Idag har äldsta barnbarnet konfirmerats. En liten grupp på fyra tjejer, som jag tror haft väldans trevligt under tiden de gått. I alla fall är det svårt att förstå att denna vackra varelse en gång var en liten knubbig, flintskallig glad tjej...

Det sista är hon fortfarande, en glad tjej.


Efter högtiden var det mycket spring i benen på syster yster...



...för att inte tala om våran egen Lotta på Bråkmakaregatan...visst är de slående lika??


Eftersom bland det käraste storprinsessan har är sin hund, så hade hennes mor beställt en tavla, och enda skillnad konstaterade vi var att tavlan är betydligt tystare än hunden...den "talar" jämt, hunden alltså.


Sen måste jag ju som vanligt skryta över min äldsta dotters bakkunskaper, vilken tårta hon hade gjort! Precis lika fin den är, lika god är den kan jag tala om!! Så därför har kvällen avslutats med en riktigt rask promenad, känner mig som ett afrikanskt hängbukssvin...
Och i morgon är dags för första praktikdagen, ska bli spännande att se om det är som man tänkt sig.