Det var inte med i beräkningen...

...att det skulle bli så här, sängläge!!

Jag tog nog ut mej för mycket när jag tittade på Mästarnas Mästare på söndagskvällen, det var ju många ansträngande prov vi/dom gick igenom...För rätt som det var fick jag fruktansvärd frossa och huvudvärk, så det var bara att stappla till sängen. Så vem åkte ut, förutom jag då...??
Och har ni varit med om det, när man mår som sämst, febern gör att man befinner sig i ett tillstånd mellan verklighet och, ja jag vet inte vad...då får man för sig saker...
När jag befann mig där, i sena timmen dessutom, så slog det mig...tänderna, jag har inte borstat tänderna innan jag la mig!!
Att vakna en morgon och inte ha borstat tänder på kvällen, ja det finns inte i min värld, att känna som att det bor en hel grävling i min mun, nej aldrig på tiden!! 
Så väsande som en liten ettrig äsping försökte jag få mannen att hämta tandborste och mugg till sängen.
Han fattade noll.
Såg hur även han började bli svettig i pannan, men inte av feber...
"...ska du borsta tänderna...i sängen..." 
 undrade han lite osäkert, samtidigt som han säkert funderade på vad som förväntades av honom.
"...fråga inte...hämta..."
 Så till slut...han förstod!!

Natten räddad!!

Döm om min förvåning när jag kom hem från jobbet i helgen...

...på bordet stod det nya tulpaner, underbara i färgen.
Han hade gjort det igen!!
 Och krokusarna...

 ...ja dom har väl gjort sitt. Det blir trädgården nästan för dom.
När jag är på benen igen vill säga...
Och när man mesta delen av dygnet intar ryggläge i sängen, ja då har man inte heller så stor ordning på dygnets timmar. 
Så i arla morgon idag stapplade jag runt i köket, lite feberrosig och lite förvirrad...och vad möts jag av då när jag lyfter blicken mot fönstret??

 ...jo en morgonhimmel som fullkomligen brann!!
Att ta sig ut med kameran var helt otänkbart, men genom fönstret...ja det fick väl gå det också.
Visst var det nästan magiskt vackert??

Hur himlen ändrade sig minut för minut.
Den här bilden, ja den är väl inte så speciell, tagen genom ett köksfönster fullt med hundpussar på...

...men ändå, där sitter dom och njuter av solens första strålar, väntar på att denna tisdag ska vakna till liv så att de får fortsätta sitt vårarbete.
Den får symbolisera mycket idag!!

På köksbordet står våren...vita krokus.

 Undrar just hur många det var som nu hajade till och tänkte..."...lite knepig har jag förstått att den där människan är, men färgblind också...??"
 Precis så är det, ja inte att jag är färgblind, utan att jag inhandlade tre vita krokus. Och opp kommer, ja en katt bland hermelinerna, eller hur är det man brukar säga...?? Fint med gult också.
Och ibland överträffar jag mej själv, vet inte om det kan vara en sen mognadsprocess jag går igenom.

 Tomaterna som börjat rangla iväg, bli nästan lite girväxta.

 Omskolade, med namnskylt dessutom!!
Det är egentligen nu det stora problemet börjar för mej, glömmer så ofta den fortsatta skötseln, att vattna, vända på dom, pyssla om...
Ett lite bevis på hur mina ibland stora vida planer ganska fort dalar är att jag hittade ett kaffefilter i skåpet, med små, små frön i. Det har säkert legat där många år...

...men ner i små torvbriketter kom dom till slut!!
Lite för många kanske i varje dessutom...Men, förvåningen är stor, det kommer opp "något".
"Något" kommer att bli en överraskning.
Å mannen i huset...

...hur underbar är inte han då?

När jag är som mest splittrad, tycker jobbet äter upp mej, jag inte hinner med här hemma, ja då kommer han med en bukett tulpaner!!

Bara så där...och säger att jag duger som jag är.

Helt plötsligt skiner solen, ja kanske inte så den syns, men här i paradiset iallafall!!

"...jaha ja, nu ska matte sitta här å bli lite sentimental också...hon har väl fått vårkänslor kan jag tro..."