Jaha, så då var kulorna lagda i malpåse igen...

julgranskulorna alltså.

Med stort intresse följde de båda kattdamerna mattes förehavande, och helt plötsligt var det tillåtet att plocka ned varenda en av de vackra glittrande kulorna. Matte som tidigare tog höga C så fort de båda närmade sig granen...tänk va människovärlden ibland kan vara underlig!! Men nu finns deras klätterträd på altanen, och känner jag mej själv rätt så kommer det nog att stå där ett par dagar...

Vi är ju många här i bloggvärlden som så här års rotar i våra bildarkiv. Dels i brist på motiv när det knappt är dagsljus, och sen för att vi kanske längtar efter vår och sommar och njuter lite extra av dessa bilder nu vintertid. Men jag har rotat lite längre tillbaka i tiden...

 ...från början av sextiotalet!! Just det, nittonhundrasextio...å jag var född redan då!! En lycklig liten tjej med en kanske just då lite mindre lycklig kattunge som jag mordhöll, vill minnas att hon hette Suddelina. Hunden var en brun labradorvalp, Jana, som sen skulle följa mej överallt genom livet. En helt underbar hund. Av klädseln att döma var jag redan då lite bohemaktig, gummistövlar... ett praktiskt underskattat skodon, lätt att kom i och ur. Tröjan var vinröd och söndertuggad i ärmmuddarna, men vem brydde sej?? 

Nu ska jag leta reda på alla bilder som min far tog. Inte bara på mej. Han var för den tiden en väldigt ihärdig fotograf, och när han gick bort så tog jag över alla hans bilder som jag nu ska försöka scanna av de som känns viktigast för mej. Tror även att de flesta negativ finns kvar. En skatt för mej, och jag hoppas även för mina barn och barnbarn en dag. 

Ha en skön trettondagsafton gott folk!!