Varmt välkomna! Här kommer ni som vill kunna följa livet på Bergamon, paradiset på jorden, i alla fall så nära man kan komma. Berättandet är som livet, ibland sorglöst och på snudd till galet, och ibland djupt och eftertänksamt.
Blir jätteglad om du lämnar en liten kommentar eller bara ett Hej!
Bilderna har jag som regel tagit själv, gillar du någon så får du gärna "låna", men fråga först!!

tisdag 22 maj 2012

Idag tänkte jag att vi skulle ha en liten frågestund...
eller det handlar nog mer om (som vanligt...) att jag behöver hjälp!!
Ja men visst är han stilig, den randiga/prickiga baggen!! 
  Å att jag fick honom på bild är ett under...
Nästa bekantskap var lite större...
Flera cm stor, och alldeles luden ovanpå skalet (?), nästan som ur en skräckfilm...Nu satt han i min honungsros så lite trevliga drag hade han väl också...men jag fick rysningar.
Det här tänker jag kalla vanlig fluga, och en fluga gör ju ingen sommar...
...så jag får väl hoppas jag hittar fler snart!!
Om detta är en blomma som redan blommat över...
...eller om den är på G vet jag inte, men något stiligt hade den över sej när jag tog min rundvandring i trädgården igår. 
Så många trevliga och varma kommentarer jag fick angående mitt förra inlägg och tankarna på vännen min!! Nu är det väl inte så att man kanske går och direkt pratar om vad man tror på...men jag kan väl säga så, jag tror på det goda, hos människor och allt levande väsen. Ibland kan det vara svårt att hitta just det, men någonstans, om än långt inne så finns det något gott, om än aldrig så litet...Sen är jag övertygad om att ett människoliv är alldeles för kort för att sen bara försvinna ut i tomma intet, någonting blir kvar, och det är nog vi själva som avgör vad vi vill och kan se och känna. Själv fick jag en obeskrivlig frid inom mej när vännen min lämnade jordelivet, och efter första förlamande sorgen så kan jag nu känna hennes närhet i speciella stunder, vid speciella föremål som jag vet att hon gillade eller som hon skulle ha gillat. Hon har även gett mej mer lugn och harmoni i hela mitt liv, jag lever en dag i taget, morgondagen kan ingen garantera. Just som jag skriver detta så kommer ett ensamt rådjur och går förbi utanför fönstret...jo men livet kan vara ljuvligt det gäller bara att se det!
Nu ska jag dra täcket över huvudet ett tag till, idag är inte halsen och huvudet med mej...ont, ont, ont...
jag återkommer om awarden!! Å till er andra, är ni sugna på att baka...titta in hos henne!!
 

15 kommentarer:

  1. Hejsan Rigmor !
    jag tro också på att det "måste" finnas något runt hörnet.
    Vet för jag har besök från andra sidan.Tycker också det verkar konstigt att vi bara ska få ca 100 år och sedan försvinna för alltid.
    Skönt att Du känner ro.

    Här kan Du gå in och kolla på diverse kryp.
    http://bakgrunder.com/bloggen/category/insekter

    Det är Rolfs Fotoblogg.Han har allt möjligt kul.

    Den där baggen har jag aldrig sett förut.Kanske Du har förstorat den.Så den knappt syns för blotta ögat.

    Hoppas allt är bra, fast det stod ju Du hade ont.Moucoangin för halsen, den är bra.

    Må så gott!

    kram Mi

    SvaraRadera
  2. Ja de finns gott i alla o jag tror också de finns något sedan. Igår förlorade jag en av mina svågrar, hastigt o lustigt, så idag känns andra sidan nära. Oh humör o vilja för bloggeri finns inte:(

    Kramiz

    SvaraRadera
  3. Vilka vackra bilder av insekterna!
    Undrar vad den där bruna ludna saken kan vara för någonting?

    Du är så klok Rigmor, dina ord ger mig tröst!
    Varm kryapådigkram, Ingrid

    SvaraRadera
  4. Hallå där vännen...
    Visst är den fin den randiga / prickiga skinnbaggen - strimlus heter den och så läste jag att den är Södermanlands landskapsinsekt :)
    Den stora skalbaggen har jag ingen susning om... men fin är den!
    Den vackra växten på sista bilden tror jag är en svartkämpe (släkting till groblad) Helt underbara bilder som vanligt!
    Läste förra inlägget om besöket på torpet och min första känsla när jag såg bilden med solens strålar genom molnen var just att det var din väninna som meddelade att hon var med er :)
    Krya på dig nu!
    Varma kramar

    SvaraRadera
  5. Jag är ingen älskare av insekter,därför kan jag väldigt lite om dom,hehe...hundar kan jag desto mer om,konstigt va?..*L*....
    Det där du skriver om att kunna känna någons närvaro eller i alla fall förnimma nånting. Det stämmer nog,men man måste säkert vara mottaglig med öppna sinnen...
    Jag känner mammas närvaro när jag kommer upp till stugan i Norrland.Den älskade hon och den ligger inte långt från hennes barndomshem. När hon pratade om hem så var det alltid däruppe hon menade.
    Vad tråkigt med din förkylning som är så envis. När sommarvärmen kommer så måste du ligga nerbäddad,vad orättvist...men snart är du på benen igen och kan ge dig ut och njuta,
    Kram vännen och krya på dig♥
    Peppe skickar lite nospussar♥│

    SvaraRadera
  6. - Halloj på Slätta.
    - Tyvärr kan jag som vanligt inte hjälpa dig med några "artbestämningar".
    Men jag kan njuta av dina bilder !
    - Fina rader om vännen, och att söka efter det som är positivt.
    - Krya på dig, i närheten av en Insjö !!!
    Hälsar Henning och Blondin-Ida...:o)

    SvaraRadera
  7. Jag måste erkänna att jag har lite svårt med insekter och kryp ......men det är bättre sen vi haft kompost och man ser/förstår hur kretsloppet fungerar....
    Sen tillhör jag nog dem som hyllar vår hjärna för det vi upplever/förnimmer/känner mm i vår stund på jorden . /M

    SvaraRadera
  8. Men stackare har du så ont ,krya på dig nu i dessa gröna tider ,nu har jag gjort en rabarberpaj som vi ska snaska på ,kram nette

    SvaraRadera
  9. Du tar så fantastiskt vackra bilder!!! Tänk vad insekter är vackra, men jag gillar inte alla....
    Hoppas att Du kryar på Dig!!!! Det är liksom fel tid att vara sjuk :-)
    KRAM

    SvaraRadera
  10. Och nu har jag läst och tittat ikapp mig och jösses vilket fotoflyt du haft senaste veckan - vilka helt fantastiska bilder du tagit och dom gulliga djuren på slutet, ja, dom var ju rara! Hööö...men snygga bilder blev det.
    Hoppas du vilat ikapp dig och mår bättre nu, ont är inte roligt.
    Agneta kram

    SvaraRadera
  11. Klart att inte ett liv bara tar slut, så där... Det finns mer, något som vi kanske inte kan förklara...

    Jag tror vi kallar detta lilla kryp/skalbagge för "hallonfis" men jag vet inte dess riktiga namn!
    Kram

    SvaraRadera
  12. Gillar inte baggar..ej insekter mer än fjärilar..typ, men den däringa snygga baggen..den va snygg..:-)
    undrar vad den kan va för sort?? dina foton är så fina..ja ja..du idag skulle jag vela seta på ängen och glott--på allt det vackra..
    kan tro att det är fint, på din äng..
    och det där med livet, döden..ja int vet man..men jag tror som du...att det inte är slut..jag vill tro att man kommer mötas igen..på nå vis..jag känner samma närvaro som du, och den kan bara inte vara fel..
    kanske det är så, att våra döda väntar på oss....lite på sidan om, och har koll..att vi mår bra..
    för att vi ska orka leva,vidare är det tröst att känna så.
    tack för dina fina ord hos mig, om min humla...att jag ej behöver kamera..det va gulligt sagt.,kram //Karina

    SvaraRadera
  13. Godmorgon vännen, jotack tjejträffen blev precis så lyckad och gladpratad som man kan önska sig.
    Men vad tråkigt att läsa om ditt onda öga. Sånt där är man ju livrädd för att skada ögonen.Du skulle ha tagit tiden du fick i går,men det alltid lätt och vara efterklok. Hoppas du får hjälp idag nu och att det inte är alltför allvarligt. Återkom med rapport sen så jag får höra hur det gick.
    En varm kram till dig vännen♥

    SvaraRadera
  14. Jamen tänk så galet det kan gå när oturen är framme, och tråkigt också att du inte får vara i solen.Men funkar det inte med solglasögon på. Fast viktigast är såklart att det läker bra nu, och hädanefter får du ha skyddsglasögon vid trädgårds arbete..*L*...
    Pussgurkan Peppe hälsar och tackar för pussen
    Sköt om dig vännen
    Kramiz♥

    SvaraRadera
  15. Hallå där
    Det är en Ollonborre. Döda den för den gräver sig ner i jorden och förökar sig och äter upp rötterna.
    Jag hade också två i min honungsros i går. Jag fick en och den andre flög.
    Härliga bilder i alla fall.
    Jag är så glad att du har funnit frid med dig själv och att du kan känna glädje igen.
    Man känner att de som har lämnat denna jord är med oss i alla fall.
    Jag var på en seanse strax efter det att mamma hade gått bort.Det var på min födelsedag förresten.
    Det var jag och min kompis.Då kom mamma. Det var magisk.t Jag vet inte hur det går till med allt stämde till punkt och pricka och det var saker som ingen visste om över huvud taget som kom upp.
    Min älskling är också farcinerad över detta.
    Ja du har så rätt man skall leva för dagen för morgondagen vet man inget om Tack och lov .
    Ha det toppen gulliga du.
    Kramizzzzz

    SvaraRadera