Det är så mycket man borde en dag som denna...

 ...men när hösten bjuder på sitt allra bästa, då får dammsugare och tvättmaskin vänta.

Packade en kaffekorg och tog med kameran, visste knappt åt vilket håll jag skulle åka. Men till slut blev det upp emot skogarna, förbi Kilsmo, förbi Brevens Bruk och sen nästan bara skogen och jag. Passade min sinnesstämning perfekt. Självvald ensamhet är inte av ondo.

 Där i soldiset vid den lilla sjön i skogen smakade det medhavda kaffet riktigt gott.  

Lite längre fram ligger Boo slott. Lika vackert som om våren, men med lite andra färger. Älskar bäcken som ringlar fram.

 Om man inte såg att träden började skifta färg kunde man inte tro att det var sista dagen i september, över tjugo grader varmt!

På väg tillbaka till bilen upptäcker jag ett litet mysigt stenhus, gömt bakom alla träd.

Slottet? Äsch, jag har ju redan min prins, så det behöver jag ju inte besöka!!

Väl hemma så är ju alla damråttor kvar, snart i form av grävlingar, tvätten ligger kvar i maskinen...men vad gör väl det?? Jag behövde lugnet, tystnaden, tiden att tänka. Idag kommer aldrig igen, i morgon är en ny dag.