Det är inte många dagar mellan bilderna, det som jag hade i förra inlägget ifrån skogen, och idag.

 Men visst är det en viss skillnad?

För idag kom den, den omtalade snön. Dess popularitet varierar beroende på vem man pratar med...Själv har jag inte riktigt bestämt mej än. Vackert är det, men det ska vara under ordnade former. Några minusgrader, någon dm, sol...ja då kan jag också jubla.

 Jag vet inte om Zambo jublade direkt, eller jo det gjorde han nog.

 For som ett troll i skogen, ibland är det bra med lång lina.

Lite häftiga bilder kan det ju bli också faktiskt...

Stjärnflockan som fångat en alldeles egen snöboll. Jag förstår nu varför jag inte klipper ned alla överblommande växter på hösten...det är för att de är vackra även vintertid!

Det börjar dra ihop sig till fullmåne också.

 Upptäckte det när jag kom hem från jobbet en kväll i veckan. När jag stannat bilen och slagit av allt, ja då vart det fortfarande ljust. Bakom träden lurade han. Och ikväll dansar han runt där på himlavalvet, full och rund. Gud nåde om jag inte får sova inatt...

 "...mycket soffhäng har det blivit sista tiden du matte...beror det på vädret...?"

 

Mitt sommarfönster...

 ...som för stunden är nytvättat. 

Men det var egentligen inte det jag ville berätta om, eller visa, utan det här är vad som möter mej på morgonen när jag hasar ut i köket för dagens första kopp té. Ja, om det är sol vill säga...

Jag kan sen stå där med koppen i min hand och bara njuta av utsikten, noppra lite på blommorna för att sen upptäcka att jag ska vara på jobbet inom en snar framtid...Men ändå, det är en bra start på dagen!

Och på kvällen...man kan ana fåtöljen till höger på bild med fotpall framför...ja men då sjunker jag ned där, kan med ett öga hålla koll på tv:n lite längre bort och samtidigt vila min trötta kropp, summera dagen i huvudet och konstatera, gud vilken tur jag har som kommer hem till detta!!
I trädgården händer det något mest varje dag.
Eller det gör ju det, det vet jag ju.

Trebladspiran...som den trevliga tjejen på Björka Trädgård mer eller mindre lurade på mej för något år sen. Hade ingen aning om vad jag köpte, men hon försäkrade att det var söt, blommade villigt och lite annorlunda. Där tog hon tre rätt av tre möjliga. Kanske hon skulle ha upplyst också om att den blir ganska stor, breder ut sig...men det kan jag ta.
 Däremot är det här med färger ett kapitel för sig.

En vit Stjärnflocka, enligt den lilla lappen.

Kan väl ana lite rosa i mitten iallafall...

En vit Stjärnflocka (nej, jag har inte hakat opp mej...)

...allt enligt den lilla lappen, igen.

Nu är jag lite mer med. Fast egentligen spelar det ingen roll, lika vackra båda två.

Många är det som har deckare, mordgåtor och kärlekar som sällskap på sängkanten.

Men inte jag.

I en liten, men välsorterad bokhandel i Hemse på Gotland hittade jag den här...

Gotlands Flora. Med tiden kommer den att bli sönderläst, sidorna ihoptejpade, en och annan kanske också fläckad av vemodets tårar...För här kan man också läsa sig till vart vissa växter finns, om det är ängar och...ja allt man behöver veta!!

"...jag är fruktansvärt uttråkad...när ska vi ut med husbilen igen...?"
Önskar alla en trevlig midsommar!!

Man lär sig alltid något, trots att man snart har passerat bästeföredatum...

Nejlikrot, av många nästan klassad som ett ogräs, av mej älskad...för den är så otroligt söt!!
Men det var inte det jag skulle berätta...utan att det är faktiskt en nyttoblomma också, eller iallafall delar av den.
Förr använde man den bl.a. mot trasslig mage, nervösa besvär (hmmm...) m.m. Sen som ört kan man använda blad och stjälkar, smaken kan jag däremot inte förtälja om...Jag nöjer mej med att beundra den, och det kan väl också vara en slags lugnande effekt, tänker då på det här med nervösa besvär...
Jag kanske är lite skrytig nu, men det är ju min blogg, så...

Fänriken...ja men den är ju så ståtlig så man nästan dånar!!
En rejäl tose som man lilla pappa skulle ha sagt.
 Det är inte lätt att få bra bilder på röda och orange blommor, eller jag har lite svårt för det iallafall.

Den här pellisen är nämligen djupt orange, sådär så man inte riktigt vet om man ens tycker det är snyggt...Men nu har den bott in sig här ett tag, överlevt en vinter på vinden, så ja...nu gillar jag den faktiskt.
Trots att den är orange.
En som däremot inte behöver fjäska så mycket...

 

 ...det är Stjärnflockan. 

Lite försiktigt börjar den smyga sig upp bland allt annat som fullkomligen väller fram i rabatten, mest ogräs...

Ja...den här väller också fram, snart iallafall.

 

Prästkragen.

Undrar just varför den heter så...inte har jag då sett någon präst lysa sådär vackert...Möjligen vippar det två vita skjortsnibbar på honom där fram, när han står där i sin predikstol och mässar. Men något gult...näe, det har jag då aldrig sett.

Prästkragen, för att återgå till den ifrån prästerskapet, den och Aklejan lever på nåder. Så fort de blommat över rensar jag rejält bland plantorna. De vill ju gärna sprida ut sig, och jag är lite fräck där, låter dom sprida glädje medans de blommar, sen så...ajöss!!

 Scharlakanssalvian, eller Blomstersalvia...

 

 ...jo men här kommer jag att skryta lite igen, den har jag faktiskt dragit upp från frö.

Jo jo mensan, det kunde man inte tro när året knappt hade börjat och jag satt och pillrade med de små rackarn´s fröna, att det skulle bli så fina blommor.

När jag hölls där som bäst i trädgården, så fick jag helt plötsligt sällskap.

 Ganska länge studerade den vad jag höll på med, kanske jag inkräktade lite på hans revir. 

 "...revir...skulle vilja se han pinka in det...trodde det var jag som stod för det..."