Nu är det verkligen höst, även om man vaknar till en underbar soluppgång denna morgon. Tranorna kretsade kring gärdet utanför och försökte få ihop sitt resesällskap, högljudda...Det är lite vemodigt, och väldigt vackert.
Vännen i torpet (som naturligtvis inte var i torpet...)och jag tog en tur till ett favvoställe...

...och se på!! det var 25% rabatt på alla perenner!!

 

En vit Höstanemon blev det....

 

Så nu är lyckan total, en ljusrosa, mörkrosa och en vit. Vart lite ommöblering i rabatten, men det var det värt!

I natt var en såndär natt när luften liksom inte räckte till, låg och vände och vred på mig. Så när mannen somnat så smög jag upp, öppnade fönstret och lät den kalla luften strömma in, så ljuvligt! När tankarna slår rot så måste de få göra det, och i natt höll jag på med mina studier. Tänk att jag som fyllt femtio, och var tvungen att göra det dessutom, för att fatta hur kul det är att läsa! Mina tre barn har varit mycket klokare än jag, läst och insett nyttan av det. Jag har klarat mig på nioårig grundskola och varit nöjd med det, tills jag blev arbetslös. Så öppnar sig en ny värld, jag VILL verkligen läsa!! Å då blir jag så förbannat (ursäkta) stolt över mina ungar, de fattade något som det tog väldigt lång till för morsan att förstå...sen somnade jag nöjd i ett väldigt svalt sovrum...