Mannen håller ju som bekant på med utgrävningar i det som ska bli vårat sovrum och det har sen huset byggdes varit kök. Så under allt sågspån och stockar så hittar han dessa tapetbitar, och då går hustrun loss!! Jag blir helt i extas och fantasin sätter fart. På den ena är det en liten pojke som matar några höns, så det måste säkert ha varit en kökstapet, blir lite förvånad över att de hade speciella sådana redan på den tiden. Jag önskar sååå att dessa tapeter kunde berätta om hur livet var här i huset förr, vilka som bodde här då och hur de levde. Det enda vi vet om huset från början är att det byggdes som undantag åt en ung kvinna som tidigt vart änka med små barn, och på den tiden var det så att då tog mannens bröder över gården, och därför byggdes torpet, och med en liten åkerlapp till, åt henne och barnen. De här tapetsnuttarna måste vara före 1940 och det gör mig alldeles knottrig.
Mannen är mindre knottrig, det är han som gräver...
Man blir glad också över att minstingen med mamma kom förbi på en fika. Tyvärr bjöd huset endast på kokosbollar, det enda som var laktosfritt. Det är väldigt dåligt med kaffebröd här sen dottern i Odensbacken började jobba...Kanske på tiden att hennes mor lär sig det!
Men du prinsen såg då ut att gilla kokosbollar, ser så lycklig ut, säkert för att han får vara hos mormor. Kärlek.
SvaraRaderaIntressant med att gräva under gamla hus, känner att jag skulle ha varit där brukar känna av lite om hur d var....är lite känslig i sinnet...tyvärr ibland.
Gick igång lite på din berättelse om kvinnan som blev änka med två små barn....intressant.
Här har vi avnjutit en kräftskiva på två....ja inte två kräftor dådå utan jag å Rantafar.
Nu sitter han å kollar fotboll å jag bloggar i vanlig ordning. Vad gjorde man innan bloggens tid????
Äh d var på stenåldern juh....
Ha en underbar kväll å söndag.
Kokosbollar tycks vara lyckan. Kanonfina bilder på killen!
SvaraRaderaHa en bra söndag! /SA
Du har rätt, man blir alldeles knottrig av sånt där! Och lillkillen! Vilka söta bilder bilder.
SvaraRaderaDu har rätt angående en annan sak också, jag är faktiskt lite vemodig, och trött. Jag kan ju inte precis skylla på jetlag, det skiljer ju bara en timma mellan Grekland och Sverige.
Men visst är det så....
Knottrig, gåshud ja det får man av gamla tapeter. Kan du husforska lite, kanske hitta släktingar som vet mera om tidigare ägare? Undrar vad kvinnorna tänkte förr, om sin situation, livet och framtiden. Kokosbollar var det länge sen jag åt, men dom ser goda ut.
SvaraRaderaFörst, tack för hjälpen med bloggeriet. Jag förstår ju ingenting och blir följaktligen frustrerad när det inte går som på räls. Bra att veta att du också råkat ut för detta. Att ha en extrablogg för att testa verkar ju vara en strålande idé, det skall jag prova, eftersom jag inte gillar tanken på att jag skulle kunna sabotera det jag gjort hittills! Tack, tusen tack!
SvaraRaderaSå söt han är Lillprinsen när han äter kokosboll! Och så glad och go!
Vilka tapeter! Spännande.
Agneta kram
Så lycklig man kan bli av en kokosboll! Det var länge sedan jag åt en sådan *mums*.
SvaraRadera