ni som varit med här ett tag vet ju...
Det glada bastugänget har även annat för sig.
Som att odla potatis. Eller...
Varje "pojke" i gänget (för det är bara män som är i bastugänget, inga damer har gjort anspråk på medlemskap så vitt jag vet...) blir tilldelad FYRA potatisar på vårkanten, som sen ska efter bästa förmåga och utan fusk (växthus o dyl...)ner i jord och sen upp lördagen efter midsommar. Man åker sen runt till var och en och plockar upp dessa potatisar, som förhoppningsvis blivit fler...Det räknas och vägs, protokoll förs noggrant.
Traditionsenligt kom den Blå Bussen ( Skruke Skräcken i folkmun...)lastad med glada "pojkar", förväntansfulla...vem skulle ta hem första priset i år?

Eftersom mannen i huset inte är potatisodlare, utan snickare...

....så kammade vi NOLL!! Inte en potatis under den frodiga blasten...Kan bero på att det bara är några veckor sen sättpotatisen kom ned i jord...
Tog hem segern gjorde käre kusin i backen...

 Tyvärr låg han däckad i en rejäl mansförkylning, så han kunde inte vara med och frossa i den nykokta potatisen, allt i denna gryta kom från hans fyra...
Olika falla ödets lotter!!
Betydligt bättre odlare är lillprinsen...

...i veckan kom han ut och skördade från "sina" tio jordgubbsplantor...
I den lilla plasthinken blev det säkert en liter, och när jag sen frågade om vi skulle äta opp dom...
"...näe, jag ska spara dom tills farfar kommer i morgon, han bor mitt inne i Stockholm och han kan inte ha jordgubbar där..."
Söta prins...omtänksam.
Mormor får smyga ut en kväll och tjuva en egen jordgubbe tydligen...

Under tiden jag väntar på att jordgubbarna ska mogna...
så drömmer jag mig tillbaka till Gotland.
Undrar just om någon skottat fram bänken ur sanden...

...om det suttit många frusna barnkroppar här, inlindade i badlakan som med skakiga händer hållit saftmuggen och försökt övertyga sina föräldrar att man visst det kan bada igen fast läpparna är blå...?
Särskilt väl minns jag kvällen vid Fårösund...

...när solen gjorde så att allting fick den där alldeles speciella glöden. En kväll som gärna hade fått vara för evigt...

"...vad ska vi nu leva av i sommar, ingen potatis...och jordgubbarna tog människovalpen...?"

Så har då 2014 liksom satt sin fot över tröskeln, redan gjort några avtryck i kalendern.

Fortfarande får man tänka till lite när man ska skriva årtalet, är det en trea eller fyra på slutet...??

Och på en av årets första dagar kom så prinsen en tidig morgon på besök.

 I den arla morgonstunden är det tur att mormor har en läsplatta som man kan köra lite spel på. 

Vi kom överens om att det räckte med dom spel som redan fanns, och som gått igenom mormors censur...

När så den lille mannen for hemåt frampå dagen fick mormor se att läsplattan hade en grön gubbe på framsidan, som mer såg ut som en robot, liggandes på rygg, med en lucka öppen på magen och under stod det...

"...lagringsutrymmet fullt..."

Vid närmare koll hade den lille mannen laddat sju nya spel, och en del av dom höll då rakt inte måttet för att gå igenom censuren!!
Nu ska jag till hans försvar säga att det var inga med åldergräns eller betalspel, men ändå lite väl mycket för en man på fem år...

I smyg ler mormor medans hon raderar spelen, den lille prinsen som vi en gång i tiden knappt trodde skulle ha ett språk...han överlistar och överraskar oss dagligen!!

Och någon gång då och då så letar sig solen fram genom allt det gråa som finns på himlen.

Det är vid ett sånt tillfälle man upptäcker nya saker i trädgården.

Att den lilla ynkliga plantan av en något annorlunda julros som jag fick av en f.d. kollega har växt till sig och är full med knopp.

Ska bli spännande att se hur blommorna kommer att se ut den dagen de behagar att öppna sig.

Och om man nu inte tillhör det släktet som är alltför energiska på höstkanten, när det gäller trädgården...

...ja då kan man upptäcka att Malvans frökapslar är riktigt dekorativa där de vajar i vinden. 

Nu är det inte utan att jag längtar till vardagen, till vanliga veckor, när man vet att efter söndagen kommer en måndag och i slutet av samma vecka kommer förhoppningsvis en vanlig helg.

Julen håller jag så smått på att packa ned, vet knappast när det knut och när den ska ut, men det känns som om den gjort sitt. Tomtarna känns lite motsträviga när jag sätter locket på kartongerna, kan bara gissa att de också tycker att den här julen inte kändes som vanligt. Men när det stundtals nästan känns som vår, ja då får det vara nog med tomtandet.
Ha det så gott denna något gråa söndag i början på januari...!!