Varmt välkomna! Här kommer ni som vill kunna följa livet på Bergamon, paradiset på jorden, i alla fall så nära man kan komma. Berättandet är som livet, ibland sorglöst och på snudd till galet, och ibland djupt och eftertänksamt.
Blir jätteglad om du lämnar en liten kommentar eller bara ett Hej!
Bilderna har jag som regel tagit själv, gillar du någon så får du gärna "låna", men fråga först!!

onsdag 18 januari 2012

En dag att minnas...
...och kanske inte bara för att jag tog tag i saken och såg till att det blev bullar bakade, inte heller för att jag samtidigt sorterade tvätt på hela golvet framför tvättmaskinen eller för att jag också sorterade allt som skulle till återvinningsstationen...
utan för mitt i allt detta så kliver mannen i huset in med en av sina chefer!! Första gången jag skakar hand med denne smått chockade karl, som tittar sej diskret runt omkring i all röra. Där står jag med rödblommiga kinder som den värsta bullmormor med mjöl på magen och med ett ansträngt leende på läpparna. Så vad göra?? På med kaffet och bjuder på nybakat. Men ikväll så...då ska mannen i huset få höra vad man använder en mobil till!!
Kunde inte motstå dessa små minirosor igår i all shoppingiver...
 ...och från att ha varit små oansenliga knoppar igår...
...så har de redan slagit ut idag!! Om det beror på att bullbaket värmde upp hela huset eller om bagaren själv osade hett efter besöket av mannen i huset med chef låter jag vara osagt.
 Arbetet med att scanna negativ fortsätter...
...kvalitén är inte den bästa (tror jag hade en tittochtryck kamera på den tiden...) och någon mästerfotograf är jag då inte, men bilden...den är väl ändå en höjdare!! Minen på min förstfödda...och ja, naturligtvis räddade jag kattungen!! 
Jag blir rörd och jag blir glad...
Åter har jag fått en award...
En mästerlig fotograf med blick för det där lilla extra, titta in hos henne och njut!!
Men sen kommer det svåra, att välja nya som förtjänar en award, det gör ni ju alla!! Inte kan jag välja fem utav er, det vore som...ja jag vet inte vad?! så håll till godo alla ni som läser, ta den, ni förtjänar den alla!!

15 kommentarer:

  1. Hallå din sköna böna.
    Hahaha!!! Jag skulle vilja vara en fluga på väggen när mannen i huset kommer hem.
    ja det kan man undra ibland vad de har mobilen till.Inte för att kommunicera i alla fall

    Den sista bilden är för skön.
    Hon ser lite full i bus ut när hon drar i svansen med en hand och så ett knäckebröd i den andra.Vilken snäll katt.Han borde ha fått en guldmedalj.
    Så kommer det säkert att bli här också Lilla Alma kommer säkert att dra våra gubbar i svansarna.Jag får säkert rycka ut titt som tätt.
    Svante kan hon dra i för han är van men Ture han kommer att skrika det är jag 100 på.

    Nu ligger han kloss bredvid henne när hon ligger på golvet och än så länge har han klarat sig men det är bara en tidsfråga.
    Hon burrade ner sig i Svantes päls härom dagen Som hon gosade.
    Det var så gulligt.
    Smarriga bullar. Jag tror inte att chefen såg något annat än dessa. Du kan vara lugn.
    Grattis till Awarden..Den är du väl värd.
    Kramizzzzz

    SvaraRadera
  2. Men herregud vilken chock då U och chefen kommer in! Men nu får han väl ta och använda sin mobil! Jag kan se dig där lugn och fin just då....:)). Ja det blir hett i stugan i kväll.
    Men jag tror som Lotta, att chefen endast upplevde bullarna för det var väl en man? En del män, de jag har erfarenhet av, lägger inte märke till detaljer :)
    Men goda ser de ut precis som R och katten.

    Kram

    SvaraRadera
  3. - Här har vi en kvinna med många bullar, jag menar bollar, i luften samtidigt.....
    - Det här att använda kattsvansen när man ska pensla bullarna var ett bra tips. Ska fråga Blondinen om hon ställer upp på det nästa gång.
    Bullarna börjar ta slut i frysen så det är snart dags.....
    - Ha det riktigt bra i närheten av en Insjö !!!
    Hälsar Farbror Henning och Blondin-Ida....:o)

    SvaraRadera
  4. Hej vännen! jag fick mig ett gott skratt av allt du skrev, såg dig framför mig i all röra. men chefen tänkte nog inte på det när du mutade med nybakade bullar, det brukar göra susen för män! Vilken underbar ros! Bilden med barn å katt, ja hur många gånger har man inte räddat katten från det när barna var små! Ha en fin kväll! Kram Iréne

    SvaraRadera
  5. Så typiskt karlar..haha. Men jag tror nog inte han såg någon röra (karlar gör inte de även om den finns) och du var säkert sockersöt eller kanske mjölsöt!!

    Härlig bild..

    Kramiz

    SvaraRadera
  6. Men Jisses vilken underbar kommentar du lagt om tulpanerna! Tack, och jag kan glädja dig med att jag tycker precis som du, de är som vackrast när hänger sådär! (Mer om det i ett annat inlägg som kommer snart)
    Och tack för dagens goaste skratt, jag skulle vilja se din min när chefen klev in! Fast jag är HELT säker på att han gillade vad han såg! Fick dessutom bhembakta bullar så funderar han nog på hur mycket han ska höja makens lön med! ;)

    SvaraRadera
  7. Härliga bilder ,jag har just kört iväg med ett awardgäng ,jobbigt men roligt ,kram nette

    SvaraRadera
  8. Men har man sett,bullbilder. Gud så gott det ser ut.Vilken tur du hade nybakt att bjuda på när mannen med chef kommer infarandes så där. Jag tror han bara tyckte det var trivsamt att det var framplockat,hehe...sen bryr sig inte karlar på samma sätt som vi kvinnfolk kanske gör.Men jag förstår dig,lite förberedd vill man vara,det känns liksom bättre. Hade det varit min gubbe skulle han fått sina fiskar varma sen på kvällen mellan två ögon,haa...
    Kramiz♥

    SvaraRadera
  9. Hahahaha...ja den chefen fick nog ett riktigt gott intryck av dig....
    tur du inte stod på löpbandet och sprang i nå minimala träningskläder som värsta Lanefelt...
    Bullarna ser goa ut vännen så där tog du nog poäng på chefen...
    var nu inte för hård med din gubbe han menade nog bara väl och kunde säkert sniffa till sig dom nybakta bullarna...
    karlar kan d.

    Finaste rosen.

    Tjingelingen.

    SvaraRadera
  10. Ksnske guben din får löneförhöjning sen chefen fått komma hem till er och äta nybakade bullar :-).
    Jag kan förstå att det inte bara osade från spisen, utan från dig också när du fick oväntat besök mitt i allt ditt stök :-).

    Vilken fin bild och tålmodig snäll katt också. Visst är det kul att kolla gamla bilder från när ungarna var små.

    kram
    strömma

    SvaraRadera
  11. Inte var för sträng mot gubben, han ville bara visa sin duktiga fru!

    SvaraRadera
  12. Ja då förstår jag att du har många tankar som snurrar. Visst känns livet orättvist många gånger,och varför ska små barn drabbas. Jag känner varmt med dig och närmast anhöriga.Men hoppet är ju det sista som överger människan...
    En stoooor styrkekram♥♥

    SvaraRadera
  13. Hahaha! Ja, herregud, jag kan se allt framför mig.
    Förstår om du fick en smärre chock när mannens chef klev in genom dörren. Eller kanske det var chefen som fick en chock?
    =o)
    Kram

    SvaraRadera
  14. Oj - vilken syn - fullt ös därhemma hos dig - och så oväntat besök....!! Ha ha ha.... Tror nog chefen bara tyckte det var positivt, särskilt som det vankades nybakt!

    Den där kattbilden är ju också härlig - katten verkar inte särskilt plågad...
    Småbarn har ju så svårt att motstå dessa goa kattsvansar.
    Får mig att minnas ett uttalande i ett sådant sammanhang - om det var en präst som sade det vet jag inte:
    -"Det Gud har sammanfogat ska människan inte åtskilja"

    SvaraRadera