Känner ni hur det doftar...??

Ser nästan ut som fluffig nyvispad grädde, marängsviss eller vad man vill...Vita pioner, så sagolikt vackra med en ljuvlig doft som sprider sig nu efter gårdagens åskoväder...Ovädret återkommer jag till längre ned...Den här vita köpte jag förra året i Julita (reklam igen, det var väl sjutton då om jag inte snart ska ha ett gratis inträde där...), namnlös, eftersom någon råkat rycka bort lappen på den. Men va´gör väl det...

 Rosa, gammal hederlig pion.

Satt här vid torpet när vi köpte det, bland ogräs och brännässlor.  Två stora buskar är det nu, doftar så man nästan slår i backen...Nu ska de bara räddas när sista delen av fasaden på huset ska bytas, vet bara inte hur...det är bara en och en halv meter mellan husvägg och buskar, ...ryser...

 Jasminen fick sig en riktigt omgång igår i ovädret.

Idag ser den lite slokörad ut, men den doftar lika ihärdigt för det. Klippte ned den för två är sen ända till marken,  så nu är det första året den blommar efter det.

 Det enda då som inte doftar är väl vallmon...

Egentligen är den ju nästan vackrare i knoppstadiet än fullt utslagen. Den ligger också risigt till vid fasadrenoveringen.

Ovädret ja, det värsta på många år. Strömlöst, regn så man trodde taket skulle rasa in, åska som kom och gick, och mitt i allt detta näst intill en tromb som slet med sig både ljuslyktor och annat från altan. När det var som värst hördes ett ynkligt jamande utanför dörren, och där stod våran matfriare Pisse och såg ut som en dränkt katt...Magrare än någonsin, och han skakade av skräck, eller om han frös...Så vad gör man, djurvän som man är...?? Hämtar frottéhandduk och torkar den stackaren varm och torr, nästan så man fick en guldstjärna i himlen, eller...??

Idag är det skolavslutning för två av tre prinsessor, ska ladda med näsduk och kamera...