Läget är fortfarande delvis horisontalt, jag varierar dagen med sängläge, soffläge framför tv:n och datorn...humöret ligger på minus. Dels för att jag inte kan jobba (jag älskar mitt jobb, och älskar framför allt den 27:e varje månad när det syns att man just jobbat...)men också för att de här har vaknat till liv...

 Bilderna är sen april 2010, förra året missade jag dom!!  Å nu har jag hört att de redan vaknat...

 ...puss på dej, ska vi slingra tillsammans...?

Öby kulle, bara några kilometer från min säng...och jag kan inte ta mej dit!!

Det är med skräckblandad förtjusning man vandrar runt där på en speciell gångstig, har man tur så fullkomligen det kryllar av ormar, speciellt snok då, men en och annan huggorm också. Det är ju ett alldeles speciellt vårtecken, ungefär som andra väntar in fåglarna som återvänder.

Bakom köksgardinen...

 ...ett pelargonskott som gått i blom redan. Var tvungen att ta en bild innan jag nöp bort blomman...

Som jag skrev tidigare, humöret är under minusstrecket...och en som fick erfara det igår var en försäljare som ringde och upplyste mej om att min kommande pension inte var något att hurra för...Det orange kuvertet har ju nyss kommit, och han hade alldeles rätt. Men att bli uppringd av en talför lite kaxig kille som erbjuder att placera om mina pengar, det kändes inte okey. Han omyndigförklarade mej ju nästan, och min ekonomi vill jag sköta själv. Sen var själva omplaceringen gratis, men hans tjänst kostade...är inte det ungefär samma sak?? Luren i örat blev det för honom, och det skäms jag inte för. En som däremot nog blev glad, det var den där trevlige killen från Luleå som ville vi skulle flytta över våra försäkringar.  Har synat företaget i sömmarna, och tror de har rent mjöl i påsen, vi sparar över 2000:- per år på att byta bolag för bil och husbil. Näe...det är inte första april...än.